Sankt Hansgatan 25

På fastigheten Rådhuset 6 finns tre byggnader. Huvudbyggnaden är det gamla huset som ligger med långsidan mot S:t Hansgatan 25 uppfört 1751 av Abraham Lange. Till huvudbyggnaden hör flygelbyggnaden som ligger utefter Rådhusplan och uppfördes samtidigt med huvudbyggnaden. Den tredje byggnaden är det gamla valvhuset från 1200- talet, som är byggt över nuvarande Rådhusplan och som är sammanbyggt med flygellängans västra del. Byggnaderna har ett mycket centralt läge i Visby innerstad. Rådhuset 6 är byggnadsminnesförklarat sedan 1994.

S:t Hansgatan 25 hade tidigare adressen S:t Hansgatan 31.

Nuvarande verksamhet S:t Hansgatan 25

I bottenvåningen finns butiken Linarve och i övrigt finns det enbart bostäder vid S:t Hansgatan 25. I de flesta byggnader längs S:t Hansgatan har det tidigare funnits butiker i gatuplanet. Troligen bedrev Abraham Lange butiksverksamhet i sitt köpmanshus under slutet av 1700-talet, men sedan dess har det fina butiksläget utnyttjas som kontor fram till 2012.

Linarve
Namnet på butiken Linarve vid S:t Hansgatan 25 för tankarna till ett gårdsnamn på Gotland, men så är det inte. Linarve är en butik i Visby som säljer kläder företrädesvis damkläder. Butiken öppnade 2012 efter att den tidigare huvudentrén till Gotlands kommun i dåvarande Rådhuset byggts om till en affärslokal. Verksamheten drivs av May Nygren Pettersson.

”Den lilla butiken med det breda utbudet från handplockade leverantörer med kvalité och miljö som ledstjärna. Här hittar du kläder, skor, smycken mm i naturmaterial. Vi värnar miljön och har kunden i centrum. Personlig service är Linarves varumärke. När vi väljer leverantörer är material och arbetsförhållanden för de som tillverkar viktigt för oss. Därför finns ett antal Fair Trade-företag i Linarves sortiment. På så sätt kan vi hjälpa ett antal kvinnor i Kenya, Bolivia och Filippinerna att få en bättre försörjning”.

Liarve är den lilla butiken med det stora utbudet av kvalitetskläder i naturmaterial och marknadsför bland annat: K&US, Think, Oleana, anno, GRnature, ecensia, Ulla Jacobsson, Kazuri, Thought, ThingbyLing, UNO, bric-a-brac, Hedvig Stockholm, Culture mix mfl.

Området i förvandling

Nedan följer information om den verksamhet som ägt rum på fastigheten kv Rådhuset 6 sedan medeltiden och fram till nutid. Eftersom hela kvarteren Annexet och Rådhuset utvecklats och förändrats på ett likartat sätt som fastigheten Rådhuset 6 och så småningom sammanbyggts till ett komplex av byggnader, redovisa här översiktligt även de båda nämnda kvarteren.
Under medeltiden var kvarteren tätt bebyggda mellan flera smala gränder med många boende, husdjur och kålgårdar.
Befolkningen minskade kraftigt under 1500-talet och 1600-talet med följd att byggnader stod öde och förföll.
Flera stora köpmansgårdar uppfördes under 1700-talet bl.a. Abraham Langes stora köpmansgård med ett pampigt köpmanshus.
Kvarteren kom under 1800-talet att inrymma verksamheter för det ”allmänna” i Visby med fattighus, skollokaler och Visbys tredje Rådhus.
Gotlands kommun tog under 1900-talet över nästan hela de båda kvarteren Rådhuset och Annexet och anpassade de tidigare lokalerna till kommunen olika förvaltningar.
Under början av 2000-talet lämnade kommunen området och lokalerna byggdes om till bostäder.

