Sankt Hansgatan 24

Byggnaden S:t Hansgatan 24 tillhör fastigheten kv Gråbrodern 6 och ligger mittemot Rådstuguparken. Byggnaden uppfördes som ett bostadshus. Nedre våningen är möjligen från 1600-talet medan den övre våningen är tillkommen någon gång mellan 1765 och 1772. På 1880-talet inreddes bottenvåningen till affärslokal då ”Ridelius bokhandel” flyttade hit. Bygganden kallas Ridelius hus efter namnet på bokhandeln. Byggnaden är sedan 1996 Byggnadsminnesförklarad. Gatuplanet rymmer ett affärsläge.

S:t Hansgatan 24 har tidigare benämnts S:t Hansgatan 22.

Nuvarande företag

Gatuplan
I gatuplanet finns restaurang Vår Fru.

Vår Fru
Vår Fru är en restaurang med ambitiös cocktailbar och vinlista samt god mat. Men restaurangen är mer än så, man arrangerar utställningar, konferenser, musik-quiz med mera och erbjuder också boende. Bakom gathuset finns en mysig innergård med servering för gästernas trevnad under den varma årstiden.

Vår Fru fick av winetable.se omnämnandet ”En av vinterns 9 hetaste krogar i Sverige”. Inspirationen kommer från hela världen men råvarorna hämtas hållbart från det Gotländska skafferiet.

Under hösten 2018 lades fastigheten S:t Hansgatan 24, kv Gråbrodern 6 ut till försäljning med utgångsbudet 18 miljoner. I februari 2019 blev det klart att Lia Boysen, skådespelerska, och Per Broman, grundare av Fotografiska i Stockholm, hade köpt den unika fastigheten för 14 miljoner. Lia och Per förklarade att de blev mycket förtjusta i fastigheten och att de älskar Visby och Gotland. Lia Boysen är en framgångsrik skådespelerska och medverkat i flera filmer som Livvakterna, Wallander och Det nya landet och hon har också gjort rollen  Desirèe Armfeldt i Romateaterns uppsättning av ”Sommarnattens leende”. Så småningom klarnade planerna för hur fastigheten skulle utnyttjas och det stod klart att de skulle driva en restaurang. Under början av juli 2020 kunde restaurangen Vår Fru slå upp sina portar efter ombyggnad och restaurering av lokalerna. Det stora dragplåstret vid uppstarten var goda våfflor.

När Lia Boysen Per Broman fick klart för sig att Gotland första lånebibliotek drivits av två systrar på fastigheten under början av 1900-talet föddes idén att starta en bokklubb. De kontaktade Roland Salemark som driver bokhandeln Wessman & Pettersson. Roland fann idén intressant och snart hade de tillsammans ordnat en inbjudan till intresserade att var med i bokklubben Rideli. Starten ägde rum 21 mars 2022 på restaurangen Vår Fru, Sankt Hansgatan 24. Intresset var stort och alla 25 platser bokades upp på bara några timmar. För att vara med i klubben krävs det att man bokar ett bord och till reducerat pris får man då en inbunden bok samt mat och dryck. Klubben kommer att arrangeras varje månad för att deltagarna ska samtala om en bok som alla läst. Den första boken som klubbens deltagare ska förkovra sig i är Nina Wähäs senaste roman Babetta som är en slags hyllning till filmkonsten med alla dess hjältar och skurkar.

Övervåning
Övervåningen användes länge som bostad av ägarna, men är sedan 1990 inrett till ett galleri.

Tidigare företag

Ridelius bokhandel, lånebibliotek, pappershandel, bokbinderi, galleri

Familjen Carl Johan Ridelius
Släkten Ridelius har en lång historia i Visby, som påbörjades under början av 1800-talet. Viss osäkerhet råder dock kring släktens historia och verksamhet i Visby. Det började med Carl Johan Ridelius, som föddes i Stockholm 1817. Carl Johan flyttade till Visby med sin familj, åtminstone med sin mor Anna Eleonora, 1838. Carl fick jobb som verkmästare på den nyligen avlidne bokbindaren Molins verkstad. Han gifte 1842-05-15 sig med Hedvig Charlotta f Ödin från Eskelhem (f. 1817) som då väntade barn. De fick åtta barn. År 1842-10-19 föddes Eleonora Johanna, som dog redan året därpå. År 1844 föddes Karl som levde bara en kort tid. Sedan kom Hedvig Karolina Eleonora 1845-04-28, Maria Kristina Visby 1847-06-28, Karl Fredrik 1849-05-13, Johanna Erika de Brun f. Ridelius 1851-09-24, Rolof 1855-10-14 och Anna Charlotta Vilhelmina 1858-04-03, samtliga barn födda i Visby. Var familjen bodde i Visby är tillsvidare okänt.

