Rådhuset nr 3

Rådhus nr 3 ligger i nuvarande kvarteret Rådhuset 6, S:t Hansgatan 25. Rådhus nr 1 var en del i Vinhuset och rådhus nr 2 var Rådhuset vid Stora Torget. Därefter hade staden inget riktigt rådhus förrän Rådhuset nr 3. Rådet hade innan flytten till Rådhus nr 3 hållit till i ett hus sedan 1730 vid S:t Hansgatan 17. Huset var i mycket dåligt skick och revs senare. Till Rådhus nr 3 flyttade rådet 1787. Nedan finns en sammanställning över var rådet historiskt har haft sina möten.

Medeltid – 1700-tal

Medeltida bebyggelse
Kvarteret där Rådhus nr 3 ligger var mycket centralt på medeltiden och det var förmodligen helt bebyggt. Dokumenterat finns ett flertal murverk under mark från medeltiden. Lindbomska huset, med gatuvalvet över S:t Hansgatan i öster, kvarstår från medeltiden. Under medeltiden var marken i stort sett uppdelad i tre bebyggda kvarter, mellan vilka det löpte tre eller fyra smala gränder. Det är en indelning som är synlig på en karta från mitten av 1600-talet. En del av den norra gränden fanns kvar ända fram till början av 1900-talet, då rådhusbyggnad förlängdes åt norr och en ny huvudentré inrymdes i den nya byggnaden.

1700-talet
Enligt 1697 års karta fanns i fastigheten norra del ett hus av trä vid Mellangatan, ett stenhus som motsvarar det befintliga valvhuset som sträcker sig över S:t Hansgatan samt ett närmast öde stenhus vid S:t Hansgatan. På det senare husets murar lät borgmästare Abraham Lange uppföra en ”ansenlig stenbyggnad” vid 1700-talets mitt. Huset, en ståndsmässig byggnad, uppfördes av sten i tre våningar av byggmästaren J. N. Chemnitz i hörnet av S:t Hansgatan och nuvarande Rådhusplan. Samtidigt uppfördes en flygel väster om huvudbyggnaden utefter nuvarande Rådhusplan. Byggnaderna finns noggrant beskrivna i en besiktning från 1770. På gården till rådhuset fanns vid denna tid diverse byggnader; en bankkammare, en bagarstuga, två lider med utkörsportar, ett öppet vagnshus, en packbod, ett stall i sten för tio hästar, ett fähus i sten för nio kor, en stallkammare och en vedbod. Den nedre gården var belagd med gatsten. Ekonomibyggnaderna var belägna längs med Mellangatan och sedan ihopbyggda i en vinkel mot öster. Detta gjorde att det mellan dessa byggnader och huvud- och flygelbyggnaderna bildades en inbyggd gård. De sydligare gränderna lades igen på 1700- eller 1800-talet.  

Läs mer om Rådhuset och om Rådhusets omgivningar under >Gator>Sankt Hansgatan 25.

Rådhuset nr 3

Rådhusets huvudbyggnad
Först år 1787 kunde rådhusrätten flytta till ett ståndsmässigt hus som borgmästare Abraham Lange låtit uppföra vid S:t Hansgatan 25 under mitten av 1700-talet som ett köpmanshus. Huset var byggt av sten i tre våningar av byggmästare J. N. Chemnitz. Borgarskapet köpte 1794 huset som 1795 övergick till Visby stad, för att användas som säte också för magistraten och exekutionsverket förutom rådhusrätten, och det blev Rådhus nr 3 i raden av stadens rådhus. Några stora ombyggnader gjordes inte exteriört när byggnaden blev rådhus, men interiört skedde en successiv ombyggnad för anpassning till kontorslokaler. En tillbyggnad gjordes emellertid åt norr under början av 1900-talet fram till valvhuset. Tillbyggnaden kom att inrymma rådhusets nya huvudentré.