Medeltid fram till 1600-tal

Kv Rådhuset 6
Under medeltiden var området för nuvarande Rådhuset 6 sannolikt tätt exploaterat med stenhus i flera parallella rader som sträckte sig från öster till väster. Området bestod då av två kvarter med en gränd mellan kvarteren, där den norra gränden låg där huvudentrén till rådhuset tidigare låg. Kvar från medeltiden finns valvhuset (B3) i sydvästra delen av nuvarande fastighet. Det finns också dokumenterat ett flertal medeltid murverk under mark, ofta sammanbyggda till långsmala husrader. Huvudbyggnaden i nuvarande Rådhuset 6 är t.ex. uppförd på medeltida murrester, vilket troligen även gäller flygelbyggnaden. Mycket troligt kan det ha funnits packhus med gavel mot S:t Hansgatan, som utnyttjades för den inkomstbringande sjöfartshandeln.

Kv Rådhuset och Annexet
Situationsplanen ovan till vänster visar översiktligt området för nuvarande kv Rådhuset och Annexet under medeltiden. Antalet gränder mellan Bremergränd i söder och Rewals gränd i norr var sannolikt åtta stycken, varav endast en av dessa, Rådhusplan, återstår idag. Hur byggnaderna var placerade vet vi förstås inte mer än att området var tätbebyggt. Antalet invånare i Visby under 1300-talet uppskattas till 12 000, så man bodde trångt och flera valvhus fanns säkert över gränderna. Där nuvarande Rådhusplan ligger fanns sannolikt två rader med byggnader från öst till väst med en gränd emellan. Kvar av den medeltida bebyggelsen ovan mark finns idag endast två valvhus från 1200-talet och två byggnader vid Mellangatan i nuvarande Annexet 3. Byggnaderna på situationsplanen avser omfatta både packhus, bostadshus och uthus. Många av invånarna höll hästar, kor och svin. Mellan byggnaderna fanns gårdsrum för odling av framförallt kål.

1600-talet, öde byggnader

Kv Rådhuset 6 (tomt nr 107, 168)
Nuvarande Rådhuset 6 motsvarades närmast under 1600-talet av tomterna nr 107 och 168, möjligen också en del av 109. Under slutet av 1600-talet hade många av de medeltida byggnaderna rivits eller övergivits. Enligt 1697 års karta och husförteckningar fanns endast valvhuset över Rådhusplan och ett illa åtgånget stenhus i sydöstra delen av tomten omnämnt, vilket tyder på att övriga hus rivits eller stod övergivna.

Kv Rådhuset och Annexet
Under slutet av 1500-talet och under 1600-talet inträdde en kraftig nedgång för Visby och Gotland på grund av hård beskattning från Länsherrarna på Wisborgs slott och nedgång av sjöfartshandeln, bland annat orsakad av sjöröveri från Länsherrarna. Befolkningen minskade kraftigt från omkring 12 000 innevånare under 1300-talet till under 2 000 på 1600-talet. Allt fler byggnader i Visby stod övergivna och förföll och fattigdomen bredde ut sig. Flera gränder las igen och blev tomtmark, som i mindre omfattning bebyggdes. Fem av de tidigare åtta gränderna lades igen under perioden. Gränden intill valvhuset över S:t Hansgatan fanns delvis kvar. Bättre dokumentation finns från slutet av 1600-talet om vilka byggnader som då fanns i staden, även om placeringen oftast inte är känd. Det tycks som att lite fler större gårdsbildningar med stall, lador, kohus, vagnshus och brygghus med gårdsrum nu finns i staden och ersatte tidigare mindre grupperingar av bostadshus med några få uthus. Tomterna har fått nummer även om tomtgränserna är dåligt dokumenterade. På de redovisade situationsplanerna ovan används dagens namn på gator och gränder. Medeltida namn har inte bevarats till eftervärlden.

1700-talet, köpmansgårdar

Kv Rådhuset 6 (Sankt Hansroten I:8)