Carl Johan Ridelius första bokhandel
Carl Johan Ridelius var utbildad till bokbindare och troligtvis öppnade han en bokhandel i Visby, kanske var årtalet 1841. Det är detta årtal som finns med i logotypen för Ridelius galleri och inramningar. Var bokhandeln låg är inte helt känt. Enligt en artikel i GT 1992 anger Ola Sollerman att Carl Johan Ridelius började sälja böcker 1842 i en affär på S:t Hansgatan. Ridelius hade problem till en början, eftersom han blivit ovän med Cedergren som utgav ortens enda tidning ”Visby veckoblad” och Cedergren vägrade införa annonser från Ridelius, medan de andra två bokhandlarna fick sina annonser införda. När ”Gottlands läns tidning” kom ut 1849 kunde Ridelius börja annonsera och det blev fart på försäljningen, ja så pass bra att han kunde skaffa en större och finare lokal, vilken låg vid Sankt Hansplan och sannolikt i Lythbergska huset där Sylve Norrbys bokhandel senare inrymdes. Ridelius bokhandel gick i konkurs 1853 enligt Sollerman, och då togs bokhandeln över av en nyinflyttad smålänning Johan Gustaf Nyberg. Denna bokhandel blev alltså så småningom Sylve Norrbys Bokhandel.

Gubben i hörnan
Mycket tyder på att Carl Johan Ridelius efter konkursen1853 startade en bokhandel vid Wallérs plats intill Vårdklockegatan, nuvarande adress Adelsgatan 45. Namnet, tiden och yrket för ”Gubben i hörnan”, så kallades han allmänt, stämmer bra in på Carl Johan. Han behövde förstås tjäna pengar för att försörja sin stora familj. Mot Vårdklockegatan fanns en skröplig låg träkåk där Gubben i hörnan hade sin affär. Över dörren hade han en skylt där det stod ”BOKHANDEL”.  Träkåken revs 1875 i samband med att Metodistkyrkan skulle uppföras (nuvarande Vårdklockans kyrka) och Ridelius måste flytta sin bokhandel.

Ridelius bokhandel S:t Hansgatan 22 
Osäkerheten är stor vad som hände med Ridelius bokhandel närmaste tiden efter 1875. Uppgifter finns om att gatuhusets bottenvåning i dåvarande S:t Hansgatan 22 byggdes om till affärslokal under 1880-talet och att Ridelius bokhandel då flyttade dit. Huset ägdes vid den tidpunkten av glasmästare Sundell. Flytten borde i så fall varit under början av 1880-talet, eftersom Carl Johan dog 1884. Innan flytten kan Ridelius förstås haft bokhandeln på någon annan adress, men mer troligt är att Carl Johan tillsamman med sina två döttrar Karolina och Anna Ridelius påbörjade arbetet med att bygga upp ett lånebibliotek under åren 1875-1882. Carl Johan Ridelius blev 67 år gammal.

Ridelii Lånebibliotek
Karolina och Anna Ridelius fortsatte sannolikt att driva faderns bokhandel fram till omkring 1906. De startade också ett bokbinderi och en verksamhet som kan betecknas som ett lånebibliotek, där man fick betala en liten summa för att låna en bok. Verksamheten kom igång 1882. Carolina Ridelius marknadsförde syskonens bibliotek i en annons införd i Gotlands Allehanda 6 oktober 1882 (Gutar Förr).

