Musikskola/Flickskolan

Byggnaden för Musikskolan/Kulturskolan och tidigare Flickskolan ligger i kvarteret Ankaret 1, Mellangatan 45. Kvarteret Ankaret tillhörde sannolikt den norra delen av Visbys äldsta bebyggelsekärna. Specksrum var under medeltiden en viktig infartsväg från Norderport ner till den Gamla hamnen och Strandgatan.  

Skolbyggnaden

Medeltiden

Medeltida packhus
Byggnaden som så småningom blev Flickskola uppfördes ursprungligen under medeltiden som ett packhus i kalksten med en kryssvälv högkällare och tre våningar. Bevarade murverk från medeltiden finns i både källare och i alla tre planen. Ett idag synligt exempel är valvsalen. Byggnadsarkeologiska uppmätningar gjordes av byggnaden 1979. Undersökningarna visade att byggnaden delvis består av ett stort packhus, som alltså ligger i hörnet av Specksrum och Mellangatan. Mot Mellangatan påträffades öppningar till bodar med bodluckor. Resultaten antyder att åtminstone vissa delar av byggnaden sannolikt ursprungligen uppfördes under 1200-talet. Vid den arkeologiska undersökningen, då man knackade bort en del fasadputs, upptäcktes att byggnaden varit utsatt för brand. Kanske drabbades byggnaden av lübeckarnas härjningar 1525 då många byggnader stacks i brand.

1700-1800-talet

Bostadshus
Sitt i huvudsak nuvarande utseende fick byggnaden under 1760-talet, då byggmästare J N Chemnitz gjorde stora om- och tillbyggnader från ursprungligen packhus till bostadshus. Byggnadsmaterial togs då bl.a. från S:t Olofs kyrkoruin. Taket byggdes med ett valmat utförande och försågs med fyra takkupor. Vid ombyggnaden fick huset sin ingångsdörr mot Specksrum, rakt under den stjärnprydda frontespisen. En lång gång ledde vidare in i huset och på gångens högra sida var en bodlokal inredd, där några av husets ägare hade diversehandel. Syftet med ombyggnaden var sannolikt att det skulle bli ett stort köpmanshus. Förmodligen uppfördes den låga flygeln väster om huvudbyggnaden samtidigt med övriga ombyggnader. Till fastigheten hörde under 1600-talet och 1700-talet kålgård, trädgård och gårdsrum. På gården fanns det en pump med ett mycket vackert pumphus.

Uthus
Förutom huvudbyggnaden fanns 1833, redovisat i ett brandavtal, ett stenhus med långsidan mot Mellangatan, som inrymde stall, slakthus och vagnshus. Stenhuset borde ha uppförts omkring 1800 för år 1785 fanns inte någon sådan byggnad redovisad.

Många olika ägare

Nils Börjesson
Ägarna till packhuset och senare bostadshuset kan följas tillbaka i tiden från 1696, då ägaren hette Niclas Byrgeson, även benämnd som Nils Börjesson. Han var en aktad handelsman och rådman och idkade handel i huset. Det är osäkert hur länge han ägde huset men han dog 21 juni 1740.

Hans Per Ek
Förmodligen köptes huset då av dykeriöverkommisarie Hans Per Ek som står som ägare 1785. Byggnaden värderades då till 550 riksdaler Banco. Det var förmodligen Ek som anlitade byggmästare Chemnitz för att bygga om huset till ett bostadshus. Hans Per Ek var gift och hade fyra döttrar och ansågs vara mycket rik. Hans ståtliga gästabud, som hölls i valvrummet på första våningen var mycket omtalade. Det berättas att borden dukades för 100 personer och att allt var i silver. År 1791 sålde han huset till köpmannen Christoffer Gazelius.