Köpmansgård
Petter Norby köpte av Gustaf Crastner omkring år 1697 tomt nr 107 som låg i området nuvarande Rådhuset 6. Ungefär vid den tidpunkten infördes rotebeteckningarna och tomten fick beteckning S:t Hansroten I:8. Tomten köptes 1751 av borgmästare Abraham Lange. Tomten omfattade då också en del av nuvarande Rådhuset 7. Den gränd som fanns kvar norr om Rådhusplan lades igen under början av 1700-talet. Lange lät riva alla gamla byggnader och uppföra ett ståndmässigt bostadshus i tre stenvåningar 1751 med långsidan mot S:t Hansgatan och den södra gaveln mot Lychasgränd, nuvarande gränden Rådhusplan. Huset uppfördes på medeltida grundmurar. Samtidigt uppförde han en flygellänga utefter Lychasgränd också det ett stenhus i tre våningar. I flygelbyggnaden inrymdes bakstugan och brygghus i bottenvåningen. Byggnadens utrymmen i övrigt används troligen till förråd, bland annat användes vinden för lagring av spannmål. Flygelbyggnaden byggdes i väster samman med det gamla valvhuset från 1200-talet. Valvhuset är en liten byggnad i två våningar med vind. Bottenvåningen inrymde lager. Under golvet i norra delen finns en mindre latrinkällare. Det uppfördes också ekonomibyggnader längs med Mellangatan med norra delen i en vinkel åt öster. Dessa byggnader låg i området för nuvarande kv Rådhuset 7. Ekonomibyggnaderna omfattade många diverse byggnader bland annat stall i sten för 10 hästar och ett fähus för 9 kor. Huvudbyggnaden, flygellängan och ekonomibyggnader omringade en innergård, som låg i två nivåer på grund av den sluttande marken. Marken för innegården låg inom nuvarande kv Rådhuset 6:s gränser. Den nedre gården var belagd med gatsten och hade infart från Mellangatan genom ett portlider i en av ekonomibyggnaderna. På gården mynnade en vattenkälla och ett tvätteri, ”Tvätt rännan”, inrättades i ekonomibyggnaden vid Mellangatan 36 omkring år 1800.

Rådhus
År 1787 flyttade Rådhusrätten in i Langes hus och därefter blev huvudbyggnaden och flygellängan benämnda Rådhuset. Borgarskapet köpte 1794 huset av Langes sterbhus som 1795 övergick till Visby stad för att användas som säte för nämnda rådhusrätten samt magistraten och exekutionsverket.

Kv Rådhuset och Annexet
Efter att Gotland blivit svenskt och de danska länsherrarna är borta repar sig Visby sakta med renovering av gamla byggnader och nybyggnation. Folkmängden stiger till över 4 000 personer i slutet av 1700-talet. Många av de övergivna och förfallna byggnaderna i kv Rådhuset och Annexet rivs och ersätts av gårdsbildningar med bostadshus, lador, fähus och brygghus m.fl. placerade runt ett gårdsrum. En hel del av de gamla byggnaderna saknar sannolikt ägare, vilket underlättar inlösen och beslut om rivning av byggnaderna. I området uppför Lars Fåhraeus och Abraham Lange stora köpmansgårdar med ståtliga bostadshus och en stor mängd ekonomibyggnader. Alla små gränder har lagts igen och blivit tomtmark. Två av gränderna har äldre kända namn, Lilla Hanse gränd som senare fick namnet Rewals gränd (Tallin hette tidigare Reval) och Lychas gränd som idag kallas Rådhusplan. De tidigare beteckningarna med enbart tomtnummer ersattes successivt under 1700-talet med rotebeteckningar, där en rote motsvarade en stadsdel, t.ex. Strandroten och S:t Hansroten och där varje rote i sin tur delades in i kvarter med tomtnummer. S:t Hansroten I:8 är alltså S:t Hansroten, kvarter nummer 1, tomt nr 8.

1800-talet, det ”allmänna” tar över

Kv Rådhuset 6 (S:t Hansroten I:8)

Visbys tredje rådhus
Abrahams Langes köpmanshus hade alltså blivit stadens rådhus 1787 och kom att ägas av Visby stad 1795. Några större ombyggnader tycks inte ha genomförts för att anpassa byggnaden till rådhus vid inflyttningen. Rådhuset blev Visbys tredje ”riktiga” rådhus, Rådhus 3. Läs mer om Rådhus 3 och om Visbys tidigare rådhus.

