Gotlands Museum
(B14). Gotlands museum vid Strandgatan är ett stort byggnadskomplex med flera byggnader, som upptar ett helt kvarter omgivet av Strandgatan, Brännerigränd, Mellangatan och Dubbens gränd. Den södra byggnaden mot Strandgatan var ursprungligen ett stort packhus, dendrokronologiskt daterat till 1285. Den norra byggnaden mot Strandgatan uppfördes som kronobränneri 1776 på initiativ av landshövdingen von Segebaden och användes senare som tyggård med vapenverkstäder för Gotlands trupper. År 1875 grundades föreningen Gotlands Fornvänner, som blev starten till museet. Initiativtagare till föreningen var den store gotlandsforskaren P. A. Säve. Några år senare, 1880, flyttade man in i den sal som idag visar bildstenar, Bildstenshallen, under namnet Gotlands Fornsal. Museet har sedan successivt växt i storlek med både föremål och lokaler. År 1968 invigdes det utvidgade museet med det nya namnet Gotlands Museum.
Hemsida www.gotlandsmuseum.se
Gotlands Museum ligger i kvarteret Museet 1 och Museet 2, vid Strandgatan 12 och 14, mitt emellan Langeska huset och Liljehornska huset. Museet 2 omfattar nordvästra delen av kvarteret medan Museet 1 omfattar delen i söder mot Brännerigränd, öster mot Mellangatan och i nordöst mor Dubbens gränd. Genom kvarteret låg det under medeltiden två gränder i väst- östlig riktning. Spår finns ännu kvar efter den södra gränden.
Innehållsförteckning
Medeltiden
Museet 2
Museet 2 var bebyggt på medeltiden men byggnaderna är rivna. Medeltida rester kan ingå i nuvarande byggnad som uppfördes 1776.
Museet 1, packhuset
sydvästra delen av kvarteret Museet 1 mot Strandgatan låg ett stort packhus uppfört i kalksten 1285 enligt den dendrokronologiska dateringen. Byggnaden uppfördes ursprungligen med en välvd högkällare i två plan och ytterligare tre våningar. Sannolikt hade byggnaden en trappgavel mot Strandgatan och kanske även en trappgavel mot öster. I byggnaden finns kvar en kanal i tre våningar till en latrinkällare. Norr om byggnaden fanns på medeltiden den södra av de båda gränderna. Platsen söder om packhuset, som nu är bebyggd, var under medeltiden en trädgård med en medeltida brunn. Brunnen finns ännu bevarad i den nu befintliga byggnadskroppens bottenvåning. Murverksrester efter ytterligare ett tiotal rivna byggnader från medeltiden har påträffats vid arkeologiska undersökningar i Museet 1.
Kronobränneriet
När landshövding von Segebaden (läs mer om Segebaden) kommit till Gotland försökte han att få gotlänningarna att odla potatis istället för rovor och kål, men det gick inget vidare. Gotlänningarna ville inte ändra sina vanor, men när de kom underfund med att potatis gick mycket bra att använda för sprittillverkning blev det fart på potatisodlingen. Om nu var risken för att spriten skulle flöda för ymnigt bland bönderna eller om det kom direktiv till landshövdingen från Kronan som påverkade von Segebaden är osäkert, med von Segebaden bestämde att ett kronobränneri skulle anläggas i Visby. För ändamålet inköptes i första hand västra delen av kvarteret Museet 1 och 2 år 1776.
Museet 2, Brännerihuset och Pumphuset
Den äldre delvis medeltida bebyggelsen revs och den nuvarande byggnaden uppfördes i kalksten som Kronobränneri på tomten Museet 2 år 1776. Stenmaterial togs från det 1737 rivna Vinhuset. Rester av medeltida hus kan ingå i byggnaden. Byggnaden är placerad med långsidan utefter Strandgatan och består av två byggnadskroppar, den norra delen, Brännerihuset, som byggdes två våningar hög innehöll mäskkar i övervåningen och dranckpannor samt klarpannor i bottenvåningen. Den södra delen, Pumphuset, är tre våningar högt och innehöll havrevind, vattenreservoarer och pumpmaskineri med hästvandring.
Mot Strandgatan finns en minnestavla av röd kalksten inmurad i fasaden med texten ”Kronans Braenneri Hus uppbygdt år 1776 på Kongl Befalning genom Gen. Lieut. Landshöfdingens m.m. Friherre Carl Otto von Segebadens försorg”.