Polisverksamheten som funnits i Rådhuset sedan början av 1800-talet flyttade omkring 1936 till nya lokaler vid Klosterplan 2. Rådhusrätten kom att använda denna byggnad som rådhus fram till 1960 då rådhusrätten drogs in och 1962 ersattes av landsrätt det vill säga införlivades i häradsrättens och så småningom till tingsrättens (1971) jurisdiktion. . År 1971 genomfördes kommunaliseringen och Visby stad kom att ingå i Gotlands Kommun. Rådhuset blev kommunhus, där kommunens kansli inrymdes. Under mitten av 1970-talet flyttade kansliet till Klosterplan 2. I samband med kommunaliseringen kom fastigheten Rådhuset 5, där Rådhuset låg, att ingå i en stor sammanslagning av tomterna i södra delen av kvarteret med beteckningen Rådhuset 7. Rådhusbyggnaden användes dock som kommunalhus fram till 2010, då ett nytt ”rådhus” kunde invigas på Wisborgsområdet. Efter flytten av kommunalkontoret byggdes lokalerna om till bostäder som ombildats till bostadsrätter BRF Rådhuset 3 och BRF Rådhuset 2.

Rådhusets flygelbyggnad
Flygelbyggnaden ingick som en del av huvudbyggnaden i köpmansgården och den uppfördes av Lange samtidigt som huvudbyggnaden. Flygeln kom också att ingå som en del av Rådhuset. Kungliga Telegrafstationen fick 1862 ta över en del lokaler i flygelbyggnaden. År 1882 inreddes vinden i flygelbyggnaden åt Visby Telefonförening, där det tidigare varit spannmålsmagasin.

Valvhuset över Rådhusplan
Gotlands Kommun köpte valvhuset över Rådhusplan 1968 för att få tillgång till fler lokaler. Valvhuset var sammanbyggt med flygelbyggnaden vars västgavel täcker valvhusets östfasad. I valvhuset fanns fram till 1930-talet ett lagerrum i två plan och delar av en lägenhet. Huset byggdes om och inlemmades som en del rådhuset tillhörande kv. Rådhuset 6. Valvhuset byggdes om till kontorslokaler och ett vigselrum inrättades i byggnaden.

Kommunalhus
När Gotlands Kommun bildades räckte de lokaler inte till som fanns i Rådhuset inklusive flygelbyggnaden och som disponerades vid Klosterplan. Redan 1964 startade Visby stad att köpa in fastigheter i närliggande områden. Det uppfördes också några nya byggnader och alla byggnader i kv Rådhuset och kv Annexet byggdes samma till ett stort komplex, ett stort kommunalhus.

Rådhusplan
Tomten söder om flygelbyggnaden ägdes under början av prosten och magister Johan Philip Laurin. Han sålde (eller skänkte) 1816 den del som idag utgör Rådhusplan till Visby stad för anläggandet av en allmän plats, som först kallades Rådstugu Torget. Befintliga byggnader inklusive köpmansgårdens ekonomibyggnader revs för att skapa den öppna platsen.

Stadens alla rådhus

Sammanställning över var  rådet har haft sina möten.

Vinhuset
Redan för år 1231 finns uppgifter om rådet i Visby, de tyska rådmännen såväl som de gotländska, vilket tyder på att Visbyrådet tillhörde Nordens i särklass äldsta belagda råd. I Vinhusets övervåning fanns borgarsalen som användes som rådhus, vilket kan betraktas som stadens första rådhus. Vinhuset övergavs så småningom när byggnaden inte längre underhölls och Rolandstorget inte längre var den central platsen i Visby.

Rådhuset vid Stora Torget
Behovet av en ny borgarsal för rådet uppstod och ett nytt rådhus kom därför att uppföras i centralt läge på Stora Torget omkring 1420-1430. Under 1500-talet och 1600-talet var fattigdomen stor i staden. Man hade inte råd att ordentligt underhålla sina byggnader. Rådhuset vid Stora Torget, som sannolikt nödtorftigt reparerats efter branden 1525, började förfalla alltmer och rasade delvis 1679. Under mitten av 1600-talet kunde Rådhuset vid Stora Torget inte längre användas som rådhus.

