Visby Högskola/Maltfabriken

Campus Gotlands lokaler ligger i hamnområdet i Visby, adress Cramérgatan 3, kvarteret Kasernen 2. Miljön och de närmaste omgivningarna är förmodligen en av de allra bästa för en högskola i Sverige. Lokalerna för Campus Gotland ligger samlade i flera byggnader med korta gångavstånd dem emellan. Inom nära avstånd ligger kårhuset Rindi och granne med Campus finns Almedalsbiblioteket. Almedalen, hamnområdet, havet och centrala Visby finns runt knutarna. Alltsamman bilder verkligen en inspirerande miljö för studier. När högskoleutbildningen startade på Gotland 1987 hade utbildningen inga egna lokaler, men 1994 kunde den flytta in i ombyggda lokaler i den gamla maltfabriken i just det här området. År 1998 upphöjdes utbildningen till status som högskola, Högskolan Gotland, och år 2013 blev Högskolan genom sammanslagning med Uppsala universitet ett universitet och fick det officiella namnet Uppsala universitet – Campus Gotland.

Mycket har hänt i området från medeltiden och till våra dagar, vilket framgår i redovisningen nedan. Mycket har också hänt med högskoleutbildningen på Gotland från starten 1987 fram till nutid (2019), en intressant utvecklig av den eftergymnasiala möjligheten att studera på Gotland. En utveckling som också är värd att ta del av.

Högskoleområdet

Högskoleområdet har verkligen förändrats under tidens gång från medeltidshamn under 1100-1400-talet, till vattensjukt område under 1500-1750-talet, till trädgårdsområde under 1750-1850-talet, till industriområde 1850-1890-talet, till militärområde 1890-1930-talet, till kontorsområde 1930-1990-talet och till högskoleområde från 1990-talet och framåt i tiden.

Kvarteret Kanonen 1 var uppdelat i två tomter enligt 1912 års karta, södra delen där nuvarande A- och B-husen ligger och norra delen där huvudentrén och Almedalsbiblioteket finns. Tomterna slogs samman till ett kvarter Kanonen 1 under senare delen av 1900-talet. Även kvarteret Kasernen bestod av två tomter som omkring 1978 fastlades som Kasernen 2, där nuvarande byggnader C- och D-husen ligger och Kasernen 3 där Wisby kongresshall ligger. Kanonen 1 och Kasernen 2 slogs samman år 2019 med namnet Kasernen 2.

Något gatunät fanns inte under 1800-talet men enligt kartan från 1912 finns det nuvarande gatunätet angivet.

Medeltiden

1500- 1700-talet

Under 1500, 1600 och ännu under 1700-talet låg marken för det nuvarande kvarteret under vatten, vilket framgår av en karta från 1750-talet. Först under slutet av 1700-talet tycktes det som att landhöjningen blivit så stor att kvarteret blivit torrlagt. Området började då att användas som trädgård.

1800-talet

Under 1800-talets första hälft användes kvarteret fortfarande som trädgård. Men under andra hälften av 1800-talet började byggnader att uppföras. Under 1860-talet uppfördes Wisby Jerngjuteri och Mekaniska verkstad ingående i dåvarande kvarteret Kasernen 2. Byggnaden låg i hörnet Kaserngatan-Hamnplan. Byggnaden brann vid flera tillfällen och byggdes senare om till artillerikasern. Mellan åren 1871 och 1872 uppfördes en tändsticksfabrik tillhörande dåvarande kvarteret Kanonen 1. Bygganden låg utmed Hamnplan mellan Cramérgatan och Kaserngatan. År 1894 uppfördes en maltfabrik också tillhörande kvarteret Kanonen 1. Bygganden låg med långsidan utefter Cramérgatan nordväst om denna gata. Maltfabriken byggdes om- och till vid flera tillfällen. När järnvägen kom till Visby under slutet av 1800-talet byggdes ett spår ner till hamnen och ett stickspår därifrån drogs fram till Maltfabriken. Vid den här tidpunkten fanns det ännu inga gator i området.

Maltfabriken/Högskolan B-huset

Gotlands Maltfabrik
Gotlands Maltfabriks AB inköpte tomten 1891 av grosshandlaren Emric Öhman och uppförde här en maltfabrik 1894. Malt är en av de vanligaste huvudingredienserna i de flesta ölsorter av god kvalitet. Den framställs genom mältning av sädeskorn, d.v.s. kornen fuktas så att de kan gro för att efter några dagar torkas eller rostas. Under mältningen bildas smakämnen och jäsbart socker som kan omvandlas till alkohol under ölbryggningen via de enzymer som finns i basmalten. Ölbryggerier fanns i Visby som behövde malt, bl.a. Wedins bryggeri vid S:t Hansgatan 43-45 och Bayerska ölbryggeriet mitt på Strandgatan. En man som varit maltmästare vid maltfabriken i Visby berättade om hur mältningen var ett högt utvecklat konsthantverk.” Kornet lades ut på golv av kalksten från Solnhofen i Tyskland. Där vattnades det och skyfflades och luftades det med skyfflar av lindträ. Sen avgjorde maltmästaren exakt när groddarna hade exakt den storlek och konsistens som de skulle ha inför nästa steg i processen, torkning i rökgaser av rätt ved och med rätt temperatur.”

Maltfabriken har vid flera tillfällen blivit om- och tillbyggd. År 1905 gjordes en ombyggnad vilket framgår på flöjeln på skorstenen och år 1927 genomfördes en inbyggnad av en maltsilo och en ny kölna uppfördes i maltfabriken. Fabriken tog även över lokalerna i tändsticksfabriken. Under 1930-talet lades fabriken ner. År 1944 köpte Gotlands kommun fastigheten Kanonen 1, som då omfattade nuvarande hus A, B och E.