 Lånbibliotek
(Hästgatan)
försedt med all nyare skönliteratur och en stor del äldre af goda författare, samt resebeskritningar, historiska och populärt vetenskapliga m. fl. arbeten, rekommenderas såsom en såväl bildande som nöjsam sysselsättning vid lediga stunder. — Den bestämda afgitten är billig och för vetgiriga men mindre bemedlade kan ätven till derunder ackorderas.
Kataloger som bäst upplysa om bibliotekets värde säljas derstädes.
För dena nu ingående mörka årstiden då nöjen utomhus mindre gitvas, vilja vi tillråda många uppmärksamma otvanskritne billiga njutning; der finnes både nytta och nöje för stadsoch landtboar, gammal och ung, lärd och olärd, rik och fattig, ty de senare som äro vetgiriga vilja vi tulmötesgå med all billighet, hälst som vi hoppas att af de förmögnare blifva gynnade med en behöflig uppmuatran. Af många resande hafva vi haft nöjet höra beröm för ett sällsynt välordnadt bibliotek, men mödan och omkostnaderna äro stora, och väl vore om de ersattes.
Carolina Ridelius & Syskon.

1895 finns lånebiblioteket med i adresskalendern för detta år under adressen Hästgatan 9. Lånebiblioteket låg då sannolikt i något hus vid Hästgatan inte så långt från S:t Hansgatan 22. Lånebiblioteket anges med namnet Ridelii Lånebibliotek och Anna finns angiven som boende på samma adress. Lånebiblioteket behövde komma igång och i avvaktan på att gårdshuset på S:t Hansgatan 22 blev färdigbyggt fick adressen på Hästgatan vara en tillfällig lokal och bostad. Ännu 1906 finns Ridelii Lånebibliotek kvar på adressen Hästgatan 9 och under detta år köpte Karolina fastigheten med byggnaderna S:t Hansgatan 22. När gårdshuset (B3) är färdigbyggt 1907 flyttar familjen Ridelius dit och bor på övervåningen. Samtidigt flyttas lånebiblioteket och bokbinderiet till huset bottenvåning som har inretts just för detta ändamål. År 1910 tar Anna över fastigheten som ägare. År 1912 finns Anna Ridelius nu boende på S:t Hansgatan 22, och där finns även angivet ett bokbinderi. Verksamheten med Lånebiblioteket tycks upphöra 1911, men systrarna fortsätter med bokhandel och bokbinderi.

Ridelius Bok- och Pappershandel
Carl Johan och Hedvig son Rolof Ridelius flyttade till Uppsala och gifte sig med Maria Katrina Lundell. De fick en son Johan Mauritz Ridelius, f 1880-07-21 i Uppsala. Johan flyttade 1901 till Visby via Stockholm och gifte sig 1905 med Karolina Augusta Fredriksson från Visby. Johan Ridelius tar troligen över bokhandeln omkring 1907 och ändrar verksamheten till bok- och pappershandel. Han startar också en pappershandel på Drottensgatan 7. Johan bedriver en omfattande utgivning av tryckta böcker, småskrifter och vykort. Många av bilderna till vykorten fotograferade Ridelius själv, bl a en väsentlig del av Albatross-vykort, som han gav ut på eget förlag. Johan kom också att ägna sig åt försäljning av konst. Kvar i gårdshuset finns verksamheten med bokbinderi som sköts av Karolina och Anna. Karolina dör 1921 och när Anna dör 1926 tar Johan över fastigheten och hela verksamheten. Johan Ridelius dör 1957, 77 år gammal. Lennart Andersson köper affärsrörelsen 1962 och driver verksamheten vidare som Ridelius Eftr fram till 1984 då Christer Pettersson tar över affären.

Ridelius  Eftr
Efter John Ridelius död 1957 tog Lennart Andersson över verksamheten 1962 och drev den under namnet Ridelius Eftr. Lennart Andersson drev tidigare affären Lennart Andersson Livs som han startade på 1940-talet. År 1962 sålde han affärsrörelsen som sedan blev Signalen och istället köpte han Ridelius Bok- och Pappershandel. Bok- och Papperhandeln hade under slutet av sin verksamhet börjat med inramningar och detta affärsområde kom att öka när Lennart tog över. Lennarts fru fick putsa glasen på tavlorna som skulle ramas in och barnbarnet Christer Pettersson fick tidigt svara för inramningen med lönen 1 kr per inramning. Inramningarna tog mycket av Christers tid sista året i skolan, så han gick bara i skolan på förmiddagarna, för under eftermiddagarna ägnade han sig åt inramningarna. Även Lennarts dotter Lotta fick börja jobba i affären. Butiken sålde då souvenirer, konst och etsningar av kända gotlandskonstnärer som Erik Olsson och David Ahlqvist. Turisterna köpte etsningar i stor omfattning och personalen ramade in konstverken medan kunderna väntade. När Christers morfar Lennart fick hjärnblödning var Christer endast 14 år gammal. Vid 20-års ålder köpte Christer företaget och drev det vidare.

