Häggska husen

Häggska husen ligger i kvarteret Kaplanen 7. Två av byggnaderna, med beteckningen B5 och B6 (se nedan) har adressen Södra Kyrkogatan 13, medan de övriga har adressen S:t Drottensgatan 2. De fyra byggnaderna, B1-B3 och B5 som under medeltiden utgjorde en köpmansgård kom tillsammans med de tre tillkommande byggnaderna, B4, B6 och B7 under slutet av 1800-talet och långt in på 1900-talet att kallas för Häggska gården. Häggska gården blev populär som parkering av hästfordon medan de besökande bönderna gjorde affärer i staden. Gården är idag en mer avskild del av Häggska Husen. Det är en fin plats för mingel eller mindre events utomhus.

Fyra medeltida hus

Tre av de medeltida husen B1, B2 och B3 är uppförda som sammanbyggda packhus i ett byggnadskomplex, där B1 och B2 ligger med gavlarna mot nuvarande S:t Drottensgatan och där B3 hade en gavel mot nuvarande Södra Kyrkogatan. Byggnad B4 var också uppfört som ett packhus och hade också sin ena gavel mot nuvarande Södra Kyrkogatan. Alla fyra husen har bevarade medeltida murverk upp till i det närmaste full höjd.

B1, packhus med trappgavel
Det mest iögonfallande medeltida huset av Häggska husen är byggnad B1, som med sin trapphusgavel mot S:t Drottensgatan fortfarande vittnar om stadens storhetstid med mäktiga packhus byggda för omfattande handel. Huset är byggt i kalksten och har välv källare och tre övervåningar med en lastport mot S:t Drottensgatan bevarad i översta våningen. Det innehåller både magasin och bostadsutrymmen. Källaren täcktes ursprungligen av ett kryssvalv som med största sannolikhet revs redan under medeltiden, varefter huset byggdes om och kom sedan att utgöra en byggnad av den typ som benämns högkällarehus, där alltså källaren sträcker sig till taket på våning 1.  Detta medeltida trappgavelhus är synnerligen väl bevarat i sin ursprungliga form.

B2, packhus med trappgavel
Även byggnad B2 har tidigare varit ett trappgavelhus, sannolikt med trappgavel endast utåt S:t Drottengatan i söder. Huset är byggt i kalksten med välvd källare, två övervåningar och med inredd vind. Dock skiljer det sig från de andra i samma komplex ingående husen genom att inte kunna benämnas högkällarhus, då det har välvd källare och våning 1 har sitt golv lite över marknivå. Någon del i byggnaden har sannolikt används som bostad, vilket en skorsten vittnar om och en latrintrumma i byggnadens sydöstra mur leder ned förbi undre våningens rum och mynnar i en reservoar av stora dimensioner, helt sluten och kringmurad samt täckt av ett tunnvalv av flis. Denna medeltida byggnad har i stor utsträckning bevarat sin karaktär trots att det har skett en del förändringar, både exteriört och interiört. Planlösningen är den ursprungliga, men trappgaveln är borta, takformen har ändrats och ytskikten är moderna.

B3, packhus med trappgavel
Byggnad B3 ligger sydost om fastighetens byggnader B1 och B2. Liksom både B1 och B2 har även denna byggnad sannolikt varit ett trappgavelhus men med gaveln ut mot öster, mot nuvarande Södra Kyrkogatan. Byggnaden är uppförd med källare, övervåning, inredd vindsvåning och senare har en korsvirkesgavel tillkommit. Konstruktionerna i husets nedre våning tyder på att även detta hus, liksom byggnad B1, är ett så kallat högkällarhus. Huset är indragen ett stycke från gatulinjen, möjligtvis för att möjliggöra ett något större gårdsutrymme, då byggnadskomplexet upptog hela tomtutrymmet mot norr. Spår finns kvar av en stor ugn med välv kupa och skorsten som legat i dagligstugan och fyllt en stor del av rummet.

