Länsteatern/Missionskyrkan

(B34). Länsteatern har sina lokaler på Bredgatan 10 i den byggnad som tidigare var Missionskyrka. Missionskyrkan uppfördes av Gotlands Missionsförening 1904 efter ritningar av stadsarkitekten Nils Börring, och bygget utfördes av den då kände byggmästaren Alfred Bengtsson. Missionskyrkan var en av de byggnader som uppfördes under åren 1895-1920 och blev kritiserade för att de inte passade in i Visbys stadsmiljö, bl.a. för att byggnaderna ansågs för höga i förhållande till övrig bebyggelse. Efter att ha använt kyrkan under 79 år uppförde Missionsföreningen en ny kyrka, Terra Nova kyrka, och när den stod klar 1983 flyttade föreningen sin verksamhet till den nya kyrkan. Den gamla Missionskyrkan stod tom till 1992, då den fria Bryggeriteatern övertog kyrkan för att använda den som teaterlokal. Samma år kunde lokalerna invigas med uppförandet av pjäsen Jacob Dubbe i de ombyggda lokalerna. År 1995 bildades Länsteatern genom att Bryggeriteatern fick uppdraget av Gotlands kommun att bli länsteater på Gotland.

SONY DSC
SONY DSC

Länsteatern, som tidigare var Missionskyrka, ligger i kvarteret Borgen 31, adress Bredgatan 10. Borgen 31 finns i södra delen av Visby i området som kallas södra Klinten. Huvudentrén är mot Bredgatan, men det finns också en entré mot gränden norr om teatern, Berggränd 2. På platsen för Missionskyrkan fanns tidigare ett missionshus.

Medeltid – 1600-talet

I området där Borgen 31 ligger fanns det troligtvis ingen bebyggelse under medeltiden utan marken användes som åker- och betesmark. Kvarteret finns inritat på 1646 års karta, dock utan bebyggelse, men på en karta från 1696-1697 finns tomter markerade och här fanns två små tomter nr 5 och 6 som vardera omfattade en stuga och kålgård.  År 1722 förstördes stora delar av kvarteret och även intilliggande kvarter av en stor brand.

1700 – 1800-talet

Efter branden 1722 återfanns de båda tomterna, nu något till ytan reglerade, som Klinteroten II:5 och Klinteroten II:6, där tomt nr 5 var bebyggd med ett trähus med stall, medan nummer 6 var obebyggd. Under slutet av 1800-talet hade tomt nr 5 en byggnad mot Bredgatan nr 8. I byggnaden bodde från 1722 till omkring 1887, skeppare, en jungfru, skomakare och glasmakare. Gotlands Missionsförbund inköpte tomten 1887. Tomt nr 6 bebyggdes först under mitten av 1800-talet med ett mindre hus mot Bredgatan och ett större mot Berggränd, och här bodde bl.a. en löjtnant. Omkring 1860 köpte O. J. Myhrström fastigheten tomt nr 6. Myrström var djupt engagerad i Gotlands Missionsförening, och syftet med köpet var tydligen att riva byggnaderna och bygga ett missionshus.

Gotlands Missionsförening

Den väckelse som gick fram över vårt land i mitten av förra århundradet berörde även Gotland. Trots Gotlands isolerade läge ute i havet fick väckelsen ett genombrott redan i mitten av seklet på Gotland. År 1858 förrättades de första vuxendopen på Gotland. År 1859 bildades två föreningar, Kolportörföreningen, som omfattade hela Gotland, samt Visby stads Missionsförening, som hade sin verksamhet enbart förlagd till staden. När Missionsföreningen blev uppsagd från den lokal, som den hyrt för sin verksamhet, vaknade tanken på förvärvandet av en tomt och byggandet av en egen lokal. Med anledning därav utsändes ett upprop med önskan om sammanslagning av de båda föreningarna. Uppropet är undertecknat »å missionens vägnar» av J. Siltberg och O. J. Myhrström. En tomt och två mindre hus vid Berggränd inköptes, tomt nr 6 (KlintrotenII:6) där Myhrström kom att som ägare. Här uppförde man det gamla missionshuset som stod färdigt 1862. Missionsföreningen bedrev förutom predikan även vardagsskola och söndagsskola, där den förra även kallades Missionsskola och ibland Fattigskola. Verksamheten betraktades med stort intresse och hade ibland ända upp till hundra barn. En av lärarna var C. J. Sundin. Han grundade också Gotlands Missionstidning 1865, en tidning som fortfarande ges ut. Sundin var länge en av föreningens mest betydande gestalter. Föreningen begärde och erhöll anslutning till EFS (Evangeliska FosterlandsStiftelsen) år 1882.