Telefonbolag
Kungliga Telegrafstationen fick ta över lokaler 1862 i flygelbyggnaden. År 1882 inreddes vinden i flygelbyggnaden åt Visby Telefonförening, där det tidigare varit spannmålsmagasin. Troligen tillkom i samband med detta fem takkupor på flygelbyggnaden och huvudbyggnaden. Fabrikör P. A. Hellgren hade tidigare bildat Visby telefonförening och byggt ett telefonnät i Visby. Telefonbolaget tog över det gotländska telefonnätet 1902 och året därpå flyttades verksamheten till Donnerska huset vid Donners plats. Personalens bostäder blev dock kvar i Rådhuset. Visby hade år 1898 ca 225 abonnenter.

Kv Rådhuset och Annexet
Köpmansgårdarnas tid är förbi på S:t Hansgatan när tiden lämnar 1700-tal och övergår till 1800-tal. S:t Hansgatan blir allt mindre en affärsgatan utan istället en gatan för administration med verksamheter för det allmänna. Läroverket, Lilla S:t Hansskolan, fattighus, logement och stadens administration etableras längs S:t Hansgatan under 1800-talet. Langes köpmansgård köps in av borgarna och blir rådhus med start 1787, dit polisverksamheten också flyttar. Fåhraeus köpmansgård köps av staden 1839 och blir först logement åt artilleritrupperna, sedan fattighus för att senare byggas till och om för att skapa fler skollokaler åt Läroverket. Nuvarande kv Annexet 3 och Rådhustorget ingick i tomten Strandroten III:4 under mitten av 1700-talet och fram till 1816. Tomten ägdes då av prosten och magister Johan Philip Laurin. Han sålde (eller skänkte) 1816 den del som idag utgör Rådhusplan till Visby stad för anläggandet av en allmän plats, som först kallades Rådstugu Torget, senare Rådhustorget och idag Rådhusplan. Befintliga byggnader inklusive köpmansgårdens ekonomibyggnader revs för att skapa den öppna platsen. I norra delen av kv Rådhuset fanns en bagarstuga år 1677. Bagarstugan revs sannolikt och ersattes av en ny byggnad på samma plats 1831. När bageriverksamhet startade 1886 av sockerbagare Karl Fredrik Beckman, senare Schulzes, kom byggnaden som uppförts 1831 att på nytt användas som bagarstuga.

1900-talet, förvaltningskontor

Kv Rådhuset 6 (Rådhuset 5 och 6, senare del av Rådhuset 7)
Roteindelningen av staden tomter ändrades omkring 1930 till nuvarande system med kvartersnamn, varvid tomten kring rådhuset fick fastighetsbeteckningen Rådhuset 5 och valvhuset vid Rådhustorget fick beteckningen Rådhuset 6. Vid den här tidpunkten motsvarade alltså dåvarande Rådhuset 5 och 6 dagens Rådhuset 6. Under 1900-talet görs stora ombyggnader på fastigheterna. Någon gång mellan 1902 och 1936 byggdes huvudbyggnaden till på norra sidan ända fram till valvhuset, det Lindbomska huset. Valvhuset vid Rådhustorget byggdes om på 1930-talet då bland annat vinden inreddes till en liten lägenhet och 1968 inköpte Visby stad detta hus vid Rådhusplan. Vindarna i Rådhuset inreddes till kontor 1951 och interiört utfördes successivt ombyggnader för att bättre anpassa de tidigare bostadsutrymmena till kontor. Stora ombyggnader utfördes även på gården. År 1971 genomfördes kommunaliseringen och Visby stad kom att ingå i Gotlands Kommun. Rådhuset blev kommunalhus, där kommunens kansli inrymdes. I samband med kommunaliseringen kom fastigheten Rådhuset 5 att läggas samman med Rådhuset 3 och 4 med beteckningen Rådhuset 7. Polisverksamheten som funnits i Rådhuset sedan början av 1800-talet flyttar omkring 1936 till nya lokaler vid Klosterplan 2.