Ostlager, kontor, tvätteri
Under 1950-talet genomfördes en ombyggnad av det andra och tredje våningsplanet, som inreddes till ostlager. Byggnaden användes även som kontorslokaler. År 1988 byggdes lagerlokalerna om för att rymma tvätteriverksamhet.

Området får gatunät
På 1912 års karta motsvarades marken för det nuvarande kvarteret av två tomter och området hade då avdelats med det nuvarande gatunätet. På den södra tomten fanns Maltfabrikens byggnader. På den norra tomten fanns en disponentvilla i nationalromantisk stil, en äldre magasinsbyggnad, som nyttjades av maltfabriken och några mindre komplementbyggnader. Samtliga byggnader revs sannolikt under 1900-talets mitt när en ny byggnad uppfördes som kontors- och lagerlokal 1965, vilken senare blev Gotlands Konstskola. Fastigheten fick sin nuvarande tomtsträckning under 1900-talets andra hälft.

Högskola
Under 1993 påbörjades den senaste stora ombyggnaden av gamla maltfabriken till högskola och 1994 kunde invigningen ske. År 1998 fick högskoleutbildningen status Högskola och år 2000 byggdes Högskolan till med en restaurangdel och en ny entré med reception. År 2013 blev Högskolan genom sammanslagning med Uppsala universitet Campus Gotland. Byggnaden är huvudbyggnad i Campus Gotland och betecknas B i Campus översikter. Huset innehåller både utbildningslokaler och arbetsplatser till personal. A- och B-huset har en sammanlagd lokalyta om 5 300 m².

Byggnaden Maltfabriken
Maltfabriken är en vacker och praktfull byggnad. Den omfattar fyra sammanlänkade byggnadskroppar i varierade utföranden. Huvuddelen ligger med långsidan utmed Cramérgatan och är i sydväst sammanbyggd med tändsticksfabriken. Maltfabriken är uppförd med en stomme av kalksten och tegel i fem våningar, med inredd vind under ett plåttäckt sadeltak. Längs takfoten löper en vitputsad tandad gesims. Den slätputsade, vitavfärgade fasaden har lisener (pilastrar) och synliga ankarslut med dekorativa voluter (spiralformad arkitektonisk detalj). Sockelvåningen betonas med en rusticerad puts. Ut mot Cramérgatan finns en risalit (svagt framskjutande parti av fasaden) med en trappgavelliknande kröning. Risalitens nedre del har en glasutbyggnad i två våningar, vars nedre del utgör en nödutgång. Byggnadsdelen har i huvudsak stickbågeformade fönster i varierade utföranden.

Norr om huvuddelen, helt sammanbyggd med huvuddelen, längs Cramérgatan finns en tillbyggnad, av tegel och kalksten i fem våningar under ett plåttäckt, valmat tak. Taket har en glasad, lanterninliknande påbyggnad. Fasaden är putsad och avfärgad vit. Sockelvåningen betonas med en rusticerad puts och byggnadsdelens fönster är i varierade utföranden.

Längs Kaserngatan finns ytterligare en tillbyggnadsdel av kalksten och tegel. Den är i två våningar med vind under ett plåttäckt sadeltak. Det nordvästra takfallet bryts upp av ett flertal takkupor. Fasaden är utformad likt huvuddelen, men avfärgad i en gul kulör. Den norra gaveln har tre utkragade tureller, täckta med plåt och försedda med varsin spira. Den västra fasaden har en våningsavskiljande vitputsad markering. I samma fasads nordöstra del finns en entré, med markerade sidostycken och krön uppdraget över takfoten. Entrén har en glasad aluminiumdörr. Fönstren är i varierade utföranden.

I nordöstra delen av huskomplexet mot Cramérgatan finns en mindre tillbyggnad i en våning under ett plåttäckt pulpettak. Stommen är av okänt material, men är klädd med kallmurad kalksten. Här finns byggnadens huvudentré, försedd med ett glasat vindfång med två automatiska, glasade aluminiumdörrar. Tillbyggnaden har småspröjsade enluftfönster. Denna husdel är riven och ersatt med ett envåningshus innehållande restaurang.

Tändsticksfabriken/Högskolan A-huset

”Härstädes som alltsedan år 1882 varit stängd, har i dessa dagar af konsul C. L. Ekman blifvit med fullständiga maskiner och inventarier försåld till L’loydsagenten A. H. Öfverberg till pris, som hålles hemligt. Köpet afslöts i måndags efter en längre tids underhandlingar, och kommer må hända fabriken ännu i vinter att sättas i verksamhet. Vi tro oss derjemte veta, att hr Öfverberg ämnar öfverlemna affären till ett engeskt bolag, som har för afsigt att med all kraft uppdrifv tillverkningen och i ett tidsenligt skick försätta fabriken. Vårt samhälle är härför särskildt att lyckönska i många afseenden, deribland aldramest i den vigtiga omständigheten, att tillfälle till arbetsförtjenst derigenom åter beredes för sådane fattiga medlemmar, hvilka under senaste fyra åren mera eller mindre varit i saknad deraf i följd af fabrikens nedläggande; att icke tala om det tiggeri och gatstrykeri med åtföljande sedeförderf, som alltmera vidlådit en mängd fattiga arbetarebarn och hotat sänka vårt samhälle anseende såsom ordningsälskande och laglydigt till det sämst lottade af Sveriges städer. Man bör derför hoppas, att detta hemska förhållande snart måtte minskas samt att arbetslusten och ordningsväsendet åter må bringas till ett bättre förhållande än som beklagligen nu är rådande inom en stor del af arbetareklassen.”