Christoffer Gazelius
Christoffer Gazelius, ”sina medborgares wälgörare uti Wisby”, var kanske den för eftervärlden i staden mest kände köpmannen. Han ansågs vara en rik man som ägde många fartyg och idkade handel både när och fjärran. Det finns historier om hur besättningen efter långa resor vid hemkomsten slängde upp stora påsar av guldmynt. Gazelius bedrev handel i bottenvåningen på huset, där ett välsorterat förråd medgav försäljning till både stadsbor och boende på landsbygden. I källareförråden fanns allt som en diversehandel borde innehålla, och där fanns även de omtalade underjordiska gångarna, som många försökt att hitta men ingen lyckats lista ut hur de går. Gazelius hade inga arvingar, varför han upprättade ett testamente, där han testamenterade hela sin förmögenhet till sina anställda, släktingar, fattigvården och sina tre bokhållare. Pengar gick även till en fond, där avkastningen skulle gå till fattiga köpmäns hustrur och barn. Huset testamenterade han till en av sina bokhållare Mårten Lyth. Gazelius avled  den 16 december 1821 och begravdes i domkyrkan.

Mårten Lyth
Köpmannen och senare skeppsredaren Mårten Lyth blev alltså ägare till byggnaden 1821. Lyth fortsatte verksamheten med bl.a. trävaror enligt samma koncept som Gazelius och Lyth startade även rederi. Han var medlem i Visbys borgarskaps äldste och kämnärprese. Han var gift med Anna-Maria Hägg, dotter till handlaren och skeppsredaren Axel Hägg, Katthamra gård. Mårten och Anna-Maria fick 12 barn, så det behövdes ett stort hus. Anna-Maria hade ärvt ett utpräglat skönhetssinne efter sin far anses det. Hemmet vid Specksrum blev omtalat för sin smakfulla inredning. I bottenvåningen inrymdes bodlokalen, en stor matsal, och köket. Här fanns också kontor och ett packrum. En trappa upp låg föräldrarnas sängkammare med alkov, liksom barnkammaren. Här fanns också ett stort paradrum, salen det röda förmaket och blå salongen. I alla rum fanns det vackra kakelugnar. Lyths och Häggs släkt var stora och ofta samlades man till fest i den stora salen med valven, precis som på Eks och Gazelius tid. Lyths barn var nästa alla musikaliska och kunde även spela efter noter, noter som bl.a. var målade på en kakelugn. Familjens ekonomi började försämras när bodförsäljningen utsattes för hård konkurrens av andra bättre placerade bodar, samtidigt som rederiet ekonomi försämrades när en del av hans fartyg råkade ut för brand och förliste. Men Lyths godhjärtade egenskap medförde också att han ofta gick i borgen för att hjälpa sina vänner, vilket bidrog till problemen. När så en av dessa vänner inte kunde klara av sin ekonomi drog det med sig även Lyth, som gick omkull, varvid han måste sälja huset och flytta därifrån 1841 med hela sin familj.

Svante Johan Mattiesen
Huset köptes av borgmästaren Svante Johan Mattiesen för en summa av 5035 riksdaler. Under borgmästaren tid i huset rådde lugn, trots hans stora familj med hustru och tio barn. Borgmästaren var också mycket gästfri och han ansåg som sin plikt att erbjuda plats i sitt hus till alla prominenta personer som anlände till Gotland. För att inte missa någon person sände han en polisman till hamnen, för att gå igenom passagerarelistan och sedan bjuda dem till middag och boende. Under Mattiesens tid som ägare hyrde Säve lokaler i bottenvåningen. Svante Johan Mattiesen avled efter en tids sjukdom den 14 augusti 1878. Barnen ville behålla huset efter hans död men det ekonomiska läget medgav inte den möjligheten.

Fredrik Leonard Wahlgren
Året därpå, 1879, såldes huset till kaptenen vid Gotlands nationalbeväring Fredrik Leonard Wahlgren, som byggde om det från det enfamiljshus det varit till ett hyreshus med en lägenhet i varje våning. En omfattande renovering påbörjades. Huvudingången mot Specksrum flyttades till gårdssidan. Det numera bekanta valvrummet delades upp i två rum och kök. Lägenheten, som familjen själv använde, bestod då av fyra rum och kök. Våningen en trappa upp renoverades sparsamt men nästa våning, 2 trappor upp, byggdes om fyllständigt till en stor lägenhet med sex rum och kök. Denna lägenhet kom senare att bli tjänstebostad till föreståndarinnan i Flickskolan. På andra våningen bodde borgmästare Carl Een med familj, Carl var en av de som köpte aktier och var med och bildade Visby Högre Flickskola. Även en av borgmästarens döttrar kom att spela en roll för Flickskolan. Kapten Wahlgren sålde huset till aktiebolaget Visby Högre Flickskola 1882.  