Kv Rådhuset och Annexet

Brandstationen
År 1890 avstyckades en tomt vid Bremergränd/Mellangatan från S:t Hansroten I:7, den tomt som sedan blev Annexet 2. Tomten köptes samma år av Visby stad med avsikt att där bygga en brandstation. Brandstation inrymdes genom ombyggnader 1903-1904 i ett befintligt skiftesverkshus, som möjligen kan vara från 1700-talet och i så fall tillhört i Fåhraeus köpmansgård. Tidigare hade stadens brandförsvar hämtat vatten från olika pumpar i staden och sedan kört vattnet i tunnor till brandplatsen, en tidsödande hantering med osäker tillgång på vatten. För att avhjälpa olägenheterna byggdes 1891 en branddamm på Rådhustorget som rymde 110 kubikmeter vatten. Vattnet leddes till dammen i ledningar från källådern i Klosterbrunnsgatan. Vattnet pumpades därifrån i nerlagda rörledningar från branddammen till olika punkter i innerstaden med hjälp av en ångdriven pump i brandstationen vid Bremergränd. Brandstationen blev kvar här till slutet av 1950-talet, då en ny brandstation uppfördes i kv Dovhjorten vid Östercentrum. Den gamla brandstationen revs 1988.

Tvättrännan
På Mellangatan 30 resp. 36 fanns tvätt- och sköjrännor, vilka båda fick sitt vatten i ledningar från Klosterbrunnen. På gården tillhörande Rådhuset 4, fanns en vattenkälla som också användes som tvättränna. Tvättrännorna användes av stadsborna ännu in på 1930-talet.

Ny- och om-byggnader
Flygelbyggnaden till Läroverkets annex-byggnad breddades 1914 till det dubbla för att utöka antal lokaler till Läroverket. Ombyggnader utfördes under början av 1900-talet också i de gamla byggnaderna vid Mellangatan i Annexet 3. Under början av 1900-talet byggdes Rådhuset till åt norr ända fram till valvhuset, omnämnt ovan under Rådhuset 6. I norr på tomten Strandroten III:2 uppfördes 1924 ett nytt bostadshus i två våningar längs Mellangatan. Till det nya bostadshuset flyttades samma år bageriverksamheten från bagarstugan till våning 1 i bostadshuset. Paul Schulze tog över bageri och konditori verksamheten 1902 efter sockerbagare Beckman. Paul köpte också samma år fastigheten S:t Hansroten I:10 och startade konditori Schulzes vid nuvarande S:t Hansgatan 29 (tidigare 35). Paul hustru Hilda och senare sonen Hilding drev verksamheten fram till 1969. Vid en omfattande ombyggnad 1967-1969 byggdes valvhuset över S:t Hansgatan samman med rådhuset och en gemensam entré inrymdes i tillbyggnaden, som då blev huvudentré till Rådhuset. Under åren 1967-1969 byggdes ett nytt kontorshus längs med Mellangatan som ersatte de ekonomibyggnader som tillhört Langes Köpmansgård.

Roteindelningen skrotas
Roteindelningen skrotades under 1930-talet i Visby. Hela kvarteret avgränsat av Rewals gränd i norr, S:t Hansgatan i öster, Rådhusplan i söder och Mellangatan i väster fick det nu idag gällande namnet kvarteret Rådhuset. Det indelades i sex fastigheter norrifrån med följande förändringar.
S:t Hansroten I:11 blev kv Rådhuset 1,
S:t Hansroten I:10 och Strandroten III:2 blev kv Rådhuset 2,
S:t Hansroten I:9 och Strandrotem III:3 blev kv Rådhuset 3,
Strandroten III:3 i väster blev kv Rådhuset 4,
S:t Hansroten I:8, rådhusbyggnaden, blev kv Rådhuset 5 och
Strandroten III:3 valvhuset blev kv Rådhuset 6.
På samma sätt fick området, avgränsat i norr av Rådhusplan. i öster av S:t Hansgatan, i söder av Bremers gränd och i väster av Mellangatan, namnet kvarteret Annexet. Annexet indelades i tre tomter,
S:t Hansroten I:7, östra delen blev kv Annexet 1
S:t Hanroten I:7, västra delen blev kv Annexet 2 och
Strandroten III:4 i nordväst blev kv Annexet 3.

Kommunreformen 1962
Riksdagen beslöt om en reform kallad kommunreformen 1962. För Gotlands del framkom ett förslag om uppdelning i tre kommuner med huvudorterna Visby, Slite och Hemse. Men så blev det inte utan det blev beslutat att Visbys stad som myndighet skulle uppgå i en kommun för hela Gotland tillsammans med de 13 storkommunerna som Gotlands landsbygd då var indelad i. Beslutet innebar att administrationen av Gotlands kommun kom att öka kravet på fler lämpliga lokaler och de borde helst ligga i närhet till stadens lokaler i Rådhuset. Visby stad började därför köpa upp fastigheter placerade i anslutningen till Rådhuset.