Malt i stället för tändstickor
Tändsticksfabriken kom dock aldrig igång på nytt utan Öfverberg sålde den till Gotlands Maltfabrik AB, som inlemmade den i sin verksamhet för malttillverkning. Den gamla tändsticksfabriken byggdes om i flera etapper under 1890-talet när den brukades som maltfabrik fram till 1930-talet.

Verkstad och bostäder
År 1944 köpte Gotland kommun hela fastigheten Kanonen 1, där alltså den gamla tändsticksfabriken också ingick i köpet. År 1947 inreddes verkstadslokaler i byggnaden och år 1951 gjordes ombyggnader i bottenvåningen och vindsvåningen till bostäder. Sannolikt försågs byggnaden då med de nuvarande takkuporna. 1978 genomfördes en ombyggnad till kontorslokaler.

Högskola
Under 1993 påbörjades den stora ombyggnaden av gamla Tändsticksfabriken till högskola samtidigt med ombyggnaden av Maltfabriken och 1994 kunde invigningen ske. Byggnaden betecknas A-huset i Campus Gotlands översiktsplan. Huset innehåller arbetsplatser och möteslokaler för personalen.

Byggnaden Tändsticksfabriken
Byggnaden för den gamla Tändsticksfabriken avviker var gäller det yttre markant från Maltfabriken, medan lokalerna interiört är väl integrerade mellan de båda byggnaderna efter den genomförda ombyggnaden. Tändsticksfabrikens byggnad har en kalkstensstomme i två våningar med inredd vind under ett plåttäckt sadeltak. Längs takfallen löper vitputsade, profilerade och omvikta gesimser. Även i gavelröstena finns likadant utformade gesimser. Det sydvästra takfallet bryts upp av tio takkupor. Fasaden är slätputsad och avfärgad i en gul kulör. Huvudfasaden och den östra gaveln har en vitputsad, profilerad gördelgesims. Huvudentrén är placerad vid den östra gaveln och utgörs av en glasad aluminiumdörr. Dörren skyddas av ett skärmtak av plexiglas, som bärs upp av aluminiumpelare. Byggnaden är genomgående försedd med fyraluftsfönster med korsformade poster. Fönstren har solbänkar av huggen kalksten. Samtliga fönster och dörrsnickerier är rödmålade.

Gotlands Konstskola/Almedalsbiblioteket E-huset

På den norra tomten inom kvarteret Kanonen fanns en disponentvilla i nationalromantisk stil, en äldre magasinsbyggnad, som nyttjades av maltfabriken och några mindre komplementbyggnader. Samtliga byggnader revs sannolikt under 1900-talet mitt och en ny byggnad med kontor och lager uppfördes 1965 med långsidan utefter Cramérgatan. Under 1990-talet flyttade Gotlands Konstskola in i lokalerna. Under åren 2000-2001 uppfördes en ny byggnad på platsen, Almedalsbiblioteket. Byggnaden innehåller lokaler för både Campus Gotland, ca 1400 m2 utbildningslokaler, och lokaler för biblioteket ca 4000 m2. Byggnaden betecknas E-huset på Campus Gotlands översiktskarta. Almedalsbiblioteket beskrivs mera utförligt under annan flik.

Mekanisk Verkstad/Kasern/Högskolan C-huset

Wisby Jerngjuteri och Mekaniska verkstad
Under 1860-talet uppfördes Wisby Jerngjuteri och Mekaniska verkstad, ägd av J. Siltberg och O. P. Lundberg. Byggnaden låg i hörnet Kaserngatan och Hamnplan tillhörande kvarteret Kasernen 2. Här tillverkades bland annat tröskverk, kvarnverk och vevaxlar. Man gick efter några år i konkurs, varvid rörelsen övertogs av två nya ägare, Eriksson och Lundqvist. Efter det att verkstaden brunnit inte mindre än tre gånger tröttnade ägarna och sålde den kvarvarande anläggningen till Graham Brothers 1874. Byggnaderna var till större delen uppförda i trä, vilket förklarar de många bränderna.

Wisby Mekaniska verkstad
Graham Brothers uppförde en helt ny modern verkstadsbyggnad med långsidan invid Hamnplan samt en smedja och gjuteri i en vinkelställd tillbyggnad. Företaget kallades Wisby Mekaniska Verkstad. Ritningarna för huset gjordes av byggmästaren J. Pettersson i Visby, som också byggde huset. Verkstaden stod klar 1874 och innehöll en imponerande maskinell utrustning. Gjuteriet var avdelat för järn och metallgjutning med fyra ugnar. Smedjan hade tre enkla, en dubbel och en fristående härd, ånghammare samt en sväng- och lyftkran.  I verkstaden fanns bland annat sju svarvar, varav en kunde svarva hjul av 3,6 meters diameter. Från den utanför gående kanaltrumman pumpades vatten till en stor cistern som var belägen på vinden.  Ångan användes för uppvärmning av hela anläggningen. Här tillverkades under de nio år som verksamheten var igång bland annat ångmaskiner, pumpar, spisar, och parksoffor. Fabriken var för gotländska förhållanden för stor och frakterna till fastlandet för dyra, varför ägarna flyttade sin verksamhet till Stockholm 1884.

