Vårdklockans kyrka
((K2). Vid slutet av Adelsgatan ligger kyrkan med det vackra och ansvarstyngda namnet Vårdklockans kyrka. Kyrkan har en strategisk placering strax ovanför Wallérs plats, där de tidigare viktiga affärsgatorna Hästgatan och Adelsgatan möts och från kyrkbacken framför kyrkan har man en vidunderlig utsikt över den medeltida staden. Ett gediget bygge är den, uppmurad av gotländsk kalksten på en klippa. Kyrkan uppfördes omkring 1875 som en av de första Metodistkyrkorna i landet. Namnet på kyrkan är kopplat till den vårdklocka som finns i tornet på kyrkan och till den Vårdklockestapel som fanns tidigare i området. Kyrkan är byggnadsminnesförklarad sedan 1996.
Vårdklockans kyrka ligger i kvarteret Vårdklockan 1 med adress Adelsgatan 43-45. Vårdklockans kyrka kallades länge för Metodistkyrkan. Kyrkans namn byttes till Vårdklockans kyrka år 2012. Namnet associerar till den Vårdklockestapel, som fanns tidigare i området och som givit namn åt både fastigheten och intilliggande gata Vårdklockegatan. Men det finns också en koppling till kyrkklockan som finns i tornet. Klockan kommer från S:ta Karins kyrktorn där den användes som vårdklocka och signalklocka för brand.
Innehållsförteckning
Medeltid till 1875
Kvarteret Vårdklockan sträcker sig från Wallérs plats i norr till Klockgjutaregränd i sydväst och omges av Adelsgatan i sydöst och Vårdklockegatan i nordväst. Under medeltiden fanns här ännu inte någon bebyggelse, utan ingick i det område som kallades Biskopsåkern för hela Söderklint. Marken utnyttjades som åker- och ängsmark. Rester av en medeltida byggnad finns dock i Vårdklockan 4. Kvarteret är beläget i det område, som senare i äldre handlingar kallas ”hos Wåårklockan”. Mellan 1598 och 1818 var stadens vårdklocka placerad i området och därav har kvarteret fått sitt namn. Fastigheten Vårdklockan 1 utgör kvarterets norra del och var under slutet av 1600-talet bebyggd med ett trähus på ”kijlen af hestegatun”. Under slutet av 1700-talet var fastigheten bebyggd med ett sten- och ett trähus med tegeltak, en lada som inrymde ett stall samt ytterligare ett stall. Enligt en teckning från 1870 var tomten då bebyggd med det Hammarströmska huset, som var uppförd i skiftesteknik i två våningar på en hög stenfot med huvudingång från Adelsgatan. Namnet på huset kommer från skeppare Olof Hammarström, som ägde huset från 1803 till 1865, och som sedan övertogs av hans änka fram till 1873. Väster om denna byggnad mot Vårdklockegatan låg en träbyggnad med pulpettak. I denna byggnad hade bokhandlare Ridelius sin affär på 1870-talet.
Vårdklockestapel
Söder om nuvarande Metodistkyrkan uppfördes en klockstapel med vårdklocka på klintkanten i södra hörnet av nuvarande Trappgatan. Enligt Strelow blev spiran för klockan färdig den 28 oktober 1598. I klockan ringdes det varje kväll kl 21.00 staden i vård, vilket innebar att stadsportarna stängdes och att ingen öppen eld fick förekomma. På morgonen kl 4.00 på sommaren och kl 6.00 under vintern ringdes staden ur vård. I klocka ringdes det också för att sammankalla släckningsmanskapet vid eldsvåda. Klockstapeln och klockan användes fram till 1818. Den 27 juli 1837 meddelade Magistraten att ”Gamla Vårdklockestapeln” på Klinteroten 2 nr 37 skulle försäljas på auktion för bortrivning. Därmed försvann de sista resterna efter en inrättning som funnits i staden sedan medeltiden. Uppgiften att ringa till staden i vård och ur vård fortsatte sannolikt från S:ta Karins klocktorn vid Stora torget. Kanske pågick denna vårdringning fram till 1870, då man slutade att stänga stadsportarna. Från S:ta Karins klocktorn signalerades om eldsvåda genom klockklämtning fram till dess att tornets revs 1885. Vårdklockestapeln har givit namn åt både Vårdklockegatan och kvarteret Vårdklockan.