Staden köper fastigheter
Följande inköp av fastigheter och nybyggnader genomfördes av staden under mitten av 1900-talet för att tillgodose det kommande lokalbehovet.
1890 Annexet 2, tomten hade redan 1890 avstyckats från Annexet 1 (Läroverket) för att bygga brandstationen.
1964 Rådhuset 3, valvhuset över S:t Hansgatan
1964 Rådhuset 4, vid Mellangatan
1968 Annexet 3, vid Mellangatan
1968 Rådhuset 6, valvhuset vid Rådhusplan.
Valvhuset byggdes om till kontorslokaler och ett vigselrum inrättades i byggnaden.
Gotlands kommun fortsatte att köpa fastigheter i området.
1971 Annexet 1, Läroverkets tidigare lokaler.
1967-1969 uppfördes ett nytt kontorshus på fastigheten Rådhuset 4.
Det ersatte de tidigare ekonomibyggnaderna som tillhört Langes köpmansgård. Kontorshuset uppfördes i två våningar utefter Mellangatan och med en byggnadskropp i vinkel inåt gården i öster.
1979 Rådhuset 2, såldes 1993
1979 Rådhuset 8, såldes 1993

Systemskifte
År 1971 genomfördes systemskiftet från Visby stad till Gotlands kommun, efter att de inköpta fastigheterna byggts om eller renoverats för att anpassas till kontor för kommunens behov. Alla de berörda byggnaderna byggdes samman och kom att bilda stort komplex av sammanhängande byggnadskroppar, Gotlands kommunalhus. Rådhuset blev nu kanslihus med lokaler för de centrala delarna av kommunens förvaltning. Ungefär i samband med att systemskiftet genomfördes sammanslagning av fastigheterna Rådhuset 3, 4 och 5 till en ny större fastighet Rådhuset 7. Gotlands kommun ägde under 1979 till 1993 samtliga fastigheter i kv Annexet och Rådhuset utom fastigheten Rådhuset 1 vid norra kvartersgränsen. Byggnaden i sydvästra hörnet i området nyttjades som brandstation, medan alla de övriga byggnaderna inrymde kommunens kansli och olika förvaltningsenheter. Några exempel kan nämnas, Fastighetskontoret inrymdes i Annexet S:t Hansgatan 23, Drätselkontoret i det tidigare Rådhuset S:t Hansgatan 25, Gatukontoret, Byggnadsnämnden och Stadsarkitektkontoret i byggnaderna S:t Hansgatan 27. Under mitten av 1970-talet flyttade kansliet till Klosterplan 2.

Nya byggnader i slutet av 1900-talet
År 1990-91 uppfördes på fastigheten Annexet 2, för kommunens förvaltning, två nya kontorsbyggnader. Den norra byggnaden är uppförd i fyra våningar med källare och dubbla vindsvåningar och med västra gaveln mot Mellangatan. I källaren finns medeltida murverk bevarade och fullt synliga. Den södra byggnaden uppfördes samma år som den norra i en våning och en souterrainvåning med inredd vind. Huset uppfördes där byggnaden för brandstationen tidigare funnit. En lekstuga uppfördes 1994 på fastigheten Rådhuset 2.

2000-talet

Gotlands kommun lämnar innerstaden

Under början av 2000-talet hade Gotlands kommun omkring 7 000 anställda varav uppemot 500 hade sin arbetsplats i innerstaden. Gotlands kommuns förvaltningar var spridda till många olika lokaler. Möjlighet att lokalisera alla förvaltningar inom ett begränsat område för att underlätta samarbete var förstås önskvärt, men svårigheter fanns att hitta ett sådant område. När regementet A7 avvecklades frigjordes ett stort antal samlade lokaler som skulle kunna passa kommunens lokalbehov, men behovet var stort att bygga bostäder som måste prioriteras, och A7-området passade bättre för bostäder genom närhet till de centrala delarna i samhället. En ny möjlighet för utlokalisering yppades när regementet P18 avvecklades 2005. Kommunen började på allvar att diskutera utflyttning till P18-området under åren 2005-2006.