Artillerikasern
År 1887 köpte Kronan anläggningen Wisby Mekaniska verkstad för 30.000 kronor och byggde om den till artillerikasern och militärkommando för Gotlands artillerikår. Där förlades kårexpeditionen, två batterier och övriga gemensamma lokaler. I huvudbyggnaden vid Hamnplan inrymdes på nedre våningen kårbefälhavaren, ordersal, förvaltningspersonalens tre rum, officersmässens två rum, manskapsmatsal och köksinrättning, samt en bostad om två rum och kök för en styckjunkare (senare ombyggd till underofficersskola). Våningen en trappa upp innehöll sex logement, putsrum mm för de två batterierna. I trapphuset fanns en underofficersvåning om två rum och kök där väbeln logerade. Översta våningen hade ett intendenturförråd, tre rustkammare, underofficerarnas samlingsrum, skomakeri och skrädderiverkstäder, en gemensam expedition för 1:a och 2:a batteriet och 3:dje fästningskompaniet samt en expedition för köksföreståndaren i den ena ändan samt i den andra ett läkare-rum och en sjukavdelning med två rum.

Kaserngården var ganska rymlig. Gården pryddes av två stycken haubitsar, fyra stycken 24 pundiga kanoner i släplavettage samt ett salutbatteri om sex stycken 6 pundiga kanoner. Vid salut rullades salutbatteriet ut på strandvallen utanför kasernen. De 24 pundiga kanonerna användes av fästningskompaniet vid sin pjäsexercis. Under 1890-talet uppfördes bland annat ett persedelförråd med långsidan invid Kaserngatan och en stallbyggnad som sannolikt revs under mitten av 1900-talet.

Vid Korsbetningen utanför ringmuren uppfördes under år 1909 nya artillerikaserner och andra byggnader dit Gotlands artillerikår flyttade detta år. Mellan 1909 till 1928 disponerade militärbefälet på Gotland kasernen vid Hamnplan efter det att artillerikåren flyttat.  

Kontorslokaler, samlingssal
Fastigheten Kasernen 2 inköptes av Visby stad 1916. Den tidigare verkstadsbyggnaden från 1876 inrymmer, sedan 1970-talet, kontorslokaler för Barn- och utbildningsförvaltningen, Läromedelscentralen och Särskolans expedition. Lokalerna skall också ha använts som flyktingförläggning. I persedelförrådet från 1890-talet finns en samlingslokal för sjöscouterna.

Högskola
Den gamla kasernbyggnaden hade redan tidigare byggts om till kontorslokaler, så att Högskolan kunde ta över byggnaden omkring 2004 med endast en del mindre ombyggnader. Byggnaden betecknas C-huset i Campus Gotlands översiktsplan.  Huset innehåller i huvudsak arbetsplatser för personal men även några utbildningslokaler på bottenvåningen samt ett laboratorium, främst för Föremålsantikvarieprogrammet och Miljövetarprogrammet

Betty Petterssons hus/Högskolan D-huset

År 2005 är det klart för att bygga ut Högskolan med nya lokaler. Kostnaden är 27 miljoner. År 2007 tas de nya lokalerna i bruk av Högskolan, som hyr byggnaden av kommunen. Byggnaden ligger i kvarteret Kasernen 2 på den gamla kaserngården och delvis där det tidigare persedelförrådet låg. Huset byggs samman med den gamla kasernbyggnaden, C-huset. Det nya huset kallas Betty Petterssons hus, för att hedra Sveriges första kvinna som avlade studentexamen. Betty Petterssons hus betecknas D-huset på översiktskartan och innehåller undervisningssalar samt arbetsplatser för personal vid Avdelningen för gemensam service och administration, dvs det administrativa stödet vid Campus Gotland. Science Park Gotland har sina lokaler på bottenplanet i huset.

Uppsala Akademiförvaltare ny ägare

År 2017 säljer Region Gotland Almedalsbiblioteket och Campus Gotland för 187 miljoner till Uppsala Akademiförvaltning, som förutom att bli ägare också kommer att förvalta byggnaderna. De byggnader som ingår i försäljningen ligger i kv Kanonen 1 och avser förutom Almedalsbibliteket även gamla Tändsticksfabriken (A-huset) och gamla Maltfabriken (B-huset). Uppsala Akademiförvaltning äger stora delar av Uppsala Universitets byggnader i Uppsala. I början av 2019 blir det klart även med försäljning av Campus Gotlands byggnader i Kasernen 2, som också säljs till Uppsala Akademiförvaltning, beloppet är 65,5 miljoner. Kasernen 2 omfattar tidigare Artillerkasernen (C-huset) och det nybyggda Betty Petterssons hus (D-huset). I samband med den senare försäljningen ändrades fastighetsgränserna, så att kvarteret Kanonen 1 kom att ingår i Kasernen 2.

Björkanderska huset F-huset

Björkanderska huset ligger vid Skeppsbron 24 och disponeras av Högskolan. Huset inrymmer undervisningslokaler, speciallokaler och arbetsplatser för personal. Institutionen för speldesign huserar för närvarande i F-huset. På plan 2 finns även fyra rum/lägenheter som kan bokas och disponeras av anställda vid Uppsala universitet i samband med tjänsteresa till Campus Gotland. Beskrivning kommer att ske på annan plats.

DNA-laboratoriet DBW

Genom ett generöst stöd från DBW kunde ett DNA-labb invigas våren 2003. Laboratoriet var efterlängtat både för arkeologer och för studenter och forskare i biologi. DNA-laboratoriet är ett molekylärlaboratorium anpassat för genetisk forskning på arkeologiskt humant och animalt material.