B5, packhus
Byggnad B5 är ett intressant gammalt hus uppfört under 1200-talet. Murar efter två medeltida byggnader utgör stora delar av den idag befintliga byggnaden. Byggnaden uppfördes sannolikt som ett packhus och på gaveln mot Södra Kyrkogatan fanns det förmodligen tidigare en lastport. Huset har tre bevarade plan och en högkällare täckt av två kryssvalv, bottenvåning och övervåning. Husets höga källare och nedre våning har medeltida kalkstensstomme och övre planet är sedan 1600-talets slut eller 1700-talets början tillbyggd med en korsvirkesgavel.

Tre yngre komplementshus

B7, garage-magasin
B7 är en magasins- och garagebyggnad från slutet av 1600-talet uppfört i skiftesverk. Byggåret är osäkert, men det är sannolikt dessa byggnader som omnämns i tomtförteckningen från 1697. Huset består egentligen av två sammansatta byggnader i L-form. Byggnadskroppen mot S:t Drottensgatan är ett garage  med ett portlider i dess södra del som är inkörsport till gården. Byggnadskroppen i norr mot Kaplanen 1 fungerar som magasin och förråd.

B6, bostadshus
Byggnad B6 är ett bostadshus uppfört 1776 i traditionell skiftesverkskonstruktion  alldeles nordöst om byggnad B3. Med tanke på att byggnad B6 ligger så nära B3 verkar det troligt att tomtgränsen då gick mellan byggnaderna. Byggnaden är uppförd i en våning med en traditionell enkelstugeplan med oinredd vind och med synliga bulor i fasaden.

B4, bostadshus
Byggnaden B4 uppfördes 1852 sannolikt som ett bostadshus med en stomme i tegel i en våning och med inredd vind. På platsen där huset nu står fanns det tidigare ett mindre stenhus med ett spetsigt sadeltak utan takutsprång på traditionellt gotländskt vis. Sannolikt ingår vissa delar av det äldre huset i den idag befintliga byggnaden. Huset är sammanbyggt med det medeltida komplexet i nordväst med genomgång till detta inifrån.

Mer information finns för byggnaderna B5 och B6 som idag har adressen Södra Kyrkogatan 13. Se under Gator, Södra Kyrkogatan 13.

De medeltida husens förändring

Vad som hänt med byggnaderna under årens lopp från 1200-talet och fram till 1800-talet vet vi inte särskilt mycket om. Packhusens hade knappast någon funktion att fylla som packhus in på 1400-talet. De övergavs sannolikt och kom att stå öde eller så byggdes de om till bostäder. I bottenvåningarna kanske det blev något typ av verksamhet som bryggeri, skomakeri eller liknande.

B1, packhus med trappgavel
Byggnad B1 har sannolikt inte förändrats exteriört i någon nämnvärd omfattning fram t.o.m. 1800-talet. Interiört används byggnaden sannolikt inte som packhus.

B2, packhus med trappgavel
Trappgaveln är borta, takformen har ändrats och ytskikten är moderna. Planlösningen är dock den ursprungliga. På 1800-talets slut byggdes det till ett trapphus i öster, med stomme av trä, reveterat så att det idag harmonierar och smälter samman med den övriga byggnaden. Trapphuset är sexkantigt och har ett dito torntak samt fönster i jugendstil med smårutor i övre luften. Byggnaden används inte längre som packhus utan sannolikt som bostad.

B3, packhus med trappgavel
Den sannolika trapphusgaveln är borta och har ersatts av en korsvirkesgavel. I övrigt har inga större förändringar gjorts. Byggnaden används inte längre som packhus utan sannolikt som bostad.

B5, packhus
Den övre delen är sedan 1600-talets slut eller 1700-talets början tillbyggd med en korsvirkesgavel.

