Rethwischs hus

Rethwischs hus ligger i kvarteret S:ta Katarina 6, S:t Hansgatan 36. Söder om huset ligger Klosterbrunnsgatan, som fått sitt namn från både S:ta Karins kloster och den brunn som fanns strax söder om klostermuren, se S:ta Karins kyrkoruin. När handelscentrat i Visby flyttades från Rolandstorget till Stora Torget under 1500-talet fick Rethwisch hus en mycket central placering. Packhusen byggdes sannolikt om till bostäder i de övre våningarna och i gatuplanet inreddes olika verksamheter som blomsterhandel, tvätteri och senare kommunal förvaltning. 

Fyra medeltida packhus
Hela nuvarande huskomplexet bestod ursprungligen av fyra byggnader. Utefter östra sidan av S:t Hansgatan fanns tidigare två medeltida packhus, troligen åtskiljda av en smal gränd. De hade sannolikt gavlarna mot gatan i söder, Klosterbrunnsgatan, respektive mot gatan i norr, Sankta Katarinagatan. Det norra huset är det hittills äldsta tidsbestämda stenhuset i Visby, daterat (dendrokronologiskt) till 1222. Två idag igensatta portar har lett in till en välvd högkällare. Det södra huset är sannolikt från samma tid och har en igensatt port som också lett in till en högkällare. Båda husen är bevarade i två plan över källarna. De två packhusen var sammanbyggda genom ett valvhus över gränden. Öster om husen låg två medeltida packhus troligen också åtskiljda av en gränd.

Sammanbyggt huskomplex
Huvudsakligen genom ombyggnader omkring 1770 har huset fått sitt nuvarande utseende. Gränden mellan byggnaderna i norr och söder har lagts igen genom sammanbyggnad av de två husen till en huvudbyggnad. Ett tunnvalv i det nuvarande huset är rester från det tidigare valvhuset. Senare har ytterligare ett valvhus, ännu bevarat, byggts mellan denna huvudbyggnad till ett medeltida stenhus på andra sidan av S:t Hansgatan. Gränden mellan de båda husen i öster har också lagts igen och dessa hus har byggts samman till ett hus benämnt brygghusflygeln, som också i sin tur är sammanbyggd med huvudbyggnaden, så att ett stort sammanhängande huskomplex bildats.

Bergmanska huset
Huskomplexet inköptes omkring 1820 av glasmästaren och byggnadsinspektören Carl Bergman. I köpet ingick även valvet över S:t Hansgatan och huset på andra sidan gatan, S:t Hansgatan 27. Huset kallas Bergmanska huset efter honom. Bergman övertog 1822 utgivningen av Wisby Tidning och flyttade tryckeriet till sitt inköpta hus. I porten under valvet till det Bergmanska huset satt tidigare den halvmåniga stenplattan med den gåtfulla inskriften beskriven under S:ta Karins kyrkoruin. När DBW startade sin sparbank låg lokalen under några år i Rådhuset, men man flyttade verksamheten till det Bergmanska huset 1836, där lokalen låg i bottenvåningen med ingång i hörnet S:t Hansgatan – Klosterbrunnsgatan. Där fanns sparbanken kvar till 1855, då flytten gick till en lokal vid Sankta Katarinagatan.

Rethwischs blomsteraffär
Från omkring 1900 och till omkring 1921 hade Th Rethwisch sin blomsteraffär i hörnlokalen där DBW tidigare hade legat. Sina odlingar hade Rethwisch på ett stort obebyggt område i hörnet Österväg och Kung Magnus väg. Efter att slutat med blomsteraffären verkade han som rentier under en tid. Huset har alltså fått sitt senaste namn efter blomsterförsäljaren Th Rethwisch.

Bagare Henrik Pettersson
Efter blomsteraffären övertogs lokalen senare av bagare Henrik Pettersson, som hade sin brödbutik i denna lokal. Henrik Reinhold Pettersson föddes i Visby 1878. Han utbildade sig till bagare i Stockholm och fick sitt gesällbrev 1898. I Stockholm träffade han sin blivande hustru Anna Henrietta. De flyttade till Visby omkring 1906, där familjen bodde vid Specksrum. Henrik startade bageriverksamhet 1906, troligen på gården vid Sankta Katarinagatan. Henrik och Annas första dotter Hjördis föddes 1908. Troligen var det Henrik Pettersson som omkring 1910 startade ett kafé vid Stora Torget 9 i det gamla 1500-talshuset. Kaféet kallades Mäster Henriks Källare och blev mycket populärt. Henrik öppnade omkring 1910 sannolikt en brödbutik i bottenvåningen vid S:t Hansgatan 36 eller i dess närhet. Ungefär vid den tidpunkten flyttade familjen till S:t Hansgatan 36. Brödbutiken flyttades omkring 1921 till Sankta Katarinagatan, i hörnet mot S:t Hansgatan, i lokaler där Rethwisch blomsteraffär tidigare legat. Henrik och Anna fick ytterligare två barn, Kerstin 1918 och Inger 1927. I huset växte Henriks och Annas döttrar upp och dottern Hjördis Petterson kom att bli känd skådespelerska. Henrik Pettersson omnämndes som bagarmästare (vanligen bagaremästare), men han hade också många uppdrag i Visby.