Högskoleutbildning på Gotland

Mycket har hänt på Högskolan på Gotland och Uppsala universitet-Campus Gotland från 1987 till dagens verksamhet. Redovisningen nedan baseras i stor utsträckning på berättelser från rektorerna vid högskolan. Redovisningen är dock en sammanfattning av verksamheten, men mycket som hänt och förändrats har inte kunnat redovisats för att begränsa textens omfattning.

Högskoleutbildning

Under ledning av dåvarande landshövdingen Claes Elmstedt arbetade man flera år under 1980-talet med att skapa förutsättningar för högskoleutbildning och på sikt en högskola på Gotland. Arbete gav resultat och den första gotländska högskoleutbildningen kunde starta 1987. Utbildningen var då inte organiserad som en egen myndighet utan Länsstyrelsen fungerade som beställare och upphandlare av utbildning från bl.a. Stockholms universitet, KTH och Lärarhögskolan i Stockholm. När utbildningen kommit igång 1988 var antalet studerande omkring 200 vid den gotländska högskoleutbildningen. Under den första tiden omfattade utbudet av studierna ingenjörsutbildning, lärarutbildning samt utbildning i ekonomi, systemvetenskap och arkeologi. Utbildningen skedde i UCG:s (Utvecklingscentrum Gotland) lokaler på Norra Hansegatan.

Egna lokaler
Man behövde få tillgång till bra lokaler och valet föll på den gamla maltfabriken vid hamnen. År 1993 påbörjades ombyggnad av fabriken och året därpå, 1994, stod skolan klar för invigning. Invigningen av de nya lokalerna förrättades en vacker försommardag 1994 på gårdsplanen utanför den nyrenoverade Maltfabriken nere vid hamnen av dåvarande utbildningsministern Per Unckel,. Förväntningar på en egen högskola med examensrätter på kandidat- och magisternivå var höga, nu när man hade tillgång till bra lokaler med ett lockande läge mellan hamnen och Almedalen. En egen högskola skulle medföra möjlighet för lärare att ha sin tjänst på Gotland och högskolan få en egen fristående organisation. Antalet elever ökade till omkring 600 år 1996, varav ungefär 40 % kom från Gotland och 60 % från övriga Sverige.

Högskolan på Gotland

Arbetet med att få en egen högskola fortsatte under ledning av landshövdingen Torsten Andersson. Högskoleverket tillsatte också en särskild utredare, Dan Isacsson, för att utreda förutsättningar för en sådan högskola. Efter redovisning av olika motiv för fortsatt högskoleutbildning på Gotland presenterar utredningen olika förslag till organisation och ledning för verksamheten. Ett positivt besked kom så småningom om högskolan och den 1 juli 1998 startade Högskolan på Gotland sin verksamhet.

Invigning av Högskolan
Invigningen den 5 september 1998 blev en stor högtidsdag för alla som jobbat med projektet och för medarbetare och studenter i högskoleutbildningen. Man startade dagen innan med mottagning i Bildstenshallen, Gotlands Museum, för tillresta gäster. Under invigningsdagens förmiddag erbjöds föreläsningar av lärare i olika ämnen, varefter följde lunch hos landshövdingen Lillemor Arvidsson i Residensets trädgård. Själva invigningsceremonin skedde sedan i Almedalen med tal av statssekreterare Göran Löfdahl, ordförande i organisationskommittén för inrättande av en högskola på Gotland. Utbildningsminister Carl Tham förrättade därefter invigningen och överlämnad en gåva från regeringen, två miljoner kronor till Högskolans bibliotek. Ordföranden i Svenska akademiska rektorskonferensen, rektor för Stockholms universitet Gustaf Lindecrona installerade högskolans nya rektor Gunhild Beckman. Som symbol mottog rektor den vackra rektorskedja som sällskapet DBW (De Badande Wännerna) skänkt till Högskolan på Gotland. Efter installationen hölls tal av rektor, studentkårens ordförande Lars Tegmark, Högskolestyrelsens ordförande Agneta Lundström, landshövding Lillemor Arvidsson och kommunfullmäktiges ordförande Clas Göran Nilsson. Studentkårens fanborg och alla vackra blommor gav en stilfull inramning till de tal och musikinslag som framfördes.  På kvällen gavs middag på P18. Gästerna möttes av hedersvakt och en smakfullt dekorerad matsal. Småborden hade namngetts efter gotländska socknar som en symbolisk markering av Högskolans relevans för hela ön. Kommunstyrelsens ordförande Jan Lundgren utbringade en skål för den nya högskolan och flera andra lyckönskningstal hölls. Middagen avslutade med en överraskning. Utanför dörren väntade ett antal inhyrda bussar som transporterade middagsgästerna till Norderport. Där väntade studenter med facklor som spred ljus i den mörka men stjärnklara kvällen. Två beridna spelmän ledde vandringen till S:t Nikolai där Staffan Scheja och två Jenny Lind-stipendiater bjöd på konsert. När konserten avslutats bjöd Högskolans restaurang på varm buljong, innan alla vandrade hem i septembernatten efter en mycket minnesvärd invigningsdag.

Examensrätt
Några av de första frågorna som rektor Gunhild Beckman fick brottas med var egen examensrätt för Högskolan på Gotland för kandidat- och magisterexamen. Så småningom fick Högskolan dessa rättigheter. En annan besvärlig fråga var ekonomin. Man hade ärvt ett underskott från den tidigare högskoleutbildningen, men några extra pengar fick man inte trots uppvaktning hos utbildningsdepartementet. Departementet menade att ekonomin kommer att ordna upp sig så fort som högskolan börjar leverera. Utbetalningarna är prestationsbundna till de studerande och deras avlagda examen.