Häggska husen under senare hälften av 1800-talet

Först fram mot mitten av 1800-talet fick vi en uppfattning hur de Häggska husen i verkligheten såg ut, tack var att P. A. Säve gjorde en teckning 1845. Teckningen på bilden ovan visar flera av Häggska husen intill hörnet S:t Drottensgatan och Södra Kyrkogatan. Längst till vänster syns trappgavelhuset B1 och strax intill åt höger byggnad B2 som inte längre har någon trappgavel åt gatan utan en korsvirkesgavel åt söder. Huset har en skorsten som är den enda bevarade skorstenen i Visby sedan medeltiden. Den höga byggnaden höger om B2 är byggnad B3, som inte längre har en trappgavel mot Södra Kyrkogatan utan en korsvirkesgavel. Ett skjul har uppförts framför byggnaden. I framkanten av fotot syns det lilla stenhuset med ett spetsigt sadeltak som revs 1852 när nuvarande byggnad B4 uppfördes på samma plats. Längst åt höger skymtar taket till byggnad B5.

På fotot från år 1900 ovan kan vi se en del förändringar som genomförts för Häggska husen under slutet av 1800-talet. Byggnad B2 har försett med ett sexkantigt trapphus och byggnad B3 har blivit ett bostadshus som kompletterats med balkong och takkupor. Byggnad B4 som sannolikt uppfördes som bostadshus 1852 byggdes om till affärshus 1892 när Hägg & Johansson där etablerade sin damkonfektion.

Ägarna till Häggska husen under 1800- 1900-talet

Från 1700-talets slut till omkring 1933 var området för Häggska husen två olika fastigheter, i söder med beteckningen Klinteroten IV:4 och i norr med Klinteroten IV:5. Till Klinteroten IV:4 hörde sannolikt B1-B4 och till IV:5 hörde B5-B7. Sedan slogs de samman till Kaplanen 7.

 Klinteroten IV:4 ägdes av rådman J Bolander omkring 1820-1850, kapten Carl Holmberg 1850 -1870, handlare Olof Niclas Johansson 1870 – 1890 och från 1890 ägdes fastigheten av Carl Adolf Hägg.

 Klinteroten IV:5 ägdes fastigheten av stadsgevaldigern (ungefär poliskonstapel) J. Åkerström, handlare N. Eneqvist 1835-1840, bryggare A. L. Wedin 1840-1880 och 1890-1895 stod handelsfirman Hägg & Johansson som ägare. Handlare Carl Adolf Hägg och handlare Olof Niclas gick samman och bildade Hägg & Johansson 1885. Olof  N Johansson sålde sin del av firman 1892 till Carl Adolf, därför står Carl Adolf som ägare 1895-1924. Carl Adolfs son registrator Philip Hägg står som ägare 1924- 1985.

Hägg & Johansson

Carl Adolf Hägg föddes den 25 januari 1856 på Stora Hamre (äv Stora Hammars) i Östergarns socken. Hans far, Carl Detlof Hägg (1827-1867), var lantbrukare. Redan som 15-åring, 1871, började Carl Adolf att arbeta som bokhållare hos sin farbror handlare Gustaf Teodor Hägg. Omkring år 1875 startade Carl Adolf tillsammans med Olof Niclas Johansson firman Hägg & Johansson. I början av 1880-talet etablerade handelsföretaget sin första en butik på Södra Kyrkogatan 6 som fick namnet Hägg & Johanssons Bosättningsaffär och omkring 1885 startades Hägg & Johanssons Manufakturaffär. Den sistnämnda var inriktad på damkonfektion och inrymdes i byggnaden i hörnet S:t Drottensgatan och Södra kyrkogatan, i det tidigare bostadshuset (B4). Företaget köpte också i stort sett hela kvarteret (Kaplanen) med alla byggnader. I kvarteret låg en gård som var populär som parkeringsplats för böndernas hästar och åkdon, under tiden som bönderna avyttrade sina varor och gjorde behövliga inköp. Gården kom att kallas Häggska gården. Olof N. Johansson sålde sin andel av firman till Carl Adolf 1892, för att istället ägna sig åt jordbruk. Carl Adolf Hägg har alltså givit namn åt byggnaderna, i första hand de sju byggnader som ligger i södra delen av kv Kaplanen, vilka kom att kallas Häggska husen. Carl Adolf utökade sin verksamhet med en speceriaffär på Stora Torget. Speceriaffären vid torget såldes senare till Löfveberg & Pettersson omkring 1916.