Museet 1, Kronobränneriets övriga byggnader
Hus 1
Kronan inköpte alltså 1776 även den södra byggnaden i kvarteret som ursprungligen varit det gamla packhuset och som vid köpet kallades Enequistska huset. Byggnaden innehöll då bostad och salubodar. Kronan påbörjade omedelbart om- och tillbyggnadsarbeten och lät inreda förrådslokaler och tjänstebostäder till Kronobränneriet. Vid ombyggnaderna försvann den översta delen av byggnaden, men fortfarande är de medeltida delarna av huset väl synliga från museets gård. Byggnaden har kvar tre våningar och en vind samt källare under en del av huset.
Under de kommande åren kom Kronan att köpa upp även resterande delar av den nuvarande fastigheten Museet 1. På kronans fastighet stod vid tiden för köpet 18 äldre byggnader av varierande storlek, material och ålder, som nu kom att rivas.
Hus 2, mälteri
Hus nr 2 byggdes mot Dubbens gränd och uppfördes av kalksten i tre våningar med vind för att användas som mälteri för Kronobränneriet och stod färdig 1780. Mot Dubbens gränd är husets fasad i stort sett helt sluten, samtliga ljusinsläpp kommer från gårdssidan.
Hus 3, kvarn och spruthus
Hus nr 3 uppfördes år 1780 i sluttningen från Mellangatan och ned mot Strandgatan, vilket har till följd att den nedersta våningen är en souterrainvåning. Byggnaden har sålunda två våningar mot väster och en våning mot öster. Huvudentrén finns på den östra fasaden mot Mellangatan. Här fanns bränneriets kvarn och spruthus.
Hus 4
Hus nr 4 är ett kalkstenshus som uppfördes 1778-80 och inrymde Kronobränneriets tjänstebostäder med mera. Den är byggd i vinkel och har två våningar, källare och inredd vind. Huvudentrén är förlagd till gårdssidan, där en pampig tuarmad kalkstenstrappa med räcken av smidesjärn leder upp till två panelklädda dörrar. Från Mellangatan och in till gården finns ett genomgångsvalv med järngrind och kalkstensomfattning. Valvet är troligen placerat på den plats där den södra medeltida gränden låg. I byggnadskroppen längs Brännerigränd finns ett äldre kryssvälvt rum av renässanskaraktär bevarat.
Fastighetens nuvarande bebyggelse är i stort sett densamma som vid 1700-talets slut. Hela den nu uppförda bebyggelsen i Museet 1 innesluter tillsammans med byggnaden på Museet 2 en väl skyddad gård.
Tillverkning av brännvin upphörde år 1813.
Tiden efter Kronobränneriet
Museet 2
Sedan tillverkning av brännvin upphört 1813 kom byggnaden att användas för andra ändamål såsom sjukhus för de ryska trupperna under invasionen våren 1808. Från år 1817 och några år framåt inrättades här kurhus för veneriskt smittade. En period användes byggnaden också som landskansli och landskontor. År 1879 inköptes fastigheten av Gotlands Fornvänner.
Museet 1, Kronans gevärsfaktori
Hus 1
Efter det att brännvinstillverkningen upphört hade Kronan kvar verksamhet i Museet 1 bl.a. som tyggård i längan utefter Brännerigränd. I det tidigare Enequistska huset fanns Kronans Gevärsfaktori. Lokalerna i Museet 2 blev snabbt för trånga för Gotlands Fornvänner. År 1909 fick man möjlighet att överta Kronans Gevärsfaktori i det Enequistska huset.
Hus 2, 3 och 4
Hus 2, 3 och 4 användes under en period efter bränneritiden som tygverkstäder av Kronan.
Gotland Fornvänner och Gotlands Museum
Fornvännernas lokaler
Gotlands Fornvänner grundades på initiativ av Pehr Arvid Säve den 22 maj 1875 (läs mer om Säve). Säve hade då redan samlat in föremål som han förvarade sedan mitten av 1870-talet i en lokal i det som senare blev Flickskolans bottenvåning. Han hyrde lokalen fram till 1880. Föreningen grundade Gotlands Fornsal och 1879 inköptes nuvarande Museet 2 där Kronobränneriet hade haft sin tillverkning av brännvin. Redan 1880 kunde man flytta in sin verksamhet i bränneriets lokaler till det som idag kallas Bildstenshallen. Huvudentrén till museét förlades i den västra fasaden. Denna bestod av en kopparport med kalkstensomfattning framför en elegant helglasad pardörr i ek och innanför denna ytterligare en elegant glasad ekdörr. År 2007 flyttades huvudentrén in till fasaden mot gården.
