Engeströmska huset
(B12). Engeströmska huset ligger mitt emot Drottens ruin vid S:t Drottensgatan alldeles intill Kapitelsgården. Engeströmska huset var från början två packhus från medeltiden som sannolikt byggdes under mitten av 1200-talet. Packhusen hade då sina gavlar mot gatan. På 1300-talet byggdes de båda husen samman och utformades med långsidan mot gatan. Fastigheten är en av de få bevarade stadsgårdar i Visby med samtliga ekonomibyggnader bevarade. Namnet på huset kommer förmodligen från ägaren till huset under sen tid, Ingvar Engeström (1958-2004), som var regementsläkare vid Gotlands Regemente.
Engeströmska huset ligger i kvarteret Priorn 7, S:t Drottensgatan 10. Mittemot huset ligger kyrkoruinen Drotten och där finns också bysten av Christopher Polhem. De packhus som byggdes längre bort från den medeltida hamnen byggdes normalt lite lägre än de vid Strandgatan. Engeströmska huset är byggt i tre våningar och en vindsvåning, medan packhusen vid Strandgatan normalt var fem eller sex våningar höga. Fastigheten har en väl bevarad stadsgård med ytterligare tre byggnader förutom huvudbyggnaden.
Två sammanbyggda packhus
I kvarteret där de två packhusen uppfördes, enligt datering under mitten av 1200-talet, fanns tidigare en stenålders boplats. Hela kvarteret var bebyggt av stenhus och många smala gränder fanns mellan husen. Det är mycket troligt att det fanns en gränd mellan de båda packhusen. Genom att lägga gavlarna för packhusen mot gatan underlättades inlastning av varor direkt från gatan och in i packhuset via lastportar och en hissbom högt upp på gaveln. Men precis som för andra platser i Visby byggdes de två packhusen samman under 1300-talet så att långsidan istället kom att ligga mot gatan. Detsamma gjordes även för t.ex. Ränteriet i Wisby Hotell och Gotlands Museum. Skälet till sammanbyggnaden var säkert att skaffa sig mera utrymme.
Stadsgård
Under 1600-talet och 1700-talet fick packhusen andra funktioner. Borta var tiden med Visby som handelsmetropol i Östersjön. Packhusen byggdes om till bostäder och kompletterades med gårdshus, olika typer av ekonomibyggnader. Under 1700-talet byggdes i Priorn 7 tre gårdshus, ett brygghus, ett stall och en ladugård, vilka låg i västra delen av tomten med gaveln mot gatan, i norra delen, respektive i den östra delen. Även huvudbyggnaden fick 1600-1700-tals utseende genom stora ombyggnader under denna tidsperiod. Gårdsmiljön från 1700-talet visar här den bäst bevarade stadsgården i Visby.
Anckarström
Under någon tid omkring 1790-1791 bodde Johan Jacob Anckarström i det Engeströmska huset. Under vistelsen blev han av misstag gripen som tysk spion. Han reste runt för att titta på gotländska gårdar, som han var intresserad av att köpa. Efter Karl XII:s förlust mot ryssarna 1709, fruktade befolkningen för en rysk invasion och Anckarström blev anmäld till polisen. Misstanken om spioneri avfärdades, men istället blev han åtalad för nedsättande tillmälen om kung Gustav III. Kungen skall själv ha beordrat att åtalet mot Anckarström skulle läggas ner. Anckarström blev senare ökänd genom mordet på Gustaf III och dömdes till döden och avrättades genom halshuggning. Om Anckarström och hans tid på Gotland skriver Pelle Sollerman i sin bok Puktörnet. Huset ägdes då av f.d. postinspektör Lars Schwan. Anckarströns hustru Gustaviana blev kvar på Gotland efter makens avrättning och bodde ett tag i Alskog. Hon gifte senare om sig med en gotlänning. Paret Anckarström hade två döttrar, vilka också blev kvar på Gotland. Döttrarna mamsell Elise Längstadius och Emanuella Lövenström bedrev undervisning för flickor i Lythbergska huset (B17) under åren 1856-1905.
Gustaf Lindströms familj
Under början av 1800-talet bodde Gustaf Lindström i huset med sin hustru och 11 barn. Kanske köpte han huset av Lars Schwan. Gustaf var Kunglig befallningsman i södra Gotlands rote och ägde huset 1831-1850. Calle, som var det tredje barnet i barnaskaran, fick som 14-års present år 1847 en dagbok. I dagboken skrev Calle flitigt om händelser från den tiden, och hur de firade jul i huset och om julmaten som serverades. Gustaf Lindström är farfars farfar till Gullsing, som i sin reserapport berättar om flera besök på Gotland under slutet av 1990-talet. Från Gullsing får vi får höra lite om vad Calle skrivit i dagbok, och hon tar oss med på en intressant rundvandring i Engeströmska huset. En länk finns i slutet av sidan till reseberättelsen.
Fängelse och spöken
Stora förändring av det Engeströmska huset gjordes runt 1901, då främst i form av tillbyggnader. Vid okända tillfällen byggdes gårdshusen om till bostadshus, tvättstuga respektive förråd. I huvudbyggnaden finns en källare med lågt till tak. Här finns det berättelser om att det använts till fängelse, tortyrkammare och att det ännu spökar i huset.
Släkten Engeström
Under senare hälften av 1900-talet ägdes huset av Ingvar Engeström (1958-2004), som var regementsläkare vid Gotlands Regemente. Hans far, Tor Engeström, var läkare, välbeställd och vistades mycket på Gotland om somrarna sedan 1959. Ingvar hade också en bror och en syster. Brodern Ragnar Engeström arbetade vid RAGU i Visby och blev känd bl.a. för sitt arbete med att datera Visbys medeltida byggnader genom dendrokronologiska mätningar. Sannolikt är det från Ingvar Engeström som huset har fått sitt namn. Fastigheten ägs inte längre av släkten Engeström.
Välbevarat kulturhus
Huset har renoverats omkring 1989 i samarbete med Gotlands Museum och Byggnadshyttan. Ingvar Engeström har fortsatt arbetet med att få tillbaka husets till 1600-talets stil och att också hitta möbler passande för denna miljö. Huset är byggnadsminnes förklarad sedan 1992. I det Engeströmska huset finns en hel del 1600-tals och 1700-talsinteriörer bland annat en rik skulpterad sandstenspis daterad 1615 och dekorativt målade innertak. En vapenplatta av sandsten i fasaden berättar om namnet på ägaren under 1300-talet, Wyllem van den Berghe.
Läs reseberättelsen av Gullsing om Gustaf Lindströms familj och Engeströmska huset.