Gotlands Missionstidning grundades 1865. Tidningen ges ut fortfarande.

Ekonomin var under en period pressad och man övervägde att sälja missionshuset, men så blev det inte. Ekonomin förbättrades när man kunde upphöra med skolundervisningen och år 1887 inköptes även tomt nr 5 (Klinteroten II:5) med syfte att bygga ett nytt missionshus. Insamlingar för missionshusets finansiering startade och vid årsmöte den 22 juni 1900 hade 12163 kronor insamlats, varvid byggandet kunde börja planeras.

Det gamla misionshuset och övrig bebyggelse på kvarteret Borgen 31 i hörnet Bredgatan – Berggränd revs 1901, för att ge plats åt det nya missionshuset. Foto från väster. Bild från Visby förr i tiden.

Missionskyrkan

Missionskyrkan byggs
Man anlitade den då kände arkitekten Nils Börring, som också var stadsarkitekt. Som byggmästare anlitades Alfred Bengtsson, som flyttade till Visby 1899 och startade egen byggfirma 1902. Missionskyrkan blev hans första stora byggprojekt, och senare gjorde han många andra byggprojekt bl.a. ombyggnad av gamla lasarettet, S:t Olof, Odd Fellows fastighet och tillbyggnaden av Flickskolan. Han arrenderade även Fole snickerifabrik. Det gamla missionshuset revs 1901 liksom övriga byggnader på de båda nu ihopslagna tomterna. Den 6 november kunde biskop von Scheele inviga den nya Missionskyrkan.

Missionskyrkan, precis då den är nybyggd. Till det yttre tycks byggnaden obetydligt ha förändrats under de nära 120 åren sedan den byggdes. Foto 1904. Bild från Visby förr i tiden.

Arkitektonisk vidunder

Arkitekturen för Missionskyrkan och flera andra byggnader som uppfördes under perioden 1895-1920 fick senare mycket kritik. Flera av byggnaderna hade ritats av Nils Börring och av Anders Serboni. Kritiken gällde förutom Missionskyrkan även husen i Schweitzergränd som Börring ritade liksom bankhuset i hörnet Strandgatan-Hästgatan och Frimurarsalongen vid Smedjegatan samt ytterligare ett antal. Under början av 1900-talet betraktade många husen som ett mischmasch. Då användes ord som ”vandalisering”, ”banalisering” och ”ett konglomerat av gammalt och nytt”. Visby stadsfullmäktige uppmanades att anställa en estetisk sakkunnig, nödvändigt om staden ska behålla sin topplats bland städer med unik ålderdomlig prägel. Förre Säverektorn Lennart Bohman tyckte långt senare att byggnaderna var estiskt tvivelaktiga och kallade dem för ”arkitektoniska vidunder”. 1913 fick ordföranden i Visby byggnadsnämnd, Ernst Hellgren, möjlighet att bemöta kritiken i Stockholms Dagblad. Han var bitvis självkritisk men tyckte samtidigt att Visby inte bara ska tillgodose konstnärernas behov av ruckel, utan måste få möjligheter att utvecklas.

Som ersättare för Missionskyrkan uppfördes Terra Nova kyrka, som stod färdigbyggd 1983.

Missionskyrkan läggs ner
Mycket uppskattat bland den breda allmänheten har varit Visby Allianskörs julkonsert i kyrkan. Missionskyrkan kom att verka under 79 år. Gotlands Missionsförening lät uppföra en ny kyrka, Terra Nova kyrka vid Terra Nova Torg 9, detta för att få ett bättre läge närmare bostadsområden och för att få en modernare kyrka. När Terra Nova kyrkan stod färdig 1983 lades verksamheten ner för Missionskyrkan vid Bredgatan. Gotlands Missionsförening verkar sedan flytten under namnet EFS Missionsförening. Verksamheten vid Terra Nova kyrka har sedan invigningen bedrivits som en samarbetskyrka mellan Visby Domkyrkoförsamling och EFS Missionsförening. År 2017 lämnade EFS Missionsförening kyrkan och domkyrkoförsamlingen köpte fastigheten 2018.

