Rådhuset nr 3

Rådhus nr 3 ligger i nuvarande kvarteret Rådhuset 6, S:t Hansgatan 25. Rådhus nr 1 var en del i Vinhuset och rådhus nr 2 var Rådhuset vid Stora Torget. Därefter hade staden inget riktigt rådhus förrän Rådhuset nr 3. Rådet hade innan flytten till Rådhus nr 3 hållit till i ett hus sedan 1730 vid S:t Hansgatan 17. Huset var i mycket dåligt skick och revs senare. Till Rådhus nr 3 flyttade rådet 1787. Nedan finns en sammanställning över var rådet historiskt har haft sina möten.

Medeltid – 1700-tal

Medeltida bebyggelse
Kvarteret där Rådhus nr 3 ligger var mycket centralt på medeltiden och det var förmodligen helt bebyggt. Dokumenterat finns ett flertal murverk under mark från medeltiden. Lindbomska huset, med gatuvalvet över S:t Hansgatan i öster, kvarstår från medeltiden. Under medeltiden var marken i stort sett uppdelad i tre bebyggda kvarter, mellan vilka det löpte tre eller fyra smala gränder. Det är en indelning som är synlig på en karta från mitten av 1600-talet. En del av den norra gränden är kvar, där nuvarande entrén till det före detta rådhuset ligger.

1700-talet
Enligt 1697 års karta fanns i fastigheten norra del ett hus av trä vid Mellangatan, ett stenhus som motsvarar det befintliga valvhuset som sträcker sig över S:t Hansgatan samt ett närmast öde stenhus vid S:t Hansgatan. På det senare husets murar lät borgmästare Abraham Lange uppföra en ”ansenlig stenbyggnad” vid 1700-talets mitt. Huset, en ståndsmässig byggnad, uppfördes av sten i tre våningar av byggmästaren J. N. Chemnitz i hörnet av S:t Hansgatan och nuvarande Rådhusplan. Samtidigt uppfördes en flygel väster om huvudbyggnaden utefter nuvarande Rådhusplan. Byggnaderna finns noggrant beskrivna i en besiktning från 1770. På gården till rådhuset fanns vid denna tid diverse byggnader; en bankkammare, en bagarstuga, två lider med utkörsportar, ett öppet vagnshus, en packbod, ett stall i sten för tio hästar, ett fähus i sten för nio kor, en stallkammare och en vedbod. Den nedre gården var belagd med gatsten. Ekonomibyggnaderna var belägna längs med Mellangatan och sedan ihopbyggda i en vinkel mot öster. Detta gjorde att det mellan dessa byggnader och huvud- och flygelbyggnaderna bildades en inbyggd gård. De sydligare gränderna lades igen på 1700- eller 1800-talet.  

Rådhuset nr 3

Rådhusets huvudbyggnad
År 1787 flyttade rådhusrätten in i borgmästare Langes köpmanshus vid S:t Hansgatan och år 1794 köpte staden det praktfulla huset, som alltså blev staden nästa rådhus. I köpet ingick även flygelbyggnaden. Köpmanshuset, som är en stor stenbyggnad med tegeltak, är till det yttre i det närmaste orört sedan byggnadstiden. Byggnaden kom att användas som rådhus fram till 1960. Rådhusrätten i Visby drogs då in och staden lades under landsrätt 1962, det vill säga införlivades i häradsrättens och så småningom tingsrättens (1971) jurisdiktion. Efter 1794 inköptes även närliggande fastigheter, som revs för att skapa rymd och monumentalitet runt huset. Där Rådhusplan nu finns låg ett medeltida stenhus som sträckte sig ner till valvhuset vid Mellangatan och som revs. På så vis tillkom en öppen plats som fick namnet Rådhusplan.

Telegrafstationen
I flygelbyggande väster om Rådhuset fick Kungliga Telegrafstationen sina lokaler 1862. Senare, 1882, flyttade även Visby Telefonstation hit, sedan fabrikören P. A. Hellgren hade bildat ett telefonbolag och byggt ett telefonnät i Visby. Telefonbolaget tog över det gotländska telefonnätet 1902 och åter därpå flyttades verksamheten till Donnerska huset vid Donners plats. Personalens bostäder blev dock kvar i Rådhuset. Visby hade år 1898 ca 225 abonnenter.

Tvättrännan
På gården åt väster tillhörande Rådhuset 7. Mellangatan 36 låg två tvätt- eller sköljrännor, vilka fick sitt vatten genom ledningar från Klosterbrunnen. ”Tvättrännan” användes av stadsborna ännu in på 1930-talet.

Kommunalhus
Vid mitten av 1960-talet skulle ett kommunalhus inrättas. De befintliga lokalerna i huvudbyggnaden och flygeln räckte inte till. Fastigheterna Rådhuset 3, d.v.s. valvhuset vid Mellangatan, samt Rådhuset 4 inköptes 1968. I valvhuset, vilket var sammanbyggt med Annexet 3, fanns fram till 1930-talet ett lagerrum i två plan och delar av en lägenhet. Huset byggdes om och inlemmades som en del av kommunalhuset tillhörande kv. Rådhuset 6, vars västgavel täcker valvhusets östfasad. I valvhuset inrättades ett vigselrum. Byggnaderna på Rådhuset 4 revs, liksom rådhusets ekonomibyggnader. Bland de äldre byggnader som revs fanns stadens offentliga tvätthus, ”Tvättrännan” beläget vid Mellangatan. En ny byggnad med vinkel på betongpelare in på gården uppfördes vid Mellangatan. Byggnaden Rådhuset nr 3 användes som kommunalhus fram till 2010, då ett nytt rådhus kunde invigas på Wisborgsområdet.

