Adelsgatan 40
—-Nuvarande företag (2021)—-
Mad Peach
—-Tidigare företag———-
Evoluzione,
Klädesbutik,
Segerdahls pappershandel o tryckeri,
Segerdals papperhandel,
Laura Stenman fotoateljé,
Mathilda Segerdahl fotografiatelier,
Fr. Segerdahls bokbindare,
Bokbindari,
Skomakare,
Glasmästare.
Byggnaden Adelsgatan 40 ligger i kvarteret S:t Michael 19. Byggnaden uppfördes som bostadshus under 1760-talet och innehöll skomakeri och under en hundra årsperiod fanns här bokbinderi, som senare blev Segerdahls tryckeri och pappershandel. Här fanns också under många år en fotoateljé för porträttfotografier och visitfoton.
Innehållsförteckning
Nuvarande företag
Gatuplan
I gatuplanet finns butiken Mad Peach.
Mad Peach
Den 28 maj 2021 öppnade butiken Mad Peach på Adelsgatan 40 i Evoluziones tidigare lokaler. Mad Peach är en inrednings- och livsstilsbutik som har planer på att sälja varor från 30 olika ”kreatörer” världen runt. Butiken drivs av Madeleine Ljungqvist, som tidigare arbetat på Hennes & Mauritz huvudkontor i Stockholm.
Vindsvåning
Vindsvåningen är inredd till bostad. Här bor Maria Isaksson, som tidigare drev butiken Evoluzione i samma hus.
Tidigare företag
Företag | Ungefärligt årtal | Ägare/butikschef | Anmärkning |
Evoluzione | – 2021 | Maria Isaksson | |
Klädesbutik ? | ? | ||
Segerdals papperhandel o tryckeri | 1956 – 1982 | ||
Segerdals pappershandel | 1895 – 1956 | Ernst Åke Martin Nilsson | |
Laura Stenman fotoateljé | 1886 – 1904 | Laura Stenman | Övre våning, till Kommedantsbacken 5 |
Fr. Segerdals bokbindare | 1876 – 1895 | Carl Fredrik Segerdal | |
Mathilda Segerdahl fotografiatelier | 1876 – 1886 | Mathilda Segerdahl | Övre våning |
Bokbinderi | 1863 – 1876 | Johan Fredrik Dahlberg | |
Skomakare | 1823 – 1863 | Johan Gustaf Dahlberg | |
Glasmästare | 1778 – 1800 | Carl Lysholm |
Evoluzione
Evoluzione är en modebutik med svenska och danska varumärken. Butiken har haft öppet sommarsäsong från maj till september. ”Evoluzione har ett sortiment som går åt det mer klädda med varumärken som Nu, Cream, Hillevi och Monrow på damsidan och Anerkjendt, Tailored, Salming och Storm på herrsidan”. Butiken ägdes av HMI Konfektyr, som har ytterligare en butik, SWE, i Visby. Driftansvarig var Maria Isaksson. Verksamheten upphörde 2021.
Från skomakeri till papperhandel och tryckeri
Skomakare och bokbindare
Johan Gustaf Dahlberg, född 1798, köpte fastigheten Adelsgatan 40 av änkan Margaretha Lindström år 1823. Den 25 april 1825 gifte sig Johan med Helena Margareta Säfholm i Väskinde församling. På Adelsgatan 40 hade han sitt skomakeri sannolikt till sin död 1846, då sonen Johan Fredrik ärvde fastigheten. Johan Fredrik var född 1827 och gift med Sofia Albertina f Ahlqvist. Johan Fredrik ville nog inte fortsätta som skomakare hela livet, utan han startade en verksamhet som bokbindare år 1863, vilket blev starten till en långvarig verksamhet inom bok- och pappersbranschen, som varade under nästan 140 år. Bokbinderiet blev senare känd som Segerdahls tryckeri och pappershandel. År 1895 eller tidigare sålde Johan Fredrik sin fastighet och sitt företag till Fred Segerdahl. Johan Fredrik dog 1904.