Säves museisamlingar
Från 1870-talets mitt hyrde P. A. Säve lokaler i byggnadens bottenvåning för sina museisamlingar, som vid tidpunkten blivit omfattande. Han hyrde lokalerna fram till 1880, då föremålen kunde flyttas över till nya lokaler i Gotlands Fornsal, och då det blev aktuellt att hyreshuset skulle byggas om till skola.

Flickskolan

Uthuset
Stenhuset hade tidigare byggts om så att det 1916 fanns åtta avträden i norr, soputrymmen, tvättstuga samt ett rum med kök mot gatan. Under detta åt gjordes nya ombyggnader med att höja innertaket så att en vaktmästarebostad med två rum och kök inrymdes i söder med förstuga i mitten, samt inrymdes bränslerum och tvättstuga i norr. År 1948 höjdes hela byggnaden och ombyggnaden till lektionssalar påbörjades.

År 1961 byggdes en låg paviljong med lektionssalar till i vinkel mot sydväst. Paviljongen var tänkt som ett provisorium men kom att bli kvar.

Flickskola 1884-1971
Efter ombyggnader kunde flickskolan öppnas 1884 för undervisning i byggnaden. En av initiativtagarna och stiftare av flickskolan i Visby var Carl Johan Bergman, som var riksdagsman, lektor, författare och även redaktör under en period för Gotlands Läns Tidning. Under åren lopp växte klasserna i storlek och flera lokaler behövdes. År 1905 revs den låga flygeln i väster och ersattes av en högre byggnad som ännu finns kvar idag. Verksamheten pågick t.o.m. år 1971.

Våravslutning
Den 15 juni 1940 hölls avslutning i domkyrkan med tal av biskopen. Antalet elever i varje klass var omkring 15 personer. Följande referat fanns att läsa i Gotlands Allehanda lördagen den 15 juni.

I dag har läsåret avslutats vid flickskola och detta har skett vid enkla högtidligheter, som hållits i domkyrkan. Kl. 9 i morse samlades flickskolans elever till kyrkan, där rektor meddelade flyttningar och biskopen utdelade premier och stipendier samt talade till de unga. 
Vid flickskolans avslutning utförde eleverna först två sångnummer under musikdirektör Thea Pehrsons ledning, nämligen Stenhammars Sverige samt en religiös hymn. Därefter sjöngs unisont "Den blomstertid nu kommer", varpå biskopen utdelade betyg till de åtta avgående eleverna samt belöningar i form av stipendier och premier.
Till klass 2: 9 av första klassens 16 lärjungar. En flyttar ej på grund av lång frånvaro,
Till klass 3: 12 av andra klassens 17 elever,
Till klass 4: 14 av tredje klassens 17 elever,
Till klass 5: 11 av fjärde klassens 14 elever,
Till klass 6: 10 av femte klassens 14 elever,
Till klass 7: samtliga    sjätte klassens 10 elever.
De 8 elever, som nu genomgått skolans sjunde klass, erhålla alla avgångsbetyg med normalskolekompetens nämligen:
Sonja Cedergren, Maj-Britt Harrysson, Anna-Lisa Lundberg, Ingegerd Lundgren, Ingrid Olin, Elisabeth Sandahl, Elsa Strange, Gerd Struve. 

Lisa Thulin
År 1952 noterade Flickskolans rektor Lisa Thulin vid det allmänna uppropet den 29 augusti 1952, att skolan hade rekordmånga elever som uppgick till 185. Lisa Thulin bodde högst upp i huset, men hon hade också ett sommarhus norr om Visby vid Lullyhill, dit hon bjöd alla elever i skolan till en cykelutflykt med festligheter utomhus på skogstomten. Avgångsklassen fick då sitta på altanen en våning upp och dricka kaffe, medan övriga klasser fick hålla till på gräsmattan och dricka saft. De fick också sjunga för att underhålla avgångsklassen. Lisa Thulin var född 1898 i Ängelholm och dog den 26 november 1991 i Visby.