Vårdklockans kyrka
Kyrkan exteriört
Samtliga byggnader i fastigheten Vårdklocka 1 revs 1875 och den nuvarande Metodistkyrkan uppfördes i senempire stil med souterrainläge ner mot Wallérsplats. Den uppfördes, efter ritningar av arkitekterna Axel och Hjalmar Kumlien, som en av de första byggnaderna i landet för detta trossamfund. Kyrkan har ett strategiskt läge på den högt belägna tomten och är placerad längs den nordvästra fastighetsgränsen. Den byggdes gediget på klippan och uppfördes med tre byggnadskroppar av gotländsk kalksten. Fasaden är putsad och avfärgad vit. Den västra fasaden har två våningar, vilka skiljs åt via en slät gördelgesims. Taken är klädda med plåt. Kyrksalen har höga rundbågiga fönster spröjsade till femton rutor. Mot den sydvästra gaveln finns en utbyggnad med takryttare, innehållande vindfång och trappuppgång under ett klocktorn. Det klockformade taket har en hög spira. Högst upp på tornet ståtar en tupp. Takryttaren är försedd med vitmålad liggande träpanel. De profilerade gesimserna är smalare under gavlarnas takutsprång och på utbyggnaden med takryttare. Utbyggnaden är försedd med stickbågformiga fönster i gatuplan, rundbågiga fönster i vindsvåningen, samt ett rosettfönster. Samtliga fönster är finspröjsade. Huvudentrén är placerad på den sydvästra gavelns fasad och har en pardörr av stående panel och ett stickbågeformat överljus. Framför dörren finns en kalkstenstenshäll.
Vid den nordvästra gaveln finns en femkantig absid med sakristia och souterrainvåning. Absiden står under ett tälttak. Absiden har åtta stickbågeformade fönster i den övre våningen. Dessa ramas in av breda, förhöjda, gråmålade omfattningar som löper vertikalt ned till en gördelgesims. Även bottenvåningen är försedd med stickbågformade fönster. I tornet i väster finns kyrklockan. Runt klockans övre del finns en bård av bladornament och under den en fris med änglar spelandes olika musikinstrument. Nederst på klockan är också en bård av blad och en inskription Albert Benningk gjorde mig i Lübeck år 1670. Klockan har tidigare tillhört S:ta Katarinas klocktorn. När klocktornet på S:ta Katarina (S:ta Karin) revs 1885 skänktes dess Lillklocka till Metodistkyrkan. Klockan ringer inte längre vid brand men den ringer fortfarande till kyrkans samlingar. Byggnaden har en i det närmaste helt bevarad exteriör. Metodistkyrkan byggnadsminnesförklarades 1996 och utgör ett värdefullt inslag i gaturummet.
Kyrkan interiört
Huvudkroppen är uppförd i souterrain och inrymmer ett kyrkorum, läktarvåning och vind. I souterrainläget mot Wallérs plats finns ett café med ingång från Adelsgatan. Här fanns tidigare Ada Danielsson Hatt- och Mössaffär som öppnades redan 1878. Interiören i kyrkan är till stora delar förändrad och kyrksalen präglas av den ombyggnad som genomfördes på 1940-talet. Då fick kyrkan också ett pannrum som ligger vid nordvästra fasaden med ingång utifrån. Fönstrens innerbågar sattes in på 1980-talet.
Kyrkbacken
En trappa leder från Adelsgatan upp till den grusbelagda och högt belägna Kyrkbacken. Mot Adelsgatan avskärmas den genom en låg mur med ett smidestaket. Staketet är utformat som en romersk korsbågefris. Från Kyrkbacken är det en vacker utsikt över staden. Mot nordväst, längs klintkanten finns det en kalkstensmur med ett smidesstaket.
Frikyrkorna i Sverige
Frikyrkor kallas kristna trossamfund, där medlemskapet bygger på frivillighet. Beteckningen används som motsats till Svenska kyrkan eller statskyrkan. Men 1951 kom religionsfrihetslagen och sedan dess kan vem som helst lämna Svenska kyrkan utan att gå in i något annat religiöst samfund. Sedan 2000 är banden mellan staten och kyrka upplösta. Inga kyrkliga organ är längre statliga eller kommunala.