Firma Fred Segerdahl
Fred Segerdahl hette egentligen Carl Fredrik Segerdahl och var född i Visby april 1840. Hans föräldrar var Lars Timoteusson Segerdal (1808) och Fredrika Elisabeth Johanna tidigare gift Hultman. Fred var gift med Mathilda Karolina Kindberg, född 1850 i Vimmerby. Några tankat hade han nog ännu inte på att bli bokbindare, åtminstone inte i Sverige, för den 5 maj 1868 emigrerade paret till USA och hamnade i Chicago. I Chicago föddes 1871 deras dotter Anny Maria Segerdahl. Troligtvis var de tillbaka i Visby omkring 1875, och år 1888 den 13 juni finns det infört i handelsregistret för Visby stad en anmälan av Carl Fredrik Segerdahl att ”fortfarande idka bokbinder(?) – och handelsrörelse samt drifva accidestryckeri under firma Fred. Segerdahl”. Bokbinderiet låg troligen i vinkelbyggnaden mot Blockgränd. Carl Fredrik Segerdahl dog 1894. Carl Fredriks hustru hade en verksamhet som fotograf på övre våningen till huset på Adelsgatan 40, som startade omkring 1876, se vidare nedan.
Segerdahls pappershandel o tryckeri
Carl Fredrik Segerdal tog över verksamheten för Segerdals pappershandel och bokbinderi omkring 1876. När han dör 1894 är det sannolikt hustrun Mathilda Karolina som får ta över verksamheten. Kanske att dottern Annie (tidigare Anny), då 23 år, också hjälper till att driva företaget. Annie gifte sig med sjökaptenen Martin Robert Nilsson från Blekinge, född 1872-05-14. Troligtvis blir det Annie och Martin som kommer att leda företaget en bra bit in på 1900-talet. Tryckeri verksamheten startar sannolikt 1904, då övervåningen blir ledig, eftersom Laura Stenman och K.J.A. Gardsten sannolikt då lämnar fotoateljén som låg på detta plan. Under åren 1956 till 1982 står ”Fred Segerdahl pappershandel” som ägare till fastigheten.
Robert Nilsson gifter om sig med Edit Nilsson från Katrineholm, född 1881 med efternamnet Spanier. Om giftermålet beror på skilsmässa eller att Roberts tidigare maka Annie dör är okänt. När Robert Nilsson dör 1927 tar Edit över företaget. År 1957 bildar Edit tillsammans med sonen Ernst Åke Martin Nilsson, född 1911-10-04, ett bolag, troligen med namnet Fred Segerdahl pappershandel, för att driva verksamheten vidare. Edit dör dock året därefter 1958, så att Åke Nilsson får ensam driva företaget, vilket han sannolikt gör fram till sin död 1974-10-27, då 64 år gammal. Evert Nilsson blir ny ägare år 1982 till fastigheten, då med namnet Segerdahl-Nilsson pappershandel som firmanamn. I samband med att verksamheten så småningom flyttar till Bingeby 11 läggs förmodligen pappershandeln ner och firmanamnet ändras till Segerdahls Tryckeri. År 2002 togs Segerdahls Tryckeri över av Visby Tryckeri, som tidigare hette Pappersverkstan. Visby tryckeri har också tagit över Snabba tryck 2011 och senare även Gotlands Grafiska 2012.
Robert Nilsson köpte 1920 fastigheten, S:t Michael 20, som låg intill pappershandeln, alltså med praktiskt gångavstånd till företaget. Fastigheten låg i hörnet Blockgränd /Tunnbingaregatan med adressen Tunnbindaregatan 7, och där hade de sin bostad. Bostaden gick i arv till Edit, sonen Åke och sedan till Åkes hustru Astrid, som ägde den till 1978.