Henrik var bland andra uppdrag ordförande i Sällskapet Jultomtarna, engagerad i det kommunala arbetet och till hörde stadsfullmäktige, var ledamot i kyrkorådet, styrelseledamot i fattigvårdsstyrelsen och nykterhetsnämnden, hade ingått i barnavårdsnämnden samt varit vice ordförande i riddartemplet S:t Hans. För offentligheten var han säkert mest uppmärksammad som en lycklig deklamatör, vars namn kan betraktas nästan som obligatoriskt på alla program inom en hel del ideella föreningar i staden. Under 1940-talet stängdes Mäster Henriks Källare, år 1945 stängdes brödbutiken vid Klosterbrunnsgatan och 1947 stängde Henrik sin bageriverksamhet. Han dog året därpå och blev 70 år gammal.

Bullar med olika fyllningar hade funnits tidigare, men 1918 tillverkades den första bullen av en bagare i Visby nu med grädde under locket. Bagaren Henrik Pettersson blev så glad över att ransoneringen av bl.a. grädde upphörde efter första världskriget slut att han vispade grädde och la grädden under locket till sina bullar.

Ursprungligen skulle man fasta 40 dagar innan påsk och på första tisdagen innan fastan åt man rejält med fet mat för att klara fastan, därav fettisdagen. När fastan försvann av religiösa skäl åt man semlor endast på tisdagar fram till påsk och dessa dagar fick namnet semmeltisdag och bullen fick namnet fettisdagsbulle. Semmeldagen inträffar sju veckor innan påsk då man började äta fettisdagsbullen. Fettisdagen inföll den 21/2 år 2023. Den moderna semlan med grädde kallas ibland också för fastlagsbulle och även fettisdagsbulle i det senare fallet efter den tidigare bullen med samma namn och nu äter vi semlor med grädde alla dagar i veckan om semlan finns på konditorihyllan.

Hjördis Pettersson
Hjördis Petterson föddes 1908 i Visby och dog 1988 i Stockholm, Engelbrekts församling. Hon blev mest känd som ”satkärringen” i Douglas Håges lustspel ”Lilla Fridolf”, som gick både i radio, på film och som serietidning. I hemmet på S:t Hansgatan fanns ett piano, som hon började spela på när hon var nio år. Hon tog pianolektioner, och trots att lärarinnan ibland slog henne på fingrarna fortsatte hon att spela. Tolv år gamma blev hon biografpianist och fick ackompanjera stumfilmerna vid Viktoriabiografen  (enligt Hjördis memoarer, skall förmodligen vara Reginabiografen) på Mellangatan. Hon spelade också till Visby Amatörteatersällskapets föreställningar. Hennes föräldrar var teatertokiga, och också hon hade stort teaterintresse, och när den då kände teatermannen Emil Hillberg upptäckte hennes talang fick hon många lektioner av honom, även brevledes. Sitt första framträdande gjorde hon som tonåring på Kneippbyns scen i pjäsen ”Sanna kvinnor”. Som elev på Dramatens scenskola debuterade hon i Selma Lagerlöfs ”Dunungen” och fick fast engagemang på Folkteatern i Göteborg.

Hon gjorde 200 roller, de flesta på Dramaten i Stockholm, och medverkade i 140 filmer. Den roll hon mest uppskattade var som Madam Flod i Hemsöborna från 1955 med Arne Mattsson som regissör. I Hjördis memoarer ”Rosor och ruiner”, 1983, framgår det att pappans bageri låg på Skolgatan (?) nära domkyrkan, att somrarna tillbringades på sommarstället Brantåsa vid Axelsro och att hon fick två systrar. Mellan åren 1928 och till 1981, då hon var 68 år gammal, hann hon med åtskilliga roller inom teater, revyer, radio och TV samt filmer. Hon spelade med Gösta Ekman, Karl Gerhard och Kar de Mumma, och många flera kända skådespelare från den tiden. Hon var gift två gånger och fick en dotter med maken Fred Renström. Det hårda artistlivet satte sina spår och hon fick så småningom alkohol problem. Dottern Annika hällde ut mammas vinflaskor och mamman köpte nya. Till slut fick Annika in henne på Karolinska sjukhuset för avgiftning, och efter två månader var hon fri från problemet och drack sedan inte en droppe. På Toftagården höll hon ibland viskvällar och hon medverkade också i Ruinspelen en gång. Hon ligger begravd på Tofta kyrkogård.

Werkelins tvätt
Gunnar Werkelin öppnade 1940 en militärekiperingsaffär i Visby på S:t Hansgatan 36. Omkring 1945 utökades verksamheten med en kemisk tvätt- och pressanläggning vid Klosterbrunnsgatan 1, i lokalerna där Henrik Petterssons brödbutik legat. Han öppnade också en affärslokal på Adelsgatan 31 för försäljning av damkappor och damkonfektionsartiklar. Totalt var tjugo personer anställda i företaget. Werkelins tvätt fanns kvar fram till 1970-talet.

Kommunal förvaltning
Lokalerna efter Werkelins Tvätt tas över av kommunen 1978 för att användas för kommunens förvaltning. Under 1983 renoveras lokalerna. Den tidigare entrén i hörnet sätts igen. Kommunens förvaltningen finns kvar i lokalerna till sommaren 2009. Kommunen sålde fastigheten till Peab 2008, som under 2010-2011 gör stora ombyggnader för att inrymma omkring 74 bostadsrättslägenheter och några butikslokaler.

Galleriföreningen på Gotland
Galleriföreningen på Gotland flyttar in i lokalerna 2011, där den kommunala förvaltningen tidigare fanns. Galleriföreningen fanns kvar till 2021 då föreningen las ner.

Gute Art Design
G, A. D. (Gute Art Design) flyttade 2021 in i lokalerna, Klosterbrunnsgatan 1A, efter Galleriföreningen. G.A.D. har här ett showrum med försäljning där delar av deras möbelsortimentet och inredningsdetaljer finns utställda.