Snart blev lokalerna för trånga och 1909 fick man möjligheter att överta Kronans Gevärsfaktori i det tidigare kallade Enequistska huset. Redan ett år senare kunde man förena de två byggnaderna med en förbindelsegång i det andra våninsplanet. Förvärvet var lyckosamt för föreningen, då byggnaden till stora delar var medeltida och väl bevarad.
Föreningen förvärvade successivt flera av byggnaderna, och sedan 1930 tillhör hela kvarteret Gotlands Fornvänner. Till Gotlands Fornvänner har flera museigårdar och andra byggnader knutits och verksamheten har bedrivits under namnet Länsmuseet på Gotland.
Under år 1965 byggdes ett nytt trapphus med hissar mellan hus 1 och hus 4.
Gotlands Museum
Verksamheten kom att omfatta förutom Fornsalen även Gotlands Konstmuseum, Kattlunds i Grötlingbo (1922), Clematishuset (1926), Johan Målares hus (1940-tal), Kapitelshusgården (övertogs 1943), Petes i Hablingbo (donation 1965). Efter en del ombyggnader 1965 och utvidgningar invigdes museet 1968 av Konungen och namnet ändrades till Gotlands Museum, där det tidigare Fornsalen ingår som Gotlands Fornsal. Ytterligare en musiegård har tillkommit, Norrbys i Väte (donation 2002). Johan Målares hus såldes 1996 och 2009 såldes Clematishuset till mångas besvikelse. Museet har också ett publikt arkiv och bibliotek, forskningssalen Svahnströmska rummet, föremålssamlingar i Magasin Visborg samt en kulturmiljöavdelning för arkeologi och byggnadsvård samt ansvarar museet för fängelseutställningen i Kajsartornet. Fornsalens förlag ger bland annat ut årsboken Gotländskt arkiv. Gotlands Museum har också ansvar för tillsyn och förvaltning av Visby kyrkoruiner. Varje år besöker drygt 350 000 personer något av museets besöksmål.
Föreningen Gotlands Fornvänner
Föreningen Gotlands Fornvänner är en allmännyttig ideell förening med strax under 3 000 medlemmar. Föreningen är huvudman för Gotland Museum. Styrelsen består av representanter från Föreningen Gotlands Fornvänner, Region Gotland och länsstyrelsen med landshövdingen som ordförande. På årsmötet, som ligger i april, brukar det komma 50–60 medlemmar. Andra aktiviteter som lockar är invigningar av nya utställningar och det årliga nyårsfirandet på nyårsdagen.
Verksamhet i kvarteret Museet
Museet 2, Bildstenshallen
Bildstenhallen ligger i den ursprungliga Fornsalen. Här finns historia från stenålder till vikingatid, från medeltid till nutid. I den monumentala Bildstenshallen möter järnålderns unika bildstenar med berättelser om liv och död, gudar och människor, vardag och resor till fjärran länder. Här finns också världens största vikingatida silverskatt, Spillings skatten.
Spillings skatten
Spillingsskatten är världens största silverskatt från vikingatiden. Den hittades fredagen den 16 juli 1999 i en åker vid Spillings nordväst om Slite i Othems socken på norra Gotland. Silverskatten vägde cirka 67 kg bestod bland annat av ca 14 000 mynt, varav de flesta kommer från fjärran länder och är orientaliska. Skatten hade gömts på två ställen på ett avstånd av tre meter från varandra under golvplankorna i ett vikingatida hus. Det yngsta myntet var präglat år 871, varför skatten måste ha grävts ner någon gång efter detta år.
Museet 1
Hus 1
I hus nr 1 finns huvudsakligen medeltida samlingar förvarade. Här finns också övre delen av en högkällare, autentiskt från 1200-talet.
Hus 2
I hus nr 2 finns museets utställninglokaler med bl.a. Gotlandium. Huset hade ursprungligen 3 våningar och vindsvåning men flera mellanbjälklag och mellanväggar är borta och huset är nu endast en våning med inredd vindsvåning.
Hus 3
I hus nr 3 finns verkstad, utställningslokal och föreläsningssal.
Hus 4
Hus nr 4 renoverades invändigt 1965 och inreddes då för kontorslokaler.
I lokalerna finns också barnverkstaden Krumelurum, Fornsalens Café & Restaurang samt museibutik med receptionoch barnutställningen Skepp & Skoj med aktiviteter för hela familjen.