Två kvinnliga Visbyfotografer
Fru Mathilda Segerdahls fotografiatelier
Carl Fredrik Segerdals hustru Mathilda startade omkring år 1876 sin fotoateljé efter hemkomsten till Visby från USA. I Gotlands tidning den 25 juli 1876 fanns en annons som angav att Mathilda Segerdahl, Adelsgatan 40, öppnar en fotoateljé, ingång från Judegränd (nuvarande Blockgränd). Maken bedrev ju bokbinderi i bottenvåning och Mathildas fotoateljé låg sannolikt på övervåningen. Vinkelbyggnaden från 1760-talet längs med Blockgränd byggdes sannolikt samman med huvudbyggnaden längs Adelsgatan, genom att huvudbyggnaden förlängdes norrut någon gång under 1800-talet. Då byggdes också två frontespiser, i huvudbyggnadens övervåning, för att få bättre ljusförhållanden, även om inte vädersträcket var optimalt (åt norr) för fotografering. Det verkar troligt att ombyggnaden gjordes för att inrymma en fotoateljé åt Mathilda. Mathilda var en skicklig porträttfotograf, klart i klass med de bästa för sin tid ansågs det. Hon hann med åtskilliga porträtt under sin tioåriga verksamhet. Men som så många andra kvinnliga fotografer från den tiden föll hon i glömska. År 1886 överlät hon sin ateljé åt Laura Stenman, som bodde en bit bort på Adelsgatan 32.
Laura Stenman fotograf
Laura Stenman blir fotograf
Laura Stenman föddes den 17 juni 1862 och fick namnet Karolina Vilhelmina Laurentia Lundqvist. Hennes far var gelbgjutare Fredrik Lundqvist, född 1819 och hennes mor var Anna Sofia Lundqvist. Fadern hade omkring 1855 köpt fastigheten vid Adelsgatan 32. Där växte Karolina upp och när hon var 21 år gifte hon sig handelsbokhållare Lars Oscar Stenman. De flyttade till Stockholm för att jobba och de fick två barn. Lars Oscar blev sjuk och de flyttade tillbaka till Adelsgatan 42, där han dog strax efter återkomsten till Visby. Laura var tvungen att skaffa jobb för att försörja sisig och barnen och fick möjlighet att överta Mathilda Segerdals ateljé och utrustning år 1886 på Adelsgatan 40. Laura byggde skickligt upp sin verksamhet genom porträttfotografering och visitkortsporträtt. Hon tjänade bra på sin verksamhet och kunde försörja sin familj. Under 15 år drev hon ensam sin fotoateljé med stor framgång.
Laura Stenman och K.J.A. Gardsten
Som granne till henne flyttade inflyttade år 1898 K.J.A. Gardsten från Sanda. Han var noterad som arbetare och hade sannolikt ingen fotografisk utbildning, men han blev bekant med Laura och fick troligen arbeta som assistent i hennes ateljé. År 1901 gifte sig Laura Stenman och K.J.A. Gardsten. Genom giftermålet fick Gardsten tillgång till Lauras ateljé och utrustning och hennes kunskap. Gardsten kunde nu med hjälp av Laura starta sin verksamhet som fotograf och 1902 tog han över verksamheten från Laura. Lauras Stenman namn försvann i marknadsföringen och fortsättningsvis fanns endast K.J.A. Gardsten namn på fotografier och i annonser, trots att hon sannolikt fortsatte att arbeta som fotograf i deras gemensamma företag resten av sitt liv.
Flera ateljéer
Laura startade en filial i Roma, kanske innan de gifte sig och de startade tillsammans en filial vid regemente ute på Visborgs slätt år 1902, som var kvar i deras verksamhet till 1929. Några år senare kunde paret Laura Stenman och K.J.A. Gardsten ta över den fina ateljén som fotografen N.J.A. Lagergren ägde, när han upphörde med sin verksamhet 1904. Ateljé låg i korsningen Skeppargatan och Kommendantsbacken. Troligtvis lämnade de då ateljén på Adelsgatan 40, som istället blev verkstadslokal för Segerdals tryckeri. År 1915 lämnade paret Stenman och K.J.A. Gardsten Kommendantsbacken och flyttade in det stora fina nybyggda huset vid Adelsgatan 32 som de själva låtit uppföra. Där fortsatte de arbetet som fotografer livet ut. Laura Stenman dog 1926 och K.J.A. Gardsten dog tre år senare 1929. Läs mer om Laura Stenman liv och om de framgångar hon gjorde som fotograf, men ändå förblev Okänd Fotograf.
