Klintska huset
(B21). Klintska huset ligger vid Strandgatan mittemot Clarion Hotel Wisby. Byggnaden, som är ett stenhus, är ett av de största bevarade medeltida husen i Visby. Det är ett packhus uppfört omkring 1300 och placerat med långsidan mot Strandgatan. Det var sannolikt färdigbyggt omkring 1400, men i murverket ingår betydligt äldre delar. Huset kallas idag för Klintska huset efter sin ägare Hjalmar Klint, men kallades tidigare för Liljewalchska huset, när ägare då hette Liljewalch. Byggnaden består av två delar, dels huvudbyggnaden mot Strandgatan, som främst tjänstgjort som magasin, och dels det medeltida bostadshuset med den västra långsidan sammanbyggd med det som där är kvar av ringmuren. Staden förvärvade huset 1820 och inrättade det till arbets- och korrektionshus för hemlösa män och kvinnor. Efter 27 år lades verksamheten ner. Idag inrymmer det bostäder och kontor.
Klintkska huset ligger i kvarteret Residenset 8, Strandgatan 5. Det är ett av de största medeltida husen i Visby, och hade ett bra läge i det medeltida Visby för transport av varor genom Stora Strandporten till och från den Gamla hamnen. Fastigheten har varit bebyggd sedan medeltiden. På tomten finns idag 3 byggnader.
Innehållsförteckning
Medeltiden
Huvudbyggnaden, byggnad 1A
Klintska huset, huvudbyggnaden på tomten, uppfördes som ett medeltida packhus med två källarvåningar och mellanliggande bjälklag istället för högkällare som var normalt under medeltiden. Tidpunkten för uppförandet är okänt men det borde inte ha varit senare än början på 1300-talet. I källaren finns fortfarande spår av ursprungliga medeltida portar och gluggar. Byggnaden anses ha varit färdigbyggd omkring 1400 då huset fått den i huvudsak nuvarande utformningen med tre våningar ovan källarvåningarna samt två vindsvåningar. Mot söder har huset en trappgavel med gotiska blinderingar, där det i gaveln finns stora inslag av tegel. Huset användes huvudsakligen som magasin.
Byggnad 2
Byggnad 2 är uppfört av sten i en våning och har partier som är medeltida. Byggnaden finns i sydväst på tomten med norra gavel sammanbyggd med sydvästra delen av byggnad 1B. Byggnad 2 har västra fasaden sammanbyggd med ringmuren. Genom husets nordligaste del löper en gång, genomgången kan eventuellt motsvara en nu försvunnen medeltida gränd, vilken genomskar hela kvarteret. Åt väster mynnar gången i en ännu bevarad dubbelbågig port genom sjömuren.
Bakbygge, byggnad 1B
Bakbygget är en tillbyggnad av sten i en våning mot huvudbyggnadens västra långsida. Bakbygget har en kärna av samma ålder som gäller för huvudbyggnaden. Västra långsidan sidan av bakbygget sammanfaller med rester av ringmuren. Byggnaden var sannolikt bostadshus i den medeltida köpmannagården.
Byggnad 3
Byggnad 3 ligger söder om huvudbyggnaden. Ev. medeltida byggnad där är inte känd.
1600-1700-talet
I husklassifikationen från 1785 anges att tomtens bebyggelse utgjordes av ett stenhus (1A) som blivit tillbyggt (1B), en flygelbyggnad av sten (2), ett slaktarhus i sten, samt en huslänga av trä omfattande stall, lada, kohus och vagnshus. Från mitten av 1700-talet och fram till 1820 ägdes nuvarande Klintska huset av släkten Enequist och kallades därför ibland för Enequistska huset.
Byggnad nr 2 har genom flera ombyggnader fått sitt nuvarande utseende under 1700-talet. Det användes som ekonomibyggnad.
Norra delen av nuvarande byggnad 3 uppfördes troligen under 1700-talet. Byggnaden, som var sammanbyggd med huvudbyggnaden, kallades under en tid Kuskens hus.