Spökstämning i Specksrum
Det lär spöka mellan husväggarna i Specksrum. Smärtfyllda skrik kan höras, sägs det. Skriken kommer från den sjörövarhövding, som en gång blev levande uppäten av råttor och spindlar i ett av husen. Råttor fanns det säkert gott om från tiden när handel här bedrevs med späck och sältran. Och ännu kan tunga steg höras från hövdingen här, om man rör sig ute ensam i området när det skymmer.

Musikskolan/Kulturskolan

Flickskolans byggnad övertogs av Gotlands Musik- och dansskola efter det att Flickskolan las ner 1971. Stenhuset kom då att användas till bl.a. instrumentförråd och lektionssalar. Musikskolan har haft en omfattande orkester- och ensembleverksamhet, och skolan har vissa år tagit emot upp emot 900 elever. Sedan år 1999 har Musikskolan bytt namn till Kulturskolan med breddad verksamhet. På grund av minskade bidrag har antalet elever minskat något, men kön är lång för att få en plats i skolans verksamhet. Nu får vi hoppas att Kulturskolan kan få vara kvar i gamla Flickskolan, en fin byggnad med så mycket historia bevarad och värd att värna. Innerstaden behöver ha kvar liknande verksamheter, så att inte alla byggnader blir hotell, restauranger eller bostadsrättsföreningar. Ett hot finns från Regionen att flytta verksamheten till Säveskolan gamla lokaler.

Hotet besannades tyvärr och Kulturskolan flyttades till Säveskolans område 2015. För Kulturskolan var det sannolikt ett bra och praktiskt beslut, med bra tillgång till lokaler och närhet till den service och samordning som finns inom Säveskolan. För innerstaden är det dock ytterligare en utarmning av publika institutioner. Region Gotland hade sedan planer på att sälja fastigheten, vilket troligen skulle resultera i ombyggnad till bostadsrätter.

Kulturum

Gotlands Kulturum är ett gotländskt kluster av kulturföretagande och en levande mötesplats mitt i centrala Visby. Verksamheten startade under november 2017 som en ekonomisk förening, Föreningen Kulturklustret Visby,  som senare ombildades till Gotlands Kulturum. Föreningen lyckades stoppa Regionens försök att sälja fastigheten när Kulturskolan flyttade. Istället kom man överens om att föreningen hyr fastigheten och att Regionen genomför en ombyggnad. Lokalerna var i dåligt skick och en ombyggnad var nödvändig att genomföra. Till en beräknad kostnad av 8,5 miljoner skulle ventilation, värme, utrymningsvägar och belysning renoveras. Årshyran beräknades bli 1 650 000 kronor. Under september 2019 kunde föreningen inviga verksamheten i gamla Flickskolan, Specksrum 6. 

Verksamheten i byggnaden bedrivs av ett antal föreningar och företag inom kultursektorn, vilka alla är medlemmar Föreningen Kulturum. Kulturum leds av en styrelse som har det övergripande ansvaret för föreningens ekonomi och samarbetspartners. Ett 25-tal företag ingår i Kulturum, för att nämna några: Film Gotland, Nycirkus Gotland, Svensk Form, Eva Szentivanyi m fl.

Flickskolan

Flickskolans historia

Planer för flickskola
Under mitten av 1800-talet började kvinnor att kräva sina rättigheter och några riksdagsmän agerade för flickors rätt till utbildning. På Gotland började några män i ledande ställning diskutera om inte flickor på Gotland skulle ha rätt till samma utbildning som pojkar fick i DBW:s pojkskola. År 1863 lämnades ett förslag till organisation och ekonomi för en flickskola in till stadsfullmäktige, som avslog ansökan på grund av kostnadsskäl. Först när staten 1874 anslog 30.000 kr som stöd för att starta flickskolor kunde starten av Visby Högre Flickskola planeras.