Ridelius Eftr –Galleri-Inramningar
Christer Pettersson köpte sin morfars företag 1984. Han var då endast 20 år, men han kunde företaget väl, eftersom han arbetat där sedan 11 års ålder. Böcker och papper blev allt mindre del av företagets verksamhet, utan istället dominerade försäljning av konst och inramning av tavlor. Övervåningen som varit bostad för ägarna till Ridelius affärsverksamhet inreddes 1990 till konstgalleri. Därmed kom inriktningen för Ridelius Eftr att bli konstutställningar och inramning. Christer drev företaget fram till 2019, då han beslutade att sälja verksamheten. Ett intressant samarbete med Bonnierkoncernen lockade. Bonniers säljer konst som Ckrister Pettersson ramar in. Under februari 2019 blev det klart med nya ägare av S:t Hansgatan 24. Lia Boysen, skådespelerska, och Per Broman, grundare av Fotografiska i Stockholm presenterade som de nya ägarna till fastigheten.

Visbys äldsta affär
Ridelius Bokhandel startade av Carl Johan Ridelius år 1841 (eller möjligen 1842). Affären etablerades inte som ett Lånebibliotek som ibland finns angivet. Lånebiblioteket startades av Carl Johans döttrar Karolina och Anna 1882 och de var ännu inte födda när Carl Johan öppnade sin bokhandel 1841. När bokhandeln kom igång på nuvarande S:t Hansgatan 24 är högst osäkert. Mest troligt skedde det under början av 1880-talet, en tid efter det att Carl Johan flyttade sin bokhandel från Wallérs plats år 1875, eftersom byggnaden för bokhandeln revs detta år.

Affärsrörelsen Ridelius pågick alltså under 178 år och affären Ridelius har sannolikt funnits på nuvarande S:t Hansgatan 24 omkring 140 år.
Wessman & Pettersson är också en affär som varit med under lång tid. Med namnet Wessman & Pettersson har affären funnit på Adelsgatan 5 i 104 år (2024). Räknas tiden in som Missionsbokhandel har affären funnits på denna adress under 134 år och som Missionsbokhandel/Wessman & Pettersson har verksamheten pågått i 141 år.

Malmgrens på Adelsgatan är också en affär med gamla anor. Företaget grundades 1927 av Nils A Malmgren, då under namnet Boråslagret med affär på S:t Hansgatan 35. Affärsrörelsen har alltså funnits i 97 år, men med olika namn och adresser.

Skomakare Österberg
Skomakare J. O. Österberg startade sitt skomakeri omkring 1890 på S:t Hansgatan 26. Omkring 1900 flyttade han verksamheten till S:t Hansgatan 24, för att omkring 1910 flytta till S:t Hansgatan 30.

Huset och gården

På fastigheten Gråbrodern 6 finns det fyra byggnader delvis sammanbyggda. Huvudbyggnaden (B1) ligger mot S:t Hansgatan, flygelbyggnaden (B2) ligger mot södra fastighetsgränsen, gårdsbyggnaden (B3) mot östra fastighetsgränsen och ramverkstaden (B4) mot norra gränsen. Huvudbyggnadens bottenvåning är från 1600-talet, byggnaderna B2 och B3 är sannolikt uppförda på medeltida murar.