Bryggeriteatern

Bryggeriteatern invigde sin nya lokal på Strandgatan den 27 juni 1980.
Pjäsen vid invigningen var Korgstolen. Regissör var Christer Hall. Elof spelades av Evert Jansson och mor Liven av Åsa Ardin-Kedja, som också stod för scenografi och affisch.

Ambulerande teater
År 1980 startade Bryggeriteatern i Visby sin verksamhet i det gamla bryggeriets porterkällare vid Strandgatan. Under 12 år har teatergruppen spelat på krogar, i skolor, i källare och i gamla magasin. Man har också turnerat runt till öns skolor och förskolor. Just nu, 1992, har man barnföreställningen ”Nalle Puh” i samarbete med Gotlands musikstiftelse på repertoaren, och förra våren (1991) spelade man Tjechovs ”Björnen”, en lovordad föreställning som också gavs i Stockholm. Bryggeriteatern vill inte vara en byggd teater, som enbart spelar pjäser med Gotländska motiv, även om intresset för gotländsk historia är mycket starkt bland folket på ön, men klassiker och ”fastlandspjäser” går hem även här. Och nu, under året 1992, håller det på att bli verklighet att Bryggeriteaterns 6 -7 fasta medlemmar skall få en permanent teaterlokal i den gamla Missionskyrkan vid Bredgatan. Att få en fast och ändamålsenlig och även rymlig boning är så bra att det är att nästan som att komma närmare himlen i dubbel bemärkelse, tycker teatergruppen. Kyrkan har dock avkristnats så det gäller kanske inte. Den kommer istället att bli Gotlands första  permanenta teaterlokal.

Kyrkohuset Missionskyrkan har förvandlats kulturhuset Länsteatern.

Den nya teatern
Renoveringen av den gamla kyrkan till en teaterlokal har pågått under vinterhalvåret 1991-1992 och börjar bli klar under februari. Det är först nu vi börjar kalla den teatern i stället för kyrkan, säger en av medlemmarna i teatergruppen Christer Hall, till DN vid ett besök i den nya teatern. Christer hall är ledare för teatergruppen. Man håller på att samla ihop alla teaterprylar, som har lagrats runt om i Visby och även på landsbygden. Här finns plats för alltsammans som marionettdockor, rekvisita, dräkter, den stora pianoflygeln och det mesta av den dekor man sparat. Här finns också plats för en syateljé och ett teknikrum med strålkastare, som snart skall komma på plats. Flera finesser finns inbyggda i det nya sceneriet såsom att konstruktionen av gradängerna för publiken är flyttbar. Man kan placera publiken runt väggarna och spela mitt i, lägga ut scenen som en brygga eller spela i traditionell tittskåpsmodell. Den gamla orgelläktaren har fått en dubbelfunktion, antingen som extra scen eller som läktare för publiken. Det finns rymd i lokalerna och akustiken är bra. Renoveringen är snart klar och det återstår en del jobb på fasaden och stolsraderna för att publiken snart skall kunna komma på plats. Allt måste ”klaffa” för i april är det premiär för Jacob Dubbe.

Jacob Dubbe hade urpremiär april 1992. Det var den första föreställningen som Bryggeriteatern spelade på Länsteatern. Bilden är dock från föreställningen som spelades 2019, Anna & Jacob Dubbe. Här Stina Norberg och Rasmos Mononen som Anna Torsman. och Jacob Dubbe. Foto Folke Sundström.

Jacob Dubbe
Den gamla Missionskyrkan har stått tom nästan tio år, när pjäsen Jacob Dubbe spelas upp med premiär under slutet av april 1992. De allra flesta av församlingens gamla medlemmar är glada över att Bryggeriteatern tar över deras kyrka, så att den kommer till användning på nytt. Pjäsen Jacob Dubbe bygger på Pelle Sollermans böcker om Jacob Dubbe i regi av Christer Hall och med Bengt Hård som scenograf, en historia om kärlek, affärer och kamp mot överheten, med den begåvade uppkomlingen Dubbe som hjälten. – Detta är en gotländsk historia, en ännu levande och i stora delar verklig skröna från sena 1700-talet om en gotlänning från landet som försökte komma upp sig i societeten i Visby, berättar Christer Hall. – Han var stark, och han tog bondebefolkningens parti mot kyrkan och militären, men han var också skoningslöst hård. – Detta blir Bryggeriteaterns största uppsättning hittills med ett tjugotal medverkande, proffs, amatörer och musiker, och en värdig invigningspjäs för den nya teatern. Läs mer om Jacob Dubbe på denna hemsida.