Flickskolan startas
År 1876 startade Flickskolan i Visby sin verksamhet med 4 klasser och totalt 64 elever. Varje år utökades antalet klasser med en ny klass upp till 7 årskurser. Det var inte billigt att ha barn i flickskolan. Föräldrarna fick betala årsavgift som uppgick till 60 kr per barn i 1:a klass, sedan blev det dyrare för varje högre klass upp till 100 kr för barn i 6:e och 7:e klass. Kommunen bidrog med 1000 kr och staten med 1500 kr per år.

De första lokalerna
Skolans första lokaler var i Längstadiska huset (Lythbergska huset, bankhuset och nuvarande Payex), men de räckte inte till, varför man redan nästa år flyttade till Arneliuska huset vid Strandgatan, snett emot landshövdingeresidenset. Efter två år, 1879, flyttade man tillbaka till S:t Hansgatan, efter att lokalerna byggts om och utökats. Man disponerade nu två våningar med nio luftiga lärosalar som värmdes upp med järnkaminer. Lekplatsen låg på andra sidan gatan vid S:t Hans kyrkoruin.

Egna lokaler
Hyran för lokalerna var hög och skolan hade dålig ekonomi samt problem att få in årsavgifterna från många föräldrar. Man beslöt att försöka skaffa en egen ägd lokal och bildade därför ett aktiebolag år 1882. När man fått ihop tillräckligt stort kapital kunde man köpa det Mattiesenska huset vid Specksrum för 28 500 kr. Den första styrelsen bestod av majoren P. F. Ihre, borgmästaren C. Een, handlaren T. Klingwall, lektorn C. J. Bergman och handlaren A. Ekman.

Invigningen
Den 1 april 1884 startade skolan sin verksamhet i egna lokaler. Antalet elever var nu 108. Invigningen inleddes med att eleverna klassvis promenerade från den gamla skolan vid S:t Hansgatan till den nya skolan vid Specksrum. Sedan fortsatte invigningen med bön, sång och tal av h.h. Ephorus biskop dr Anjou i närvaro av styrelsen, lärare och elever. Skolhuset var ett av stadens största hus och omfattade 9 lärosalar, bönsal (alltså valvsalen), gymnastiksal, lärarrum och en lägenhet för föreståndarinnan m.m.

Skolans rutiner
Skoldagen inleddes med samling av alla lärare och elever mellan kl. 8.45 och 9.00  i bönsalen för sång, bön och bibelläsning. Undervisningen skedde mellan 09.00 -11.00 och 12.00-14.00 med 10 minuters rast mellan varje lektion. Gymnastik hade man 2 halvtimmar i veckan på förmiddagen och sångundervisning också 2 halvtimmar i veckan men på eftermiddagen.

Åttonde klass
Ekonomin var under många år ett problem. För att få en flaggstång och flagga samt orgel gjordes insamlingar och fester av eleverna. Ekonomin förbättrades när statens bidrag höjdes till 29000 kr och även landstinget bidrog med 1500 kr samt Visby stad med 8000 kr per år från år 1887. Från läsåret 1904-1905 infördes en åttonde klass, vilket blev möjligt genom en donation från DBW:s sparbank och privata donationer.

Skolan byggs om
Under år 1905 startade stora ombyggnader. Genom att införa förberedande klasser för både flickor och pojkar och en åttonde klass kom det att bli väldigt trångt och det räckte inte att man tog föreståndarinnans lägenhet i anspråk. Man rev den låga längan utmed Specksrum, flygeln, och byggde en högre flygel med plats för undervisningslokaler och ny gymnastiksal. En gammal tvättstuga byggdes om till vaktmästarebostad och gamla trätrappor i huvudbyggnaden byttes ut. Hela ombyggnadskostnaden uppgick till 22500 kr, som finansierades med lån och donationer.

Förbättringar
Den 23 juli 1909 gav Kungl. Maj:t tillstånd för skolan att utfärda avgångsbetyg för normalskola för flickor, vilket var viktigt, för därefter fanns det möjligheter att söka till många andra skolor med högre undervisning. Under hösten 1911 skedde en välkommen förändring då skolan fick elektrisk belysning. Nästa stora förbättring utfördes 1926 då kaminerna kunde ersättas av värmeelement.