B1, huvudbyggnad 
Huvudbyggnaden B1 är ett skiftesverkshus i två våningar ursprungligen uppfört som ett bostadshus. Den nedre våningen kan vara från 1600-talet. År 1738 beskrivs byggnaden som en enkelstuga med oinredd vind, ingång från gården och med köket i en tillbyggnad av sten i intilliggande byggnad (B2). Övervåningen tillkom någon gång mellan 1765 och 1772 och i en ny bouppteckning från 1772 beskrivs byggnaden enligt 1738 års beskrivning men med tillägget att övervåningen och en förstuga tillkommit. Huset är uppfört på en kalkstengrund och är mot söder sammanbyggt med det intilliggande huset Gråbrodern 5. Den södra gaveln utgörs av sten och i byggnadens norra del finns ett portiklider som leder in till gården. Byggnaden är täckt av ett sadeltak belagt med enkupigt rött taktegel. År 1789 beskrivs salen vara försedd med papperstapeter och kökstillbyggnaden finns fortfaranden kvar. En akvarell från 1850-talet av P. A. Säve visar att byggnaden västra fasad mot S:t Hansgatan var reveterad i två våningar. I fasaden fanns utstickande riändar mellan första och andra våningen och längs takfoten på sadeltaket. Under större delen av 1800-talet fanns en bostadslägenhet på vartdera av våningsplanen, vilka sträckte sig in i flygelbyggnaden B2. Under 1880-talet, troligtvis dess början, inredde dåvarande ägare glasmästare Sundell bottenvåningen till en affärslokal, dit Ridelius bokhandel flyttade förmodligen före 1884. Under 1800-talets andra hälft eller vid tidigt 1900-tal avsågades de utskjutande riändarna och ersattes längs takfoten av en profilerad gesims. Byggnaden är exteriört väl bevarad med låg kalkstenssockel och spritputsad 1800-talsfasad. Butikslokalen mot gatan utökades 1912 med en tillbyggnad vid den östra fasadens södra del mot flygelbyggnaden B2. År 1991 renoverades exteriören. Byggnaden är exteriört väl bevarad med låg kalkstenssockel, spritputsad interiört är den övre våningens sal delvis bevarad med brädgolv och en kakelugn från 1800-talet. Byggnaden utgör med sin skiftesverksstomme i två våningar, en av få flervånings skiftesverksbyggnader i innerstaden.

B2, flygelbyggnad
Det går inte att sätta något årtal för uppförandet av flygelbyggnaden B2, eftersom den byggts upp i flera olika etapper. Under början av 1700-talet hade byggnaden en våning med stomme av kalksten som kan utgöra rester av en medeltida byggnad. Flygelbyggnaden ligger i vinkel mot huvudbyggnaden och är helt sammanbyggd, både exteriört och interiört, med huvudbyggnaden. I flygelbyggnaden fanns vid den här tidpunkten huvudbyggnaden köksfunktion. Under 1800-talet början tillkom flygelbyggnadens övervåning byggd som en träkonstruktion. Byggnaden fick då ett plåtbeklätt pulpettak. Den lagerlokal som fanns i bottenvåningen inreddes under början av 1880-talet till den butikslokal som kom att inrymma Ridelius bokhandel. År 1912 revs ungefär hälften av husets norra stenvägg och en utanpåliggande trappa av trä till övervåningen. Bottenvåning breddades då genom en tillbyggnad uppförd av tegel. Tillbyggnaden försågs med ett plåttäckt pulpettak. Bottenvåning fick därigenom en större butikslokal. Vid en ombyggnad 1991 byggdes flygelbyggnaden ut mot öster och byggdes samman med gårdshuset B3. Utbyggnaden inrymde ett trapphus av betong och försågs också med en källare. Husets fasader har samma ljusgula spritputs som huvudbyggnaden.

B3, gårdsbyggnad
Gårdsbyggnaden B3 är ett resligt tvåvåningshus med inredd vind. Huset uppfördes 1907 i tegel, efter ritningar av Emanuel Hejdenberg, åt familjen Ridelius med lokaler i bottenvåningen för bokbinderi och lånebibliotek samt med bostad i övervåningen. Taket är ett brutet rött plåtbeklätt sadeltak. Byggnaden uppfördes på platsen för två äldre gårdshus med medeltida murverk, där grunden och delar av den nedre våningens murverk finns kvar från de medeltida byggnaderna. Det medeltida murverket ingår till en höjd av 1, 5 meter med en välvd ursparning i murverket till nuvarande byggnad. Det norra av de två medeltida byggnaderna var ett bostadshus av sten, medan det södra var ett tidigare brygghus med en gammal bakugn och kölna av medeltida ursprung. Gårdsbyggnaden byggdes samman 1991 med byggnad B2 genom ett gemensamt trapphus. Takvåningen kompletterades i samband med denna sammanbyggnad med en stor balkong och vid detta tillfälle flyttades ytterdörren år norr. När ramverkstaden B4 uppfördes 1986 byggdes den samman med gårdshuset. Fasaderna för gårdshuset är spritputsade med samma ljust gula kulör som övriga byggnader. Gårdshuset rymmer idag en stor bostadslägenhet på 160 m2 som är belägen i alla tre plan i byggnaden

B4, ramverkstad
Behovet av större utrymme för inramning av tavlor hade uppstått för Ridelius Eftr.
År 1986 uppfördes därför en ramverkstad med en stomme av regelverk i en våning. Taket utgjordes av ett plåtbetäckt pulpettak. Redan från början stod det klart att verkstaden behövde större lokaler än vad som rymdes i byggnaden B4 och en inre förbindelse utfördes till gårdsbyggnaden B3. Fasaderna spritputsades och avfärgades i samma ljust gula färg som övriga hus på fastigheten.