Ämnesval
Antalet ämnen som högskolan kunde erbjuda utbildning i ökade hela tiden och omfattade så småningom arkeologi, biologi, energiteknik, engelska, etnologi, företagsekonomi, geografi, gestaltning, historia, interkulturell kommunikation, juridik, konstvetenskap, kulturvård, kvalitetsteknik, ledarskap och organisation, matematik, nationalekonomi, osteologi, pedagogik, programvaruteknik, renässansstudier, samhällsgeografi samt speldesign. I samverkan med Uppsala universitet gav Högskolan på Gotland också förskollärarprogrammet. Från början hade Högskolan bara en enda stor institution som omfattade alla ämnen, med en prefekt, Inger Österholm, som fick dra ett stort lass för att hantera alla dessa ämnen. Men 2002 medgav ekonomin en uppdelning i tre institutioner med en perfekt för respektive institution, kultur och samhälle, natur och teknik samt en institution för samhällsvetenskap, informatik och lärande. Därutöver inrättades enheten för konst och nya medier. Uppdelningen medgav större möjligheter till expansion av Högskolans verksamhet.  

Forskning
Forskning blev en viktig och omfattande verksamhet vid Högskolan. Den satte extra fart när forskningsenheten Centrum för Östersjöstudier, som redan fanns på Gotland, knöts till Högskolan som en egen enhet. Man fick ekonomisk stöd från bl.a. Riksbankens Jubileumsfond.

Distansutbildning
Distansutbildning blev en alltmer viktig del av verksamheten. Den ökade från blygsamma 15 kurser hösten 2001 till närmare 60 kurser hösten 2003. Under detta år omfattade utbildningen ca 3500 studenter, vilket motsvarade 1700 helårsstudenter. Drygt 40 % hade valt studier över nätet. Högskolan hade då 170 anställda och omsatte 125 miljoner. Högskolan på Gotland var alltså ett ungt och förhållandevis litet lärosäte, men endast fem år gammal är den en av Gotlands största arbetsplatser.

Innova Gotland
Högskolans tredje uppgift är samverkan med det omgivande samhället. Innova Gotland inrättades redan under högskoleutbildningens tid och blev sedan Högskolans länk till näringslivet. Innovas två huvuduppgifter kan kort sammanfattas som att hjälpa studenter att få en bra kontakt med det gotländska näringslivet och omvänt få förståelse från näringslivet för att Högskolan och dess studenter utgör naturliga samarbetspartners.

Ökad tillgång på lokaler
I takt med att antal studerande ökade, ökade även behovet av fler lärare och fler som jobbade med administrationen, med följd att flera lokaler behövdes. År 2000 fick Högskolan tillgång till nyrenoverade lokaler i Donnerska huset, endast en kort bit från Högskolan. I Donnerska huset inrättades ett auditorium som gjorde det möjligt att sända och ta emot föreläsningar från andra håll och med möjlighet för studenterna att interagera med föreläsare som fanns på annan plats. Här inrättades också ett arkeologiskt laboratorium. I huvudbyggnaden tillkom genom utbyggnad en restaurang och entré med reception. Det lilla biblioteket innanför Österport var i behov av nya och större lokaler. Efter omfattande debatter i media och långa diskussioner enades till sist Högskolan och Gotlands kommun om att gå samman och uppföra ett nytt bibliotek i Almedalen. Almedalsbiblioteket invigdes av högskolestyrelsens ordförande Agneta Lundström 2002 och blev snabbt uppskattat. Här fanns också lokaler för föreläsningar, grupprum, en stor konferenssal i anslutning till café samt läsavdelning med tillgång till tidskrifter och dagstidningar.

Populär Högskola
Högskolan på Gotland blev snabbt en omtyckt högskola. Redan året efter starten rankades den som nummer åtta i Sverige av tidskriften Moderna tider. Samma år rankade tidningen Studentliv högskolekommuner i Sverige, varvid Gotland kom på sjunde plats av 35 kommuner.

Fokus på expansion
Rektor Gunhild Beckmans förordnande gick ut 2003 och hon efterträddes av rektor Leif Borgert (rektor 2003-2008), som tidigare varit rektor i Dalarna. Ett av de problem Borgert fick brottas med, och som hela tiden funnits för Högskolan, var pressad ekonomi. Förre näringsminister Thage G. Peterson fick av regeringen uppdraget att föreslå åtgärder för Gotlands utveckling. Han rekommenderade att Högskolans kapacitet skulle fördubblas. Under åren 2004-2005 fokuserades mycket på att öka antalet studenter, vilket medförde att antalet helårsstuderande ökade från 1700 år 2003 till 2300 under år 2005, men redan året därpå minskade antalet studenter. Andra vägar man sökte var utbyggnad av distansundervisning och under 2005 var hälften av studenterna engagerade i nätkurser. Mötesplats Östersjön blir också en pusselbit i skolans expansion, där Högskolan genom sitt läge skall vara en naturlig mötesplats för länderna runt Östersjön för forskning och utbildning. Under 2004 startas projektet ”Högskolerekrytering på Gotland” med aktiviteter för att stödja studenten före, under och efter tiden i Högskolan. Bland annat etableras en närmare relation mellan Högskolan och gymnasiet. Projektet visar sig bli mycket framgångsrikt och antalet studenter som går vidare till högre utbildning före 25 års ålder ökar på Gotland.