Stadens alla rådhus

Sammanställning över var  rådet har haft sina möten.

Vinhuset
Redan för år 1231 finns uppgifter om rådet i Visby, de tyska rådmännen såväl som de gotländska, vilket tyder på att Visbyrådet tillhörde Nordens i särklass äldsta belagda råd. I Vinhusets övervåning fanns borgarsalen som användes som rådhus, vilket kan betraktas som stadens första rådhus. Vinhuset övergavs så småningom när den centrala handelsplatsen i Visby försköts till Stora Torget.

Rådhuset vid Stora Torget
Behovet av en ny borgarsal för rådet uppstod och ett nytt rådhus kom därför att uppföras i centralt läge på Stora Torget omkring 1420-1430. Under 1500-talet och 1600-talet var fattigdomen stor i staden. Man hade inte råd att ordentligt underhålla sina byggnader. Rådhuset vid Stora Torget, som sannolikt nödtorftigt reparerats efter branden 1525, började förfalla alltmer och rasade delvis 1679. Under mitten av 1600-talet kunde Rådhuset vid Stora Torget inte längre användas som rådhus.

Stora Kompaniet
Något nytt rådhus hade staden inte råd att bygga. Under de danska länsherrarnas hårda beskattning och dåliga möjligheter till sjöfart hade borgarna blivit både fattigare och allt färre. Rådet flyttade in i Stora Kompaniets medeltidshus på Strandgatan 26, kvarteret Kompaniet 5, nuvarande restaurang Lindgården och möjligen den byggnad som tidigare under 1400- 1500-talet kallades Gutestugan. Byggnaden var dock i dåligt skick, såsom det var på många håll i staden vid den här tidpunkten. Enligt fastighetsregistret ägde staden huset 1697 till 1731, vilket kan tyda på att rådet flyttade dit mycket senare än vad som verkar troligt med tanke på att Rådhuset vid torget vari så dåligt skick. Det kan också vara så att huset hyrdes under en tid.

S:t Hansgatan 17
Efter omkring 80 år i Stora Kompaniets hus flyttade rådet 1730 till S:t Hansgatan 17, kvarteret Svartbrodern 2. Huset ägdes av rådman Jacob Gädda sedan 1677, men köptes av Lorenz Lange 1728, som sålde det till staden 1730. Fastigheten utgjordes av flera sammanbyggda hus. Huvudbyggnaden låg utefter S:t Hansgatan, där också huvudingången låg. Till huvudbyggnaden hörde två flyglar, vilka låg väster om huvudbyggnaden år norr resp. söder och bildade en gård däremellan. Från huvudingången kom man via en brant trappa upp till sessionssalen och kamnärsrätten (lägre domstol). I gårdsutrymmet fanns plats för stadens brandspruta och där fanns även ett fängelserum. Byggnaderna var i dåligt skick och behovet av bättre lokaler var stort. Stadens ekonomi hade nu också blivit bättre. År 1787 flyttade rådet till nya lokaler. Omkring år 1860 revs alla byggnader på fastigheten och istället anlades en plantering där.

Rådhuset nr 3
År 1787 flyttade alltså rådhusrätten in i borgmästare Langes köpmanshus vid S:t Hansgatan 25 och år 1794 köpte staden huset, som blev staden nästa rådhus. Byggnaden kom att användas som rådhus fram till 1960, då det omvandlades till kommunalhus. Rådhuset nr 3 kom att användas som kommunalhus fram till år 2010.

Rådhuset i Wisborgsområdet.
Den kommunala verksamheten i kvarteret Rådhuset 6 flyttade till ett nytt rådhus i Wisborgsområdet söder om staden 2010. Rådhuset inryms i ombyggda lokaler från tiden som militärförläggning för P18.

Bostadsrättföreningar

Efter det att den kommunala verksamheten flyttat till Wisborgsområdet byggdes kommunalhusets kontorslokalerna om till bostäder som en totalentreprenad av PEAB.

Bostadsrättsförening Rådhuset 3
År 2016 var ombyggnaden klar för fastigheten kvarteret Rådhuset 6 och kontorslokalerna efter kommunalkontoret hade blivit bostäder, som ombildats till en bostadsrättsförening BRF Rådhuset 3 med adresserna S:t Hansgatan 25A och Rådhusplan 5. Föreningen omfattar 18 bostadsrätter med en boarea om 1231 m2.

Bostadsrättsförening Rådhuset 2
Även fastigheten kvarteret Rådhuset 7 byggdes om till bostäder och omvandlades till bostadsrätter i föreningen BRF Rådhuset 2 med 15 bostadsrätter, vilka var klara för inflyttning 2012. Föreningen har adressen Mellangatan 34 och omfattar även en lokal mot S:t Hansgatan med adress S:t Hansgatan 25B. Där finns affären Linarve, som säljer kläder, skor, smycken m.m.