Länsteatern

Länsteatrarna i Sverige
En länsteater eller regionteater är en regional scenkonstinstitution med uppdrag från ett landsting eller region att bedriva scenkonstverksamhet. Länsteatrarna drivs i alla möjliga former som föreningar, stiftelser, aktiebolag eller under förvaltning i landstingens organisation. Sveriges 20 länsteatrar är spridda över 18 län och samverkar genom den ideella föreningen Länsteatrarna i Sverige, som leds av en styrelse i samråd med respektive teaterstyrelse. Målet för verksamheten är ”att förbättra möjligheterna för alla barn och vuxna att se bra teater – var de än bor i landet.

Länsteatern Gotland består av liten tillsvidareanställd personalstyrka, men har kontinuerlig hjälp av projektanställda medarbetare. Tillsammans får de Länsteaterns verksamhet att fungera.

Länsteatern på Gotland
År 1995 fick den fria teatergruppen Bryggeriteatern uppdrag av Gotlands kommun att bilda Länsteater på Gotland. Det var nu en stor fördel att man hade en egen teaterlokal sedan några år i den gamla Missionskyrkan. Förutom att göra egna scenkonstproduktioner tar Länsteatern på Gotland även emot gästspel från andra institutioner i landet och utför samarbeten med Gotlands Musiken. Sedan 2013 har man även i uppdrag att ha med dans på repertoaren och man har därför gått med i Dansnät Sverige. När Bryggeriteatern blev Länsteatern rekryterades Örjan Herlitz som teaterchef, en motsvarande roll som Christer Hall tidigare hade. Efter 10 år, år 2005, lämnade Örjan över jobbet till Monica Sparby. Hon innehade chefsjobbet fram till 2011 då Thomas Sundström utsågs till den nye teaterchefen vid Länsteatern. Länsteatern på Gotland drivs som en ideell förening.

Länsteaterns uppdrag
Länsteaterns uppdrag är att producera professionella produktioner för barn, unga och vuxna, med barn och unga som prioriterad målgrupp. Vidare att varje år få till stånd ett antal gästspel genom inhyrda professionella enskilda aktörer. Man strävar efter att stå för ett varierat utbud och kunna erbjuda publiken angelägen och engagerande scenkonst med lokal förankring. Arbetet omfattar också uppsökande föreställningsverksamhet, där alla gotlänningar skall få möjlighet att uppleva teater, oavsett om det sker i i en bygdegård, skola, utomhus eller på den egna scenen i Visby innerstad. Varje år tar Länsteatern emot gästspel från övriga landet samt producerar egna föreställningar för barn, unga och vuxna. De senaste åren har samarbetet med Gotlands Musiken (Länsmusiken) intensifierats, och resulterat i ett stort antal samproduktioner och gemensamma projekt. Sedan 2013 innehar Länsteatern även länsdansuppdraget, vilket innebär att man också producerar egna professionella dansföreställningar samt tar emot både svenska och internationella dansgästspel.

Thomas Sandström, teaterchef vid Länsteatern sedan 2011.

Föreställningar

Länsteatern har under åren haft en mängd olika föreställningar. På Länsteaterns  hemsida ltpg.se, under fliken HISTORIA, kan intresserade få mera information om dessa. Här skall endast som exempel nämnas några få föreställningar som har uppförts ofta inför fulla hus.

Möss och Människor
Möss och Människor hade premiär den 27 februari 2004 och gick därefter för fulla hus
. Pjäsen baseras på John Steinbecks bok, en klassiker med samma titel, och är ett både gripande och emellanåt ett humoristiskt drama om drömmar, kärlek och vänskap. Det handlar om Lenny och George, två kringvandrande fruktplockare, som har det gemensamt att de är utsatta och som klarar sig på samhällets botten tack vare varandra. Pjäsen utspelar sig under 30-talet i södra Kalifornien. Pjäsen regisseras av Örjan Herlitz. Lenny är en svag och öm, men inte särskilt smart person. Lenny spelas av Bengt-Åke Rundqvist. George är Lennys orolige kamrat. Han har bättre koll på livet och spelas av Evert Jansson.

Bengt-Åke Rundqvist som Lenny i Möss och Människor.
Kungabesök vid Länsteatern Gotland 28/3 2014. Pressbild, foto Stig Hammarstedt.