Årets studentkommun
Genom samverkan mellan högskolan, studentkåren och kommunen för att lösa problem med bostäder, utbildningskvalitet och social miljö, når man framgångar, och år 2007 utses Gotland till årets studentkommun av Sverige Förenade Studentkårer (SFS).

Liberal Education
Vid högskolestyrelsens möte samma år är man på det klara med att volymexpansion får stå tillbaka för kvalitet i utbildningen. Man börjar söka andra utbildningsmodeller för att stå ut som en annorlunda högskola. Diskussionerna om Liberal Education, en annorlunda pedagogiska strategi, börjar ta fart och grunden är lagd. Svensk högskoleutbildning kommer att få ett intressant nytillskott för den som vill pröva en delvis annan väg genom högskolan än vad som vanligtvis erbjuds. En väg som ger studenten ökad makt över innehållet i studierna, och handläggande lärare en stimulans i ökade studentkontakter.

Högskolan på Gotland och Uppsala universitet
Vid ett arrangemang sammanstrålade Leif Borgert med en rektorskollega, Bo Sundqvist, rektor vid Uppsala Universitet. Samtalet berör bl.a. Liberal Education, som båda har funderat på att pröva. Kanske är det här som fröet sås till ett samgående i framtiden mellan Visby Högskola och Uppsala Universitet.

Pilotprojekt för Liberal Education
Leif Borgert efterträddes som rektor av Jörgen Tholin (rektor 2009-2012). Högskolan hade då varit utan rektor ett tag. År 2008 startade de första pilotprojekten där studenternas studier följde upplägget enligt Liberal Education. Att genomföra Liberal Education i stor skala skulle göra Högskolan annorlunda är andra lärosäten i landet. Alla var inte bereda att göra så genomgripande förändringar. En speciell svårighet att implementera modellen Liberal Education till svenska förhållanden var att den bygger på att studenterna ges mycket handledning och vägledning för att kunna göra de val som modellen förutsätter. Högskolan kom långt i sina ansträngningar att inför Liberal Education.

Växande distansutbildning
Distansutbildningen är den del av högskolesektorn som växer snabbast, uppenbarligen svarar den alltså mot ett behov som många studenter har. Den typiske studenten behöver inte längre vara en person i 20-årsåldern som tillbringar större delen av sin tid på högskolan och studieorten. Det kan istället vara en mamma i glesbygd, en medelålders lärare som vill bygga på sin utbildning eller omskola sig, en ung förortskille som vill pröva högskoleutbildning lite grand eller någon som helt enkelt läser distansutbildningar bara för att det är roligt och bildande. Distansstudenterna är dock sämre på att fullfölja sina studier än de som studerar på plats. Det är ett problem som Högskolan har att brottas med.

Begränsade resurser för forskningen
Forskningsanslag var en av de frågor som engagerade rektor Jörgen Tholin i hög grad. Enligt Tholin måste de begränsade resurser som finns för forskningen på mindre lärosäten i mycket hög grad användas för att garantera att all utbildning på grund- och avancerad nivå har en vetenskaplig förankring.

Minnesvärda dagar
En minnesvärd dag för Högskolan inträffade den 21 januari 2011 när Högskolan hade professorsinstallation. Sex professorer installerades, vilket är mycket för en liten högskola. En annan minnesvärd dag kom några månader senare, i april 2011, när skolan besöktes av Kronprinsessparet Victoria och Daniel. Kronprinsessan och prinsen fick en presentation av Högskolan verksamhet inom vindkraft, kulturvård och speldesign. De fick också tillfälle att pröva några av de spel som utvecklats på skolan.

Motto och vision
Högskolan på Gotland arbetade fram ett motto och en vision för vad Högskolan står för. ”Högskolan på Gotland är ett litet lärosäte med en stor idé. Vi är Sveri-ges ledande lärosäte för modern bildning, Liberal Education. Kvaliteten i våra utbildningar stärks av kopplingen till vår mångvetenskapliga forskningsmiljö och vår tydliga regionala och internationella förankring. Högskolan är tongivande inom flexibla undervisningsformer. Nyfikenhet och perspektivskifte är drivkraften för studenter och medarbetare i enlighet med Högskolans motto Passion och vetenskap”.

Positiva siffror
Högskolans verksamhet utvecklades positivt och antalet sökande till Högskolan ökade från 15700 år 2009 till 20300 sökande 2011. Antalet examina ökade från 120 år 2008 till 190 examina 2011 och prestationsgraden gick upp från 58 % 2008 till 66 % år 2011, en väldigt bra förbättring men fortfarande för låg. Även de omdiskuterade externa forskningsanslagen ökade från 6 miljoner 2008 till nästan 18 miljoner 2011. Myndighetskapitalet ökade från 8,7 miljoner 2008 till 14,7 miljoner 2011. Alla kurvor pekade uppåt och ekonomin var nu god.