1800-talet
Under 1800-talet moderniserades byggnaden och fick då en nygotisk utformning bevarad i gatufasadens fönsteröverstycken och friser. År 1815 fanns det i Visby ”45 utgamle bräcklige, 20 av sig komne men något arbetsföre och 15 fader- och moderlösa barn”. För dessa personer inköptes 1820 Klintska huset för att tjänstgöra som arbets- och korrektionsanstalt. Platserna på anstalten var sällan fulltecknade och efter 27 år las verksamheten ned. Industrimannen C. Fr. Liljewalch köpte fastigheten 1858. I slutet av 1800-talet ägdes fastigheten av grosshandlare C. A. Molander.
Liljewalch
Det kan vara intressant att redovisa lite om släkten Liljewalch som inte bara namngivit den här redovisade byggnaden utan även Liljewalchska konsthallen i Stockholm. Carl Fredrik Liljewalch var en affärsman med kontakter åt alla håll, både inom och utom Sverige. Han fick t.o.m. uppdrag av självaste kung Oscar I att ge sig till Kina för att upprätta handelsavtal, vilket han lyckades med. På Gotland försökte han starta en sockerfabrik, men det gick inte så bra, men han var också ledande i Gotlands myrodlingsbolag. Tillsammans med sin son Edward köpte han Klintska huset i Visby 1858. Hans verksamhet gick dock i konkurs 1864. Sockerfabriken kom igång först 30 år senare.
Edward stannade på Gotland och etablerade sig som redare och grosshandlare. Han var med och startade bärgningsbolaget Neptun.
En annan av Carl Fredriks söner, som också hette Carl Fredrik, var ännu mer framgångsrik än Edward. Carl Fredrik jr intresserade sig för utveckling av skogs- och jordbruk. Som både framsynt och nyfiken var han med och utvecklade sulfitmetoden för framställning av papper. Intresse för malm och transporter ledde till stort engagemang både i Grängesbergsbolaget och i Kirunagruvorna. Vid sin död den 24 april 1909, efterlämnade han en för den tiden enorm förmögenhet på 6,3 miljoner.
Han var ungkarl och testamenterade bort hela förmögenheten, varav Gotlands Läns Landsting fick Gränges aktier för 200 000 kr. Det visade sig att boet hade undervärderats, så att landstinget fick ytterligare 100 000 kr, som vid inlösen senare hade stigit 565 000 kr. Av ytterligare kapital, som visade sig finnas vid den nya värderingen, avsattes pengar, som kom att bli Liljewalchska konsthallen i Stockholm. Enligt testamentet till landstinget skulle hälften av avkastningen på kapitalet användas för att främja skogsbruket på Gotland och en andra delen skulle delas ut till ”lindrande av nöd bland fattiga fiskare, sjömän och lotsarjämte deras familjer som förlorat sitt stöd genom olyckshändelse till sjöss”.
Avkastningen används idag bl.a. till rabatterade plantpriser vid skogsplantering, bidrag till ängskommittén, stipendier för högskolestudier i skogsnäringen och premier till elever vid Lövsta m.m.
1900- 2000-talet
Huvudbyggnaden inrymmer i dag bostäder och kontor. Under 2012 utförde Byggnadshyttan renoveringsarbeten av byggnaden. Även byggnad 2 innehåller idag bostäder.
Från 1700-talet och fram till början av 1900-talet stod, söder om den lilla stenbyggnaden, en länga med uthus av trä. Dessa revs 1895 och efter ritningar av arkitekten K. Romin, uppfördes 1910 den idag befintliga byggnaden, byggnad 3. Den södra gaveln av huset har utformats med blinderingar, vilka anspelar på det intilliggande medeltidshuset på samma fastighet (byggnad 1). Den norra delen av byggnaden som ursprungligen utgjordes av det låga 1700-talshuset byggdes på under 1930-talet och höjdes till samma nivå som den södra delen. I byggnaden inryms bostäder.
Fastigheten ägs av idag av Erik W Ohlsson.
