Säveska huset
(B16). Säveska huset ligger vid korsningen S:t Hansgatan och Bremergränd intill S:t Hansgatans östra sida. Huset är ett välbevarat litet packhus ursprungligen uppfört i slutet av 1200-talet. Packhuset är i sin västra tornliknande del bevarat i fullhöjd, det vill säga tre våningar och i sin östra del är huset bevarat i åtminstone en våning. Den östra delen har byggts på med två våningar, en nedre våning i sten vid okänt tillfälle och en övre i skiftesverk någon gång under 1600-talet. Huset är uppkallat efter P. A. Säve, som under mitten av 1800-talet ägde huset, och det benämns sedan dess som det Säveska huset. Idag inryms i huset butik i bottenvåningen samt kontor och bostäder. Säveska huset är Byggminnesförklarat.
Säveska huset ligger i kvarteret Kapellet 1, S:t Hansgatan 30 i hörnet mot Bremergränd. Huset har fått sitt namn efter P. A. Säve, och det är lätt att förstå att Säve valde detta centralt belägna hus som sin bostad, för det ligger alldeles intill dåtida Visby läroverk, där han själv var lärare. Nära till jobbet var det i alla händelser. Det var ju också ett medeltida hus som säkert passade för en historiskt intresserad forskare. En kort sträcka söderut ligger det Ljungbergska huset som också är ett medeltida hus från 1200-talet. Bostads- och affärshuset som ligger däremellan är betydligt yngre, vars äldsta delar är från 1800-talet slut.
Innehållsförteckning
Medeltiden
Under 1200-talet sträckte sig Visbys bebyggelse från Gamle Hamn österut fram till det som idag är Stora Torget och Södra Kyrkogatan, områden som då utgjorde stadens yttersta del. I takt med att handeln i Visby ökade blev packhusen längs nuvarande Strandgatan fler och fler och det blev ont om plats för nya packhus, som därför började byggas längre upp i staden, där det förmodligen fanns mer plats och att det var billigare att bygga. De som byggdes längre bort från hamnen uppfördes normalt till lite lägre höjd än de som uppfördes vid Strandgatan. Säveska huset byggdes som ett sådant lite mindre packhus för varuhandel vid nuvarande S:t Hansgatan, Tidpunkt för uppförandet är inte helt känt men sannolikt uppfördes det under sent 1200-tal. Det uppfördes med ett kryssvälvt rum i markplan eller möjligen en högkällare med kryssvälvt rum, där källaren fyllts igen senare. Över det kryssvälvda rummet finns två bjälklagstäckta plan och en tunnvälvd vind med spetsbågiga valv. I den norra fasaden finns en tegelomfattad rundbågig dörröppning en våning upp i den norra fasaden, vilken troligen stått i förbindelse med det valvhus som sannolikt funnits över Bremergränd. Alternativt kan öppningen ha lett ut till en svalgång med en trappa till marken. Samtliga öppningar för lastinförsel som utfördes för magasinsvåningarna finns kvar i gatufasaden, dock utan sina rundbågiga valv. Byggnaden som uppfördes på 1200-talet är bevarad till full höjd i dess västra del och till en våning i östra delen. Östra delens murverk står i förbindelse med den västra delen. Öster om packhuset finns rester av ett lägre medeltida stenhus.
1600– 1700-talet
De två översta våningarna i östra delen har tillkommit senare än 1200-tals delarna. Den undre våningen av sten har uppförts vid okänd tidpunkt, medan den övre har uppförts under 1600-talet i skiftesverk. I den nytillkomna våningen inreddes en festsal med dekorativa tak- och väggmålningar av Johan Bartsch d y. Merparten av dessa finns bevarade. I våningen finns även två blyinfattade fönster bevarade från ursprungstiden samt två kakelugnar från 1700-talet.
1800-talet
Husets fasader spritputsades under 1800-talet.
Per Arvid Säve hade gift sig 1843 med Anna Lovisa f Holmström, som stod som ägare till fastigheten kv Kapellet 1, efter att hennes make, tidigare ägare till fastigheten, skeppare Petter Dussin dött år 1837. På så sätt blev Säve år 1843 ägare till Kapellet 1. År 1846 lät Säve flytta ett litet bostadshus från kv Läroverkets sydvästra hörn till sin tomt för att rädda det från rivning när Läroverkets skulle byggas. Det lilla bostadshuset, ”Perskammaren”, inredde han till gästhus och där förvarade han sina museala samlingar. P. A. Säve bodde kvar i huset till sin död 1887. Huset kom att kallas Säveska huset efter P. A. Säve.
1900-talet
År 1912 köptes fastigheten av direktör Erik Pettersson, som då drev H. A. Lindströms Järn- och Maskinaffär. Fastigheten kom att ägas av Eriks släkt fram till 1963, då den köptes av Wilhelm Franchell. Vid renoveringar som påbörjades 1963 återupptäcktes de målningar som utförts v Johan Barts d.y. Den festsal som skapats under 1600-talet lät man återfå sin forna prakt. Vid renoveringarna 1963 försökte man återskapa det exteriöra utseende som man förmodade huset hade på 1600-talet. Bland annat frilades skiftesverksvåningens skådefasader med prismahuggna fasadbrädor och övriga fasader fick en grövre fasadputs. Fasaden försågs med smårutiga fönster enligt 1600-tals typ och huset fick rikt snidade vattenbrädor. En invändig restaurering genomfördes 1991. Huset har också kallats Erik Pettersson hus efter handlaren Erik Petterson.
Gotlands Byggmästareförening
Visby Byggmästareförening och Gotlands Byggmästareförening gick samman 1965 under namnet Gotlands Byggmästareförening. År 1967 flyttade man sin verksamhet till Säveska huset med adress Bremergränd 4. Hela fastigheten köptes av Wilhelm Franchell år 1970 för 365 000 kronor. Wilhelm hade då fått ekonomiska problem, förmodligen på grund av den omfattande restaureringen av fastigheten. Gotlands Byggmästareförening äger fortfarande fastigheten och finns kvar på denna adress. Gotlands Byggmästareförening ingår som en del av Stockholms Byggmästareförening. Huset används också som bostäder.
Läs mer om Säveska huset och affärsverksamheter i fastigheten (finns under Gator>S:t Hansgatan>S:t Hansgatan 30).