Adelsgatan
Adelsgatan sträcker sig från Södertorg till Wallers plats. Gatan har sannolikt funnits sedan 1300-talet då Söderport troligen togs upp i muren. Området på Söderklint runt Adelsgatan började bebyggas först omkring 1600-talet mitt, men Adelsgatan kom troligen tidigt att bli en genomfartsled från Söderport till mer centrala delar av staden. Ursprungligen sträckte sig gatan från Södertorg till Stora Torget. Namnet Adelsgatan finns omnämnt sedan tidigt 1700-tal. Sitt stora uppsving som affärsgata fick Adelsgatan när järnvägen anlades på Gotland och centralstationen för Visby placerades utanför Söderport. När Östercentrum utanför Österport etablerades under 1970-talet med nya moderna affärer började Adelsgatan tappa sin ställning som ledande affärsgata. På 2000-talet har antalet affärer som har öppet året runt minskat.
Adelsgatan fanns förmodligen redan på medeltiden som en enkel väg innanför muren på Söderklint. När ringmuren byggdes (1250-1350) utförde det ingen port där Söderport nu ligger. Först omkring 1300-1350 byggdes Söderport. Adelsgatan fick då större betydelse eftersom den blev en genomfartsled till de centrala delarna av Visby söderifrån. Innan namnet Adelsgatan användes hade gatan flera olika namn, Södergatan, Algaden och Allferagaden. Adel i namnet Adelsgatan har ingen koppling Adelskap utan kommer sannolikt från ”adhael” = allmän. Algaden liksom Adelsgatan skall sannolikt tolkas som ”Allmansgatan” alltså en betydelsefull gata. Gatan kom att kallas Adelsgatan från omkring 1700 och sträckte sig då från Söderport till Stora Torget. När Kyrkogatan förlängdes söderut flyttades norra sträckningen av Adelsgatan till nuvarande Ryska gränd fram till dåvarande Köttorget. Under mitten av 1800-talet kortades Adelsgatan till Wallérs plats, troligen i samband med att korsningen Hästgatan – Adelsgatan fick namnet Wallérs plats.
När järnvägen byggdes på Gotland och Visby fick sin centralstation 1878 kom Adelsgatan att få ökad betydelse som affärsgata. Resenärerna med tågen fick då nära till affärerna på Adelsgatan. Stor variation bland affärerna fanns från bilförsäljning, vapen, el-artiklar, järnhandel, livsmedel, skor, kläder, papper, till mjölk och tidningar. Biltrafiken på gatan blev allt livligare och 1964 enkelriktades gatan.
Under 1960-1970-talet förkom ”raggarbilar” i stor utsträckning på kvällarna i Visby, där Adelsgatan var det mest populära stråket för raggarna och samlingsplatsen var Södertorg. Under julhelgen var ett omtyckt nöje att besöka Adelsgatan för att uppleva julstämning och se på julskyltning i alla affärer.
År 1987 förbjöds all trafik inom murarna under sommaren vecka 24 till vecka 35 (mitten juni tom hela augusti), förutom för boende, taxi och varutransporter. Dessutom gäller under hela året förbud mot trafik med motordrivna fordon mellan klockan 22.00-06.00 och generellt gäller genomfartsförbud. Med början av 1970-talet påbörjades utflyttning av affärer som krävde mycket utrymme och där kunderna gärna ville köra fram till affären med sina bilar. Bilförsäljning, järnhandel, el-affärer m.fl. flyttade till Östercentrum utanför Österport eller till Södercentrum utanför Söderport. Utflyttningen har sedan fortsatt med livsmedel och många andra affärer. I stället har affärer inriktade på turister i viss omfattning ersatt de utflyttade affärerna. Under 2000-talet har allt fler affärer öppet endast under turistsäsong. År 2002 blev Adelsgatan permanent gågata. Några butikslokaler har blivit restauranger. Mer besvärande är att ett flertal butikslokaler har gjorts om till kontor eller bostäder och är därmed inte längre intressanta för besökande gotlänningar och turister, vilket ytterligare urholkar Adelsgatan som intressant affärsgata.
Alla byggnader på Västra sidan av Adelsgatan. Foto 2020-2023.
Alla byggnader på Östra sidan av Adelsgatan. Foto 2020-2023.