Kommunen menade att det fanns stora fördelar att flytta förvaltningarna till P18-området, där allmänheten lättare kunde besöka kommunens tjänstemän och att förvaltningarna där fanns samlade. Det framfördes också att Riksantikvarieämbetet var intresserade av de lokaler som blev lediga i innerstaden.

Men kommunens ”råd”, kansli och andra centrala delar, borde väl ligga centralt i ett ”rådhus” i en gammal stad och dessutom världsarvsstad och inte lågt ut i ytterkanten? I handlingsprogrammet för Världsarvsstaden hade kommunen tidigare skrivit hur viktigt det var med arbetsplatser i innerstan: ”Betydelsen av de arbetsplatser som finns i innerstan får inte underskattas. Tillsammans med besöksnäringen bidrar de till folklivet och utgör en del av underlaget för handel, service och restauranger.”

Protester förekom bl.a. från näringsidkare i innerstaden om minskat kundunderlag och därmed ökad svårighet att driva sina företag. Tidningar ifrågasatte en dränering av antalet arbetsplatser i innerstaden. Wisbyströvet var kritiska till beslutet om utflyttning. – Vi riskerar att få en död innerstad, säger de. – Att flytta bort över 500 arbetstillfällen i ett enda slag från Visby innerstad är att slå undan benen på många näringsidkare. Inte minst handeln kommer att drabbas hårt, säger verksamhetsledare Ludwig Balassa. Nu efterlyser han aktiv handling från politikernas sida för att backa upp och stötta företagarna. – Det handlar om vårt världsarv. Vi måste se till att vi har en levande innerstad året om; gör vi inget riskerar innerstan att utvecklas till en sovstad. Vi kan ju inte gärna skicka ut våra kongressgäster till Skarphäll och titta, säger han. I sällskapet DBW har kritiska röster höjts mot myndighetsflytten. Bland annat ifrågasätter man att ingen ordentlig konsekvensanalys gjorts. Och att besluten togs så snabbt, och utan någon egentlig debatt. – Att flytta ut så många arbetsplatser innebär stora förändringar av staden. Vi hade önskat en mer omfattande konsekvensbeskrivning och en offentlig debatt innan besluten fattades, säger ordföranden Jan Utas. – Det är klart man är orolig för hur det ska gå, säger Jacob Sandström som tillsammans med sin far Christer Sandström driver restaurang Brinken vid Södertorg. Restaurangen har under många år riktat in sig på luncher, och många av gästerna kommer från förvaltningarna runt omkring. – Vi brukar ha mellan 150 och 200 lunchgäster varje vardag utanför högsäsong, säger Jacob Sandström. Under sommaren är det betydligt mer. Men hur det blir framöver vet vi inte. Någon omfattade allmän debatt kring frågan blev det inte, sannolikt för att den politiska oppositionen samtyckte till utflyttningen.

Någon analys av hur utflyttningen skulle komma att påverka innerstaden gjordes alltså inte av kommunen, vilket rimligtvis måste tolkas som att man var orolig för analysens resultat. Beslut togs någon gång omkring 2006 om att börja planera för utflyttningen. Ett beslut som gick emot vad man tidigare sagt om de viktiga arbetsplatserna i innerstaden.

En enkel slutsats kan formuleras: Färre arbetsplatser i innerstaden = fler vinterstängda butiker och restauranger.

Arbeten med att bygga om kasernbyggnaderna till kontor och kanslihus samt anlägga ny infrastruktur för området beräknas uppgå till 350 miljoner. Själva flytten beräknades kosta 20 miljoner. Utflyttningen i en första etapp 2009 omfattade 200 anställda och under 2010 flyttade ytterligare 335 ut till P18:s ombyggda kaserner, de flesta från innerstaden.

Redan hösten 2010 började butiker och restauranger märka av flytten.
Leif Pettersson äger livsmedelsbutiken Torgkassen vid Stora torget. Han såg redan en 10-procentig minskning av intäkterna och har tvingats minska på personalