Adelsgatan 37

Byggnaden Adelsgatan 37 ligger i kvarteret Vårdklockan 4. Huset uppfördes ursprungligen under 1600-talet som ett korsvirkes/skiftesverkshus placerat utmed Adelsgatan 37. Affärsdelen i huset Adelsgatan 37 rymmer två butikslägen.

Nuvarande företag

Gatuplan
I gatuplanet finns restaurang Adelita Taqueria & Tequila.

Adelita Taqueria & Tequila
Restaurangen serverar mexikansk mat och mexikanska drycker. Här kan gästerna njuta av latinska toner. Hit kan man också komma för att dansa Salsa vissa kvällar, då Dj Lázaro Castillo spelar latinomusik så det svänger om det. Andra kvällar spelas RnB (rhythm and blues) och hiphop. Restaurangen har även Take Away.

”Adelita Taqueria & Tequila är en mexikansk restaurang som funnits på den populära Adelsgatan sen 2019. Här ska vänner, bekanta, familjer & kollegor kunna slappna av till god mat och dryck i en trevlig miljö. Vi är väldigt populära för våra tacos, drinkar och vårat tequila utbud. Vi har en stor uteservering samt roliga happenings som tex salsa kvällar och Dj gäster.”

Namnet Adelita kommer från en mexikansk kvinna, som stod upp för demokrati i landet Mexiko. Restaurang Adelita Taqueria & Tequila öppnade på Adelsgatan under juni 2019. Restaurangen sträcker sig över både Adelsgatan 35 och 37.

Tidigare företag

Företag	Ungefärlig tidsperiod	Ägare/butikschef	Anmärkning
Viking Pizzeria	1995 – 2018
Feminette kläder	1990 – 2009
Glassbar	slutet 1970-talet
Boutique M
Ove Magnussons kläder	1970 – 1980	Ove Magnusson
Hantverksboden	1965 – 1970	Lisbeth Andersson	Till Adelsgatan 30
Ewert Aare speceriaffär	1950 – 1965	Ewert Aare
Nils Blom specerier
Hjalmar Carlsson Elbyrå	1940-talet	Hjalmar Carlsson
Cedergren & Erikssons sybehör

Viking Pizzeria
Viking Pizzeria är en kedja som finns runt om i Sverige i många städer. Under slutet av 1990-talet fanns Viking Pizzeria troligen i den norra delen av byggnaden och Feminette i den södra delen.

Hantverksboden
Hantverksboden drevs av textilkonstnär Lisbeth Andersson. Lisbeth Andersson var född 1929 i Vänge på Gotland. Hon utbildade sig på Konstfack i Stockholm 1951-1955 och fick arbete på Gotlands läns hemslöjdsförening 1958, där hon arbetade under några år. Under den perioden designade hon bland annat ”Flundran” i trä, som skärbräda och smörgåsunderlägg, och som fortfarande finns i handeln. Under den här tiden formgav hon och tillverkade också textilier som finns i många gotländska kyrkor, bland andra i Ekeby kyrka. Efter att ha fått ett Kungligt stipendium reste hon till USA och Mexico och studerade konst. När hon kom tillbaka till Visby startade hon Hanverksboden på Adelsgatan 37, troligen under mitten av 1960-talet. Sannolikt flyttade hon sin verksamhet på Adelsgatan 37 till Adelsgatan 30 omkring 1970.

Hennes hantverk beskrivs enligt följande av Helagotland:

”Genom åren har Lisbeth Andersson skapat sina textila verk med samma precision i stygn och känsla för färg, medan motiven blir allt mer nonfigurativa. Det gäller också för hennes textila bilder med känning av hav och strand, elegant utformade som akvareller, men målade med nål och tråd. Hon skapade också för tiden typiska souvenirer, färdiga att köpa eller som materialsatser att sy och brodera, exempelvis värdinneförkläden i linne, tallriksunderlägg, dukar och glasögonfodral. Modellerna utformade hon med mönster som ’Cikoria’, ’Murgröna’, ’Blåeld’ och ’Gotlandskrans’, den sistnämnda inspirerad av tambursömmen på gotlandsklänningens schal och förkläde”.

Lisbeth Andersson har även, år 1989, skapat den gamla altartavlan i Visby missionskyrka ”Skåden liljorna på marken sen på fåglarna under himmelen”. Hon var också engagerad i Amnesty och i arbetet för utsatta kvinnor både i Sverige och utomlands. Hennes internationella intresse märks i mönsterkompositioner t.ex. broderiet i Afrika på altarbrun och två händer möts i en vägghängd textil.

Lisbeth Andersson flyttade efter sin aktiva tid i Visby till Sudergården i Burgsvik.

År 2012, i anslutning till att hemslöjdsrörelsen i Sverige firade 100 årsdagen sedan föreningen bildades, ordnades en utställning i Langeska huset (Gotlands läns hemslöjdförening fyllde samma år 87 år). På utställningen visades bland annat textilkonst av Lisbeth Andersson. Besökarna kunde beskåda flera av hennes verk såsom den från missionskyrkan utlånade altartavlan och från Ekeby kyrka en utlånad mässhake.

Husen och gården

Kv Vårdklockan 4 är en liten fastighet som omfattar de två byggnaderna som ligger mot Adelsgatan 35, Klockgjutaregatan och Adelsgatan 37.

Huvudbyggnaden
Huvudbyggnaden mot Adelsgatan 37 uppfördes troligen som ett bostadshus på 1600-talet. Byggnaden uppfördes med en stomme av korsvirke i en våning och en inredd vind. Taket är ett plåttäckt sadeltak. Byggnaden har byggts om- och till under senare tid och är sammanbyggt med huset intill, Adelsgatan 35. En tillbyggnad har utförts mot gården vid okänd tidpunkt, där tillbyggnaden har uppförts med stomme av skiftesverk i två våningar. Takfallet mot Adelsgatan är försett med sex takfönster. Under början av 1900-talet hade Hugo Wigström sin cykelverkstad på vindsvåningen fram till omkring 1912, då han uppförde en ny verkstadsbyggnad på fastigheten. År 1935 togs en ny dörr upp mot Adelsgatan, som möjliggjorde två affärslägen i byggnaden. År 1978 öppnades en glassbar i den norra delen av byggnaden. Under mitte av 1990-talet fanns det en restaurang i norra delen och en klädesaffär i den södra delen.

Gården
Fastighetens gårdsrum avskärmas mot omgivningen genom bebyggelsen. Gården nås från Klockgjutaregatan genom en inkörsport i formen av en dubbel smidesgrind. Porten finns i fastighetens sydöstra hörn. Gården är belagd med kullersten och är gemensam med Vårdklockan 5.

Kvarteret Vårdklockan 4

Kvarteret Vårdklockan
Kvarteret Vårdklockan är triangelformad, med en spets i norr mot Wallérs plats, gräns i sydöst till Adelsgatan, i syd mot Klockgjutaregatan och åt nordväst till Vårdklockegatan. Kvarteret är beläget i det område, som i äldre handlingar kallas ”hos Wåårklockan”. Mellan 1598 och 1847 var stadens vårdklocka placerad i området vilket har givit kvarteret dess namn. Området var planlagt redan på 1646 års karta, alltså tidigare än större delen av övriga Söder Klint. Här finns dock kvar en byggnad från 1200-talet i kv Vårdklockan 4. Både Söder- och Norderklint var i övrigt i stort sett åker- och ängsmark till en bit in på 1700-talet. Kvarteret var indelat i fyra tomter under senare delen av 1600-talet. Det kom att tillhöra Klinterotens andra kvarter med tomtnummer 36-41 under 1700-talet. Här bodde huvudsakligen hantverkare. Kvarteret utgörs idag av sju fastigheter. I kvarteret finns idag flera intressanta byggnader som Metodistkyrkan från 1870 i norr, numera kallad Vårdklockans kyrka, biosalong Roxy från 1936, Wigströms cykelverkstad i söder från 1900-talets början, det omnämnda 1200-talshuset i sydost och kvarterets sydvästra hörn finns ett stort vinkelställt bostadshus från 1700-talets andra hälft, vars exteriör präglas av 1920-talets klassicism.

Fastigheten Vårdklockan 4
Fastigheten Vårdklockan 4 motsvarar tidigare Klinteroten II:41. På fastigheten fanns redan på 1200-talet en byggnad i sydost som troligen varit ett packhus. Byggnaden utgör en av få medeltida byggnader på Söder Klint med kvarvarande medeltida delar. Marken var här redan under mitten av 1600-talet planlagd. Enligt 1697 års karta ingick fastigheten i en större tomt som omfattade även nuvarande Vårdklockan 5 och 6. Tomten var då bebyggd med sten- och trähus, ett stall och en lada med tillhörande gårdsrum. Under andra hälften av 1700-talet omreglerades tomterna och fick nya beteckningar och enligt 1785 års husklassifikation betecknades tomten med Klinteroten II:41. Tomten var då bebyggd med ett stenhus (Adelsgatan 35), ett sten- och trähus (troligen Adelsgatan 37), ett trähus (verkstad) och ett stall. De två sista var troligen gårdshus. Verkstadshuset inrymdes under en period O Petterssons hattmakeri. Enligt kartan från 1883 var tomten bebyggd med en medeltidsbyggnad i sydost med en tillbyggnad mot norr uppförd på 1600-talet som ett korsvirkes/skiftesverkshus placerat utmed Adelsgatan 37. I sydvästra hörnet utmed Klockgjutaregatan fanns en ekonomibyggnad. Ytterligare två ekonomibyggnader fanns mot 1600-talsbyggnadens gårdssida och mot den nordvästra fastighetsgränsen. Dessa båda byggnader revs någon gång mellan 1912 och 1936. År 1911 uppfördes en ny verkstadsbyggnad och i samband med detta revs troligen ekonomibyggnaden mot Klockgjutaregatan. Först under 1970-talet fick Vårdklockan 4 sin nuvarande fastighetsgräns.