På väg mot Uppsala universitet

Utredningar om samgående
Högskolans verksamhet utvecklades positivt och antalet sökande till Högskolan

Ingen vet väl hur det hela började när det gällde samgående mellan Högskolan på Gotland och Uppsala universitet. Var det ett samtal mellan Leif Borgert med rektorskollega Bo Sundqvist vid Uppsala universitet om Liberal Education som var starten. Eller var det kanske Jörgen Tholins funderingar på om den relativt sett lilla Högskolan på Gotland skulle klara av att konkurrera med andra större högskolor om att få studenter och forskare till Gotland i tillräcklig stor omfattning. Även om verksamheten för tillfället såg bra ut, måste skolan klara att hela tiden klara av att hålla hög kvalitet. Eller var det möjligen utbildningsdepartementets uppmaningar om att de mindre högskolorna borde gå samman. Kanske var det en kombination av dessa omständigheter som gjordes att styrelsen för Högskolan 2011 tog upp frågan och under april startade en utredning för att belysa hur Högskolan fungerade. Man kom fram till att ett eventuellt samgående med annat lärosäte i så fall borde vara Uppsala universitet som man redan hade ett gott samarbete med. En omfattande utredning startade under hösten med att belysa alternativen, förbli en självständig högskola eller gå samman med Uppsala. Vid ett samråd i frågan i rektorns ledningsråd, där rektor, prorektor, prefekterna, proprefekterna, administrativa chefer och studentkårens ordförande ingick, rekommenderade samtliga alternativet samgående. Den 1 december fattade styrelsen ett beslut som inriktades mot ett samgående med Uppsala universitet. Under april 2012 var styrelserna för Högskolan på Gotland och Uppsala Universitet överens om formerna för samgående och datumet för sammanslagningen lades fast till 1 juli 2013.

Intensiv förberedelse inför sammanslagningen
Många hade under mer än ett år intensivt arbetat, först med utredningar om villkoren för en ev. sammanslagning och senare med formerna hur samgåendet skulle genomförs. Rektor Jörgen Tholin, som hade varit motor i hela processen, hade på sätt och vis huggit av den gren han satt på, och när han fick erbjudande om ett annat intressant jobb sa han upp sig i förtid och slutade den 15 september 2012. Erika Sandström fick ta över jobbet som rektor fram till dagen för sammanslagningen. Högskolestyrelsen på Gotland betydde mycket för arbetet med sammanslagningen, och dess ordförande Carin Göthberg hade många svåra och modiga beslut att ta under resans gång. En oerhört viktig roll under processen hade rektor Anders Hallberg från Uppsala universitet och universitetsdirektör Ann Fust. En viktig person att lyfta fram i sammanhanget är också Gotlands landshövding Cecilia Schelin Seidegård, som tidigt tog ställning för ett samgående med Uppsala, och som med egen forskarbakgrund insåg fördelarna med ett samgående. Ett stort antal medarbetare vid Högskolan på Gotland arbetade hängivet med frågan om samgående, och inte minst Therese Iveby Gardell, som höll ihop hela arbetet.  

Uppsala universitet – Campus Gotland

Vid halvårsskiftet 2013 blev så Högskolan på Gotland genom sammanslagningen Uppsala universitet – Campus Gotland. Efter att ha stått på egna ben under 26 år fick nu den gamla Högskolan en storebror att stödja sig mot. Campus Gotland är ett av Uppsala universitets tolv campusområden. Campus Gotland leds av rektorsrådet Olle Jansson och antalet anställda är omkring 200 personer. Utbildning och forskning vid Campus Gotland bedrivs av 22 institutioner inom Uppsala universitet.

Ökad kvalité
Högskolan hade innan sammanslagningen med Uppsala universitet 2013 omkring 2440 helårsstuderande, varav mer än hälften läste distansutbildningar. Antalet studenter är nu (2019) drygt 6600 vilket motsvarar c:a 2200 helårsstuderande. Antalet helårsstuderande har alltså inte ökat utan snare minskat något sedan sammanslagningen. Däremot har kvalitén ökat om man betraktar uttagna examen, vilka har ökat från omkring 250 år 2019 mot 190 år 2011. Av det totala antalet helårsstudenter studerar ca 57 % på campus i Visby medan övriga studerar via nätbaserad utbildning, ett förhållande som inte nämnvärt ändrats sedan 2013.

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Utbildningen omfattar:
19 utbildningsprogram på kandidatsnivå, 12 utbildningsprogram på avancerad nivå och ca 300 fristående kurstillfällen per läsår.
Utbildning med huvudområden för examina som för Uppsala universitet bara finns på Gotland är speldesign, kulturvård, energiteknik 
inriktning vindkraft och hållbar destinationsutveckling.
Dessutom bedrivs utbildning mot examina inom huvudområden arkeologi, biolog etnologi, företagsekonomi, historia, 
högskoleingenjörsexamen i teknik, konstvetenskap, miljövetenskap samt samhällsgeografi.

Forskarutbildning och forskning

• Sexton doktorander med arbetsort Uppsala universitet – Campus Gotland
• Cirka 140 lärare/forskare.
• Ett tiotal professorer
• ca 150 vetenskapliga publikationer/år
• Forskning och forskarutbildning står för ca 25 % av Campus Gotlands omslutning.
• Forskningen är till ca 50 procent finansierad med externa medel. Företrädesvis inom ämnena kulturvård och vindkraft/energiteknik. 

Rektorer

• Gunhild Beckman                      1998–2003
• Leif Borgert                                 2003–2008
• Jörgen Tholin                              2009–2012
• Erika Sandström                        2012–2013
• Olle Jansson                               2013-            rektorsråd

Planskisser och interiör

Maltfabriken, B-huset

B-huset plan1

B-huset plan 2

B-huset plan 3

B-huset plan 4

B-huset plan 5

Kasernen, C-huset

C-huset plan 1

Betty Petterssons hus, D-huset

D-huset plan 1

D-huset plan 2

D-huset plan 3

Almedalsbiblioteket, E-huset

E-huset plan 2

E-huset plan 3

E-huset plan 4

Björkanderska huset, F-huset

F-huset plan 1

F-huset plan 2

F-huset plan 3