Husen och gården
Huvudbyggnad är bostadshuset med affärslokal utefter Adelsgatan som uppfördes omkring 1760. Byggnaden i norra delen av tomten mot Blockgränd uppfördes 1983 som lager och bostadshus. I södra delen av tomten mot fatighetsgränsen finns ett förråd uppfört 1919.
Kvarteret Sankt Michael 19
Kvarteret
I kvarterets södra och mellersta del kvarligger lämningar efter S:t Michaels kyrka och kyrkogård. Till kyrkogården har ett större antal gravar påvisats på fastigheten Sankt Michael 14 samt även på 8, 9 och 16. På 1646 års karta utgjorde kvarteret åkermark, och under 1600-talets slut var ett fåtal stugor uppförda längs infartsvägarna Adelsgatan och Tunnbindaregatan. Åt norr och öster omgavs det blivande kvarteret S:t Michael av bebyggelse i oregelbundna kvartersbildningar, formade efter de äldre infartsvägarna. I och med att Biskopsåkern söder om kvarteret bebyggdes 1732, tillkom S:t Michaels gränd som avgränsning åt söder. Vid mitten av 1700-talet reglerades kvarteret och fastigheternas gränser fastställdes. Vid planläggningen bebyggdes de relativt små tomterna med mindre skiftesverkshus, som vanligtvis var placerade med gaveln eller med långsidan i liv med gatan. Det mot gatan slutna gårdsrummet bestod ofta av en kålgård och någon ekonomibyggnad. Här bodde folk från de lägre samhällsskikten som sjömän, arbetare och änkor. Vid slutet av 1800-talet genomgick kvarteret kraftiga förändringar i samband med den affärsverksamhet som etablerades längs handelsstråket Adelsgatan. Den tidigare befolkningen ersattes till viss del av hantverkare, borgare och handelsmän. Den äldre småskaliga bebyggelsen revs och ersattes av byggnader med större volym. Även uthusbebyggelsen anpassades till den ökade affärsverksamheten och byggdes till eller ersattes. De uthusbyggnader som fanns under 1800-talet har i vissa fall ersatts av ny gårdsbebyggelse under 1900-talet. De flesta tomterna längs Adelsgatan är bostadsfastigheter med affärslokaler eller restauranger i bottenvåningen.
Fastigheten
Enligt 1785 års husklassifikation fanns då på S:t Michael 19 ett trähus med brädtak. Vid den här tiden benämndes fastigheten Klinteroten III: 29. Enligt kartan från 1883 fanns tre byggnader på tomten. Ett bostadshus från 1760-talet placerat med långsidan i liv med Adelsgatan, en utbyggnad från denna, som sträckte sig längs Blockgränd, samt en stor gårdsbyggnad i nordost. Byggnaden längs Adelsgatan förlängdes sannolikt omkring år 1870 och byggdes samman med huset mot Blockgränd. Tillbyggnaden revs 1983, i samband med att en ny vinkeltillbyggnad uppfördes på samma plats. Troligen fick fastigheten sin nuvarande utformning någon gång under 1970-talet. Den nuvarande bebyggelsen utgörs av bostadshuset från 1760-talet. Denna byggnad inrymde sannolikt under 1800-1900-talen ett bokbinderi. Inne på gården i fastighetens sydöstra hörn finns en förrådsbyggnad från 1919, vilken möjligen har en äldre byggnad från sekelskiftet 1900. Fastighetens gårdsrum är väl avskärmat från gaturummet av bebyggelsen och i övrigt genom höga locklistplank. Gården är delvis belagd med cementplattor och delvis med gräs.