Skolan nära att avvecklas
Under 1920-talet började antalet elever att minska, mycket beroende på att man fick möjlighet att söka in på Läroverket från år 1923. Det medförde att skolan åter började få problem med ekonomin och trots att man började avveckla de förberedande klasserna, som var helt borta 1934, kvarstod de ekonomiska problemen. Man försökte få kommunen att ta över flickskolan, men det misslyckades och elevantalet hade 1934 sjunkit till 90 elever och 1944-1945 var antalet elever endast 56. Året därpå började antalet elever vid skola att öka, förmodligen beroende på att kriget var slut och flera ville utbilda sig, och att antalet elever vid läroverket var så stort att alla som sökte kunde inte få plats.

Kommunal flickskola
Nya problem uppstod då den privata skolan inte ha råd att höja lönerna tillräckligt för att konkurrera med de allmänna skolorna, som finansierades med allmänna medel. Det blev svårigheter att rekrytera lärare till flickskolan och nya försök gjordes för att få kommunen att ta över skolan. Eftersom antalet elever nu var mycket fler, 153, var det kommunala intresset större och den 1 juli 1950 blev den privata Visby Högre Flickskola omorganiserad till Visby kommunala flickskola. Antalet elever inskrivna vid skolan var nu 174.

75 års jubileum
År 1951 kunde man fira 75-års jubileum. Det var många prominenta gäster som kommit till domkyrkan där jubileet inleddes. Stiftets biskop, landshövdingen, representanter för landstinget och staten och omkring 200 gamla elever fanns på plats, liksom många fler, så att domkyrkan var fullsatt, när Friedrich Mehler framförde Konsert för 2 violiner d-moll av Vivaldi med Rut Hejdenberg och Gerd Munthe. Patriotiska sällskapets stora guldmedalj utdelades till tre lärarinnor som tjänstgjort vid skolan i över 30 år, Ellen Cedergren, Hedvig Cramér och Lisa Thulin. På kvällen var det kamratfest i skolans lokaler dit många var inbjudna. Anna Lignell f. Dasson, som var inskriven vid skolans start 1876, deltog som den äldste eleven och fick äran att ringa i skolklockan som tecken på att festen kunde börja.

Skolkök
När skolan nu blivit kommunal fanns det bättre resurser att tillgripa och fastigheten intill, kv. Ankaret 5, inköptes där man byggde gymnastiksal och skolkök 1953. År 1961 byggdes en låg paviljong med lektionssalar till i vinkel mot sydväst. Paviljongen var tänkt som ett provisorium men har blivit kvar.

Avveckling
Men tiderna förändras och flickskolan i Visby var en av de tre sista som avvecklades, vilket för Visbys del började 1965 för slutligen helt avvecklas efter 1971. En epok var slut.

Föreståndarinnor och rektorer vid Flickskolan

Föreståndarinnor	År	Övrigt
Nanna Åsell	1876-1881
Albertina Öfverberg	1881-1908	tjänstledig 1902-1908
Alma Smitterberg	1908-1918	vikarie
Valborg Grapengiesser	1918-1920
Elisabeth Lange	1920-1933
Märta Westman	1933-1948
Lisa Thulin	1948-1950
Rektorer
Lisa Thulin	1951-1964
Anders Dahlgren	1964-1970
Gunvor Frank	1970-1971

Skolkort från Flickskolan

Här försöker vi samla skolkort från Flickskolan. Hjälp till genom att skicka 
skannade skolkort (.jpg) och ange om möjligt namnen på eleverna, gärna från 
avgångsklasserna samt klass och årtal (vt). Hemsidan är helt ideell, så att 
det är gratis att få skolkorten upplagda. Komplettera om möjligt saknade namn 
på skolkorten som redan finns upplagda.
  
 Skicka korten till  iap@igad.se
 Med vänlig hälsnig
 Ingert Gustav Appelquist 

Klass 8?, 1969

Klass 6 okänt årtal

Klass 7, höstterminen 1950

Klass 6, höstterminen 1946

Klass 8 vårterminen 1927

Klass 8, 1904

Klass 5, 1903

Lärare och elver 1896-1897.

Klass 7 , 1888, avgångsklass

Klass 5 1883