Musikalen Svenskbyborna
Musikalen Svensbyborna, med undertiteln ”Himlen vårt tak och jorden vårt golv”, spelades under februari-april 2014, ca 40 föreställningar. Musikalen är en berättelse om svensbybornas öden, om drömmar och förhoppningar som spruckit och svikits genom mer än tvåhundra år. Föreställningen bygger på den sanna historien om svenskbyborna, som 1782 skickades från Dagö i Estland till södra Ukraina, där de skulle odla upp områden som nyligen erövrats från Turkiet. Historien följer de två flickorna Nelly och Alvina (spelade av Anna Jankert och Martyna Lisowska) som flyttar från byn Gammalsvenskby till Sverige 1929. Föreställningen besöktes till och med av kungaparet. Musiken är skriven av Mathias Lundqvist och för manus svarade Carsten Palmaer.

Systrarna Sisters spelades på Länsteatern 2015. Marie oh Josefin kom från När på Gotland.
Josefin Nilsson dog alladelse för ung, endast 47 år gammal den 29 feb 1969 i Själsö på Gotland. Orsaken var indirekt de skador hon fick vid misshandel, som kom att förorsaka svåra ryggsmärtor och senare hög dosering av smärtstillande medel.

Systrarna Sisters
Föreställningen Systrarna Sisters spelades 2015 på Länsteatern med premiär under februari, där alla föreställningarna blev utsålda. För den stora publiken är Systrarna Sisters kända som Ainbusk-kvartetten, som främst under 90-talet charmade hela Sverige med sin musik och sina säregna shower. Med ”Systrarna Sisters” står Marie och Josefin tillsammans på scenen för första gången på flera år. Ainbusk – som de så länge var grundpelare i – finns inte längre. Här är det bara Marie och Josefin, och de berättar sin intressanta historia på ett personligt och utelämnade sätt. Fem av styckena är komponerade av Benny Andersson, som under flera år hade ett nära samarbete med systrarna och Ainbusk Singers. ”Lassie” och ”Älska mig” har Benny t.ex. varit med om att skriva. Thomas Sundström, teaterchef vid Länsteatern var regissör för Systrarna Sisters. Thomas framhåller Länsteaterns betydelse för den lokala förankringen. ”Systrarna Sisters hade aldrig blivit av utan en lokal länsteater som befann sig i området där Josefin och Marie levde. En teater som kände systrarna och som – bokstavligen – kunde stöta ihop med dom på ICA och övertala dom att återvända till scenen för att berätta sin historia.”

Måne över Rosendal
Många hade sett fram emot när föreställningen från 2019  ”Anna & Jacob Dubbe” kunde uppföras på nytt efter avbrott för Coronapandemin och även av en ev. fortsättningen på Annas och Jacob Dubbes romantiska och tragiska liv. I dubbelföreställningarna av den tidigare spelade ”Anna & Jacob Dubbe” och den nya föreställningen och fortsättningen ”Måne över Rosendal” som spelades under våren 2022 kunde publiken få uppleva vackra Anna Torsmans och Jacob Dubbes liv och under en eller de båda föresällningarna.

Anna och Jacob Dubbe, en berättelse som uppenbarligen har fängslat många. Länsteatern hade under spelperioden 2019 av Anna & Jacob Dubbe en hundraprocentig beläggning, något som sällan inträffar på någon teater. Redan då bestämde vi oss för en fortsättning om makarna Dubbe. Det fanns ju så mycket mer att berätta ur böckerna. Nu under våren 2022 var den här, den fortsatta berättelsen om Anna & Jacob Dubbe. ”I Måne över Rosendal” får vi följa Anna och Jacobs fortsatta relation som gifta. Tillvaron är på många sätt lycklig, då de äntligen får leva tillsammans och Jacobs affärer gör honom rik och mäktig. Deras liv och glädje förmörkas dock av att de tre barnen dör vid födseln eller i tidiga år. Jacob söker ändå se ljuset, medan Anna inte kan låta bli att se det som Guds straff. Liksom sin föregångare är berättelsen utformad i musikteaterns form med en blandning av drama och musik. Måne över Rosendal innehåller både komik och tragedi, som livet självt. Mästerligt beskrivet i Pelle Sollermans böcker och överfört till scenen av Länsteatern på Gotland med regissör Alexander Moberg i spetsen.

Måne över Rosendal. I huvudrollerna Alma Bengtsson som Anna Dubbe och Rasmus Mononen som Jacob Dubbe.

.

Misionskyrkan och senare Länsteatern vid Bredgatan.