När frikyrkorna började bildas under 1800-talet, uppstod en konflikt mellan den Svenska kyrkan och frikyrkorna. Det resulterade bl.a. i att många präster i Svenska kyrkan vägrade att skriva in namnen i Husförhörslängderna på nyfödda. De skrev bara årtal för barn som föddes i församlingen och ”odöpt son” eller ”odöpt dotter”. Numera sker ett nära samarbete mellan Svenska kyrkan och frikyrkorna.
Tre vanliga frikyrkor på Gotland var Metodisterna, Missionskyrkan och Babtisterna.
Metodister
Benämningen ”metodister” kommer från medlemmarnas stränga metodiska levnadssätt. Det var bröderna Charles Wesley och John Wesley från England, som tillsammans med George Whitefield grundade denna väckelserörelse. Rörelsen kom i mindre skala till Sverige under 1830- till 1840-talet. Större spridning fick rörelsen under 1860-talet, genom svenska sjömän som kom hem från Amerika, där de anslutit sig till metodismen. Metodistiska församlingar bildades framför allt i kuststäder och på Gotland. Den tidigaste kyrkan/kapellet uppfördes i Kalmar 1868. Metodistkyrkan blev 1876 erkänt som trossamfund av staten. Metodismen har alltid präglats av diakoni och socialt ansvarstagande. Anonyma Alkoholister, S:t Lukasstiftelsen, Betaniastiftelsen, Föreningen för Vård av Barn och Unga (FVBU) har alla sina rötter i den metodistiska rörelsen. Kyrkans församling har också mer och mer fått en prägel av just diakoni och socialt ansvarstagande. Metodiströrelsen var som störst under början av 1900-talet med över 17 000 medlemmar och har minskat till en bra bit under 10 000 medlemmar. Sedan 2013 samarbetar Metodistkyrkan i Sverige, Svenska missionskyrkan och Svenska babtistsamfundet i ett kyrkosamfund som kallas Equmeniakyrkan.
Verksamhet i Vårdklockans kyrka
Församlingen för Vårdklockans kyrka bedriver en stor del av sin verksamhet i anslutning till kyrkan. Kyrkan är öppen för allmänheten endast vissa annonserade tider.
Adress: Vårdklockans kyrka, Adelsgatan 43, 621 57 Visby
Läs mer om verksamheten på Vårdklockans hemsida.
Organisation
Verksamheten organiseras genom Equmeniakyrkan.
Kyrkokonferensen är det årsmöte som utgör högsta beslutande organ i Equmeniakyrkan. Till kyrkokonferensen får varje församling sända ombud efter medlemstal, dock mins två medlemmar. Det gör kyrkokonferensen till Sveriges största ombudsförsamling. Konferensen fattar beslut om gemensamma projekt, till exempel beträffande samarbete med kyrkor både i Sverige och i andra länder, och verksamhetsplan och budget. Den väljer också personer till olika styrelser och befattningar i Equmeniakyrkans ledning.
Ledningsgruppen och Kyrkostyrelsen har verkställande funktioner och skall genomföra de uppdrag som Kyrkokonferensen beslutat om.
Finansiering
Verksamheten kostar för Vårdklockans församlingen för per dag 4 615 kronor, enligt kyrkans hemsida, vilket blir en årskostnad på omkring 1 670 000 kronor. Intäkterna kommer från kyrkskatt, stödkonserter, evenemang med entréavgifter, gåvor m.m. Församlingsmedlemmar kan begära att få den kyrkskatt som tas in via skattsedeln överförd till Vårdklockans församling.
Evenemang i kyrkan
Vårdklockans kyrka har ett stort utbud av olika aktiviteter. Varje vecka ordnas Öppen kyrka, Andrum, Meditation, Vårdklockan klämtar för dig, och i kyrkan arrangeras också konserter, musikaftnar, bröllop, seminarier, kammarmusik, körsång och mycket mer. Här visas ett flertal exempel på olika evenemang som erbjuds i kyrkan.
Kyrkan har regelbundet samlingar som kallas Öppen kyrka, Andrum, Meditation, Vårdklockan klämtar för dig och man arrangerar också digitala Sinnesrogudstjänster.
Adventkonsert. Allmänna sången med ”Natt över jorden” den 5 december 2019. Bland annat framfördes Koppsången, Joy the world, Stilla natt, Gläns över sjö och strand och Natt över jorden.
Musikafton i Vårdklockans kyrka. ”Pionjärer på pipa”, modern musik på blockfjöjt. Annika Hansson Gardelius med vänner. Kulturföreningen Roxy. Den 15 november kl 16.00 år 2020.