Stora Kompaniet
Något nytt rådhus hade staden inte råd att bygga. Under de danska länsherrarnas hårda beskattning och dåliga möjligheter till sjöfart hade borgarna blivit både fattigare och allt färre. Rådet flyttade in i Stora Kompaniets medeltidshus på Strandgatan 26, kvarteret Kompaniet 5, nuvarande restaurang Lindgården och möjligen den byggnad som tidigare under 1400- 1500-talet kallades Gutestugan. Byggnaden var dock i dåligt skick, såsom det var på många håll i staden vid den här tidpunkten. Enligt fastighetsregistret ägde staden huset 1697 till 1731, vilket kan tyda på att rådet flyttade dit mycket senare än vad som verkar troligt med tanke på att Rådhuset vid torget vari så dåligt skick. Det kan också vara så att huset hyrdes under en tid.

S:t Hansgatan 17
Efter omkring 80 år i Stora Kompaniets hus flyttade rådet 1730 till S:t Hansgatan 17, kvarteret Svartbrodern 2. Huset ägdes av rådman Jacob Gädda sedan 1677, men köptes av Lorenz Lange 1728, som sålde det till staden 1730. Fastigheten utgjordes av flera sammanbyggda hus. Huvudbyggnaden låg utefter S:t Hansgatan, där också huvudingången låg. Till huvudbyggnaden hörde två flyglar, vilka låg väster om huvudbyggnaden år norr resp. söder och bildade en gård däremellan. Från huvudingången kom man via en brant trappa upp till sessionssalen och kamnärsrätten (lägre domstol). I gårdsutrymmet fanns plats för stadens brandspruta och där fanns även ett fängelserum. Byggnaderna var i dåligt skick och behovet av bättre lokaler var stort. Stadens ekonomi hade nu också blivit bättre. År 1794 flyttade rådet till nya lokaler. Under perioden 1850-talet till 1861 revs alla byggnader på fastigheten och istället anlades en plantering där.

Rådhuset nr 3
År 1787 flyttade alltså rådhusrätten in i borgmästare Langes köpmanshus vid S:t Hansgatan 25 och år 1794 köpte staden huset, som blev stadens nästa rådhus. Byggnaden kom att användas som rådhus fram till 1960, då det omvandlades till kommunalhus. Som kommunalhus utnyttjades Rådhuset nr 3 fram till år 2010.

Rådhuset i Wisborgsområdet.
Den kommunala verksamheten i kvarteret Rådhuset 6 flyttade till ett nytt rådhus i Wisborgsområdet söder om staden 2010. Rådhuset inryms i ombyggda lokaler från tiden som militärförläggning för P18.

Bostadsrättföreningar

Efter det att den kommunala verksamheten flyttat till Wisborgsområdet byggdes kommunalhusets kontorslokalerna om till bostäder som en totalentreprenad av PEAB.

Bostadsrättsförening Rådhuset 3
År 2016 var ombyggnaden klar för fastigheten kvarteret Rådhuset 6 och kontorslokalerna efter kommunalkontoret hade blivit bostäder, som ombildats till en bostadsrättsförening BRF Rådhuset 3 med adresserna S:t Hansgatan 25A och Rådhusplan 5. Föreningen omfattar 18 bostadsrätter med en boarea om 1231 m2.

Bostadsrättsförening Rådhuset 2
Även fastigheten kvarteret Rådhuset 7 byggdes om till bostäder och omvandlades till bostadsrätter i föreningen BRF Rådhuset 2 med 15 bostadsrätter, vilka var klara för inflyttning 2012. Föreningen har adressen Mellangatan 34 och omfattar även en lokal mot S:t Hansgatan med adress S:t Hansgatan 25B. Där finns affären Linarve, som säljer kläder, skor, smycken m.m.