Carl Adolfs farbror Gustaf Teodor Hägg har även han, liksom Carl Adolf, gjort ett avtryck i historien. Efter Gustaf T Hägg har Gustafsvik fått sitt namn, detta efter att Gustaf låtit uppföra två sommarbyggnader intill viken, de första byggnaderna på platsen.

Läs mer om Carl Adolf Hägg, hans släkt och hans stora affärsföretag Hägg & Johansson.

I sammanhanget kan nämnas att arkitekten och konstnären Axel Herman Hägg, född 1835, Katthamra gård, var en avlägsen äldre kusin till Carl Adolf. Axel Herman Hägg ledde restaureringen av Visby domkyrka 1899-1903. Axel Herman var från år 1856 bosatt i England. Han dog 1921. (Hans namn har i vissa sammanhang felaktigt sammankopplats med Häggska husen).

1900-talet

När Carl Adolf dog 1916 fick sonen Filip Hägg ta över verksamheten som drevs fram till 1975. Genom ombyggnader har alla byggnaderna fått andra funktioner under årens lopp.

B1, trappgavelhuset
Byggnaden har omkring sekelskiftet 1900 fått nyinsatta fönster vilka väl harmoniserar med byggnaden i övrigt ålderdomliga utseende. Fasaden är sedan 1932 renknackad från puts. Interiören har förändrats genom tiderna och har idag moderna ytskikt men med oförändrad planlösning. År 1987 gjordes inredning av affär och fasadändring och 1994 utfördes en del renoveringsarbeten. Byggnaden används som galleri och bostadshus enligt den inventering som gjordes 1996.

B2, mellanhuset
Mellanhuset, byggnad B2, har i stor utsträckning bevarat sin karaktär, även om det har skett en del förändringar både exteriört och interiört. Byggnadens stomme och planlösning är till stora delar välbevarad från sitt ursprung. År 1994 utfördes en del renoveringsarbeten. Byggnaden används som galleri och bostadshus enligt den inventering som gjordes 1996.

B3, bostadshuset
Byggnad B3 har moderniserats i senare tid vilket har resulterat i en del förändringar, såsom balkong, takkupor och takfönster. Förändringarna är dock varsamt utförda med tanke på husets speciella ålderdomliga karaktär. Fastigheten ägdes sedan 1890 av Carl Adolf Hägg och sannolikt byggs huset om till bostad åt Carl Adolf och hans familj vid den tidpunkten.

B4, manufakturaffär
Byggnad B4 fick sitt nuvarande utseende i början av 1900-talet, då fasaden ändrades och större skyltfönster satte in. Ombyggnaden hängde samman med den affärsverksamhet som etablerades under slutet av 1800-talet av Hägg & Johansson.

B5, affärs- och bostadshus
Byggnad B5 har i stort behållit sin gestaltning sedan 1700-talet fram till idag, men med några moderna inslag såsom fönstersnickerier, takfönster och på den norra fasaden spritputs från 1800-talet. I bottenvåningen har affärsverksamhet bedrivits under olika tidsperioder, men sedan 1991 används husets enbart som bostadshus. Läs mer om byggnaden under Gator> Södra Kyrkogatan 13.

B6, gårdshus
Byggnad B6 är väl bevarat i sitt ursprungliga skick, dock har en del förändringar genomförts interiört i samband med moderniseringar vid olika tillfällen. Bland annat har vindsvåningen inretts till bostad. Bottenvåningen har sedan byggnaden uppfördes används som bostad. Läs mer om byggnaden under Gator> Södra Kyrkogatan 13.

B7, magasinsbyggnad
Trots omfattande om- och tillbyggnader av B7 består byggnaden fortfarande mestadels av ursprungligt material.

2000-talet

Restaurang Häggska huset
Som tidigare nämnts har alla byggnaderna fått andra funktioner under årens lopp genom ombyggnader. Huset i hörnet från 1800-talet (B4) har åter byggts om och blivit restaurang och konferensanläggning med namnet Häggska huset. Huset inrymmer 3 rum, det största rummet är Galleriet med plats för konferensgäster och innanför (byggnad B3) ligger Ateljén som är ett lounge rum för avkoppling. Längst in finns Valvet som är ett mindre rum lämpligt för mindre grupper som t.ex. styrelsemöten. Plats finns för 30 middagsgäster och 80 konferensdeltagare. Trädgården är en mer avskild del av Häggska Husen. Det är en fin plats för mingel eller mindre events utomhus, och det finns plats för sällskap på upp till 40 personer.