NYPREMIÄR av publiksuccén “Den (o)Äkta Flickan” som är en djupt personlig betraktelse över livet som transperson. Den 15 november 2019 kl 19.00.
Vi följer med ett barns resa från att bli adopterad vid 3 års ålder tills barnet fyller 18. Det blir en svindlande resa som innehåller lycka, skratt, olycka, tårar… Det är en mycket aktuell föreställning om utanförskap och utsatthet, om att växa upp med en brinnande smärta inom sig men också ett obändigt hopp och okuvlig vilja att bli sig själv. Detta är en föreställning som ger styrka och mod åt oss alla, en föreställning som skapar rum där sanningen får leva. Följ med på en resa genom tiden, med smärta, skratt och storslagen sång!
Den (o)äkta flickan är ett samarbete mellan Kulturföreningen Roxy, Feministiskt Initiativ Gotland, Vänsterpartiet Gotland, Miljöpartiet Gotland, Socialdemokraterna Gotland och Clarion Hotell Visby.
Bröllop i Vårdklockans kyrka, april 2020.
”Ljudvågor 2017” under 17-20 maj. Årligen framförs i Vårdklockans kyrka nykomponerad musik av elever vid tonsättarskolan i Visby. Dirigent är Jan Risberg. År 2017 var det 22:a året som Ljudvågor framfördes.
Gotlands tonsättarskola startade 1995 i Folkuniversitetets regi av Ramon Anthin, Peter van Tour, Barbro Stigsdotter Möller och Sven-David Sandström, varmt påhejade av Olle Gibson. Numera har ca 80% av alla de som utbildar sig till tonsättare i Sverige börjat sin resa på Gotlands Tonsättarskola.
Kyrkoledare och politiker talade migration i Vårdklockans kyrka under politikerveckan juli 2016. Kyrka var fullsatt när Sveriges kristna råd i samarbete med bl a Equmeniakyrkan arrangerade ett högaktuellt seminarium med rubriken ”Vilket värde har en människa på flykt?”. Bland de medverkande Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson, ärkebiskop Antje Jackelén, kyrkoledare Lasse Svensson och riksdagsledamöterna Maria Ferm (MP) och Emma Henriksson (Kd).
Vägen till klockrike. Gotlands Blåsarkvintett tillsammans med Jonas Forsell framför Lille Bror Söderlundhs Klockrikesvit efter Harry Martinssons roman Vägen till Klockrike. Dessutom musik av Janacek, Tomasi och Sandels. Vårdklockans kyrka. Söndag den 25 april 2021 kl 19.00.
Tua och Jonas Dominique med Gotlands kammarsolister på Vårdklockan den 29 augusti 2018 kl 20:00. Det blir en blandad repertoar med bland annat flera tangostycken, Piazzolla förstås, och den gotländska folkmelodin ”Rosen”. Det blir också en aria av Mozart och lite Benny Andersson, ”Vilar glad i din famn” som skrevs till bröllopet mellan Victoria och Daniel, den är fantastisk. Det blir även Monica Dominiques ”Tillägnan”, säger Tua Dominique, opersångerska med sopran som röstläge.
Lyssna på musik från Vårdklockans kyrka. Amen. You Tube.
Fairytale of New York Julafton 2018 Vårdklockans kyrka Visby. YouTube.
Körledare Eric Ericson
Eric Ericson (1918 -2013) växte upp i Visby. Han bodde i predikantsbostaden i Metodistkyrkan, eftersom hans far Gustaf Ericson var pastor i kyrkan. Erics intresse för musik väcktes tidigt genom kopplingen till gudstjänsterna. Hans musiklärare och domkyrkokantor Ludvig Siedberg var en hängiven körmänniska, vilket bidrog till att Eric vid tidig ålder kom in i domkyrkans gosskör. Redan vid 12 års ålder blev han körledare för en juniorkör. Han utbildade sig först till organist och vidare avlade han kantorsexamen och musiklärarexamen. Eric Ericson fick en lång karriär inom musiken bl.a. grundade han 1945 Kammarkören. Ericson räknas internationellt som en av världens främsta körledare under 1900-talets andra hälft. Han var en mycket starkt bidragande orsak till ”det svenska körundret”. Eric Ericson blev 94 år gammal.