Gården
Fastigheten Gråbrodern 6 inrymmer en liten gård helt omgiven av byggnader. Gården nås från S:t Hansgatan genom ett portiklider i huvudbyggnadens norra del. Sedan 2020 utnyttjas gården för uteservering under sommaren för restaurangen Vår Fru.

Kvarteret Gråbrodern 6

Kvarteret Gråbrodern
Kvarteret Gråbrodern är ett triangelformat område som ligget omgiven av Hästgatan i söder och öster, S:t Hansgatan i norr och Hamburgergränd i norr. Namnet Gråbroder syftar på Franciskanmunkarnas dräkt, som var av ofärgat ylle, men deras kloster i Visby låg inte i det här kvarteret så val av namn för kvarteret tycks vara ologiskt. Kvarteret Gråbroderns västra del var under medeltiden fullt ut bebyggt med stenhus, medan östra delen tycks ha haft ett glesare byggnadsbestånd med enklare stenhus eller möjligen trähus. Troligen har en gränd under medeltiden gått genom norra delen av kvarteret parallellt med Hamburgergränd, vilket antyds av en mur som finns kvar sydväst om radhusen vid Hamburgergränd. Det finns medeltida murverk bevarade i flera delar av kvarteret och kvarstående byggnader från 1200-talet. Kvarteret finns markerat på Schilders karta från 1697 som tre mindre och en större tomt. År 1750 var den sydvästra delen markerad som ”Landts Contoiret” och resterande delar som ”Fru Fallkengrens”. Vid mitten av 1800-talet var kvarteret indelat i fem tomter. Tomtindelning har legat fast sedan 1970-talet och består idag av 10 fastigheter. Kvarteret har ett äldre byggnadsbestånd med medeltid stenhus som på flera fastigheter ingår i byggnader som byggts om och till på 1600-talet och 1700-talet. Dessa byggnader är till stor del bevarade och restaurerade och finns främst längs S:t Hansgatan och Hästgatan. Under 1800-talet gjordes huvudsakligen om- och tillbyggnader och från 1900-talets början finns flera nyuppförda stora byggnader i kvarteret.

Fastigheten Gråbrodern 6
Dagens fastighet Gråbrodern 6 var en del av tidigare S:t Hansroten II:30. Gråbrodern 6 har varit bebyggd sedan medeltiden Ett medeltida stenhus finns dokumenterat på platsen för dagens byggnader. På 1646 års karta är denna fastighet och hela den västra delen av kvarteret, markerad med stenbebyggelse. På Schilders karta från 1697 omfattar fastigheten en tomt med i stort sett samma avgränsningar som den nuvarande. Den ägdes då av en Gabriel Hansson och omfattade ”Ett huus på S. Hans gatun, intil Hans Kölers af Trä, med gårdzrum”. Möjligen ingår detta trähus i nuvarande huvudbyggnad B1. Inga stenhus omnämns på kartan,vilket kan förklaras av att dessa inte alltid anges i Schilders förteckning om de var förfallna eller obebodda. I en bouppteckning från 1738 beskrivs fastigheten vara bebyggd med ett boningshus med ingång från gården, med en kökstillbyggnad och tegeltak, ett brygghus med gammal bakugn och kölna, en brunn som uppgavs att alltid hålla vatten, ett gammalt stall av trä med brädtak innehållande fyra spiltor samt ett skjul med tegeltak. Brygghuset ingår sannolikt delvis i nuvarande byggnad B3. 1789 finns tomten beskriven i en annan bouppteckning med ett hus av trä i två våningar (B1) med kökstillbyggnad i sten och tegeltak (B2), brygghus av sten med tegel och brädtak (B3), stall av trä med brädtak (B3), avträdeshus och en kryddgård. I en brandsynelängd från 1865 hade stallet ersatts av ett boningshus i tomtens östra del och i tomtens norra del låg ett reveterat uthus. Fastigheten finns idag bebyggd med fyra byggnader B1-B4.