Kvarteret Kaplanen 7

Kvarteret Kaplanen
Kvarteret har formen av en triangel med Södra Kyrkogatan i sydost som begränsning, S:t Drottensgatan i sydväst och i norr Skolgatan. Kvarteret ligger alldeles sydväst om S:ta Maria Domkyrka. Under medeltiden var kvarteret uppdelat i flera mindre kvarter. En eller flera gränder korsade det nuvarande kvarteret. Hela området var då tätt bebyggt med stenhus. Av dessa finns flertalet kvar, såväl ovan mark som under. På kvarterets samtliga fastigheter har man hittat rester från medeltiden i form av grundmurar, byggnader och brunnar. Det är ett av de kvarter i Visby med mest medeltida bebyggelse bevarad fram till idag. Gränderna fanns inte kvar enligt 1646 års karta. Fastighetsindelning av kvarteret kan följas sedan 1600-talets mitt då i stort sett hela kvarteret utgjorde en enda tomt. I söder, längs nuvarande S:t Drottensgatan, fanns ytterligare två mindre tomter, vilka i stort sett utgör dagens Kaplanen 7. Före 1700-talets mitt benämndes kvarterets tomter med nummer 60, 110 och 140. De betecknades sedan S:t Hansroten IV:4-6. Idag är kvarteret indelat i fem fastigheter. Kvarteret är fortfarande relativt tätt bebyggt med ett stort antal medeltida byggnader. De flesta av byggnaderna fungerar idag som bostadshus.

Fastigheten kv Kaplanen 7
Kaplanen 7 är den största fastigheten i kvarteret och ligger i dess sydvästra del. Tidigare beteckning S:t Hansroten IV:4 motsvarar fastighetens södra del, medan S:t Hansroten IV:5 motsvarar norra delen. Under medeltiden var fastigheten uppdelad i mindre tomter och tätbebyggd med höga stenhus. Enligt kartan från 1697, där tomtnummer för första gången anges, består nuvarande fastighet av tomterna 110, 140 samt en liten del av 60a. Bebyggelsen på tomt 110 utgjordes av ett stenhus, där tomtens stall och gårdsrum låg på andra sidan S:t Drottensgatan. Tomten ägdes av Gabriel Elephant, som gav namn åt S:t Drottensgatan, vilken kallades Elephants gata under en period från 1600-talets slut till 1700-talets mitt. Tomt 140 var bebyggd med ett trähus och ett stall. Stenhusbebyggelsen med tillhörande stall och lada på tomt 60a var sannolikt belägen utanför nuvarande Kaplanen 7:s tomtgräns, med undantag av byggnad B5 som torde vara den enda av tomten nr 60a:s byggnader, som vid denna tid låg inom gränsen för fastigheten Kaplanen 7. Under 1700-talet slut ändrades fastighetsbeteckningarna till S:t Hansroten IV:4 och IV:5. Del av tomt 110 och 140 kom att tillhöra S:t Hansroten IV:4 och del av tomt 140 och 60a ingick i S:t Hansroten IV:5. Beteckningarna ändrades 1932, då kvarteret kom att heta Kaplanen 4 och 5 motsvarande resp. rotenummer och året därefter, 1933, slogs 4 och 5 samman till Kaplanen 7. Tomtens bebyggelse utgörs till stor del av medeltida stenhus. Byggnad B1-B3 samt B5 har medeltida murverk i så gott som full höjd. Gårdshuset i skiftesverk B6 är från år 1776 och huset i hörnet Södra Kyrkogatan-S:t Drottensgatan B4 är byggt i mitten av 1800-talet. Byggnad B7 är ett vinkelhus uppfört under slutet av 1600-talet och inrymmer magasin och garage. Ytterligare murar till två medeltida hus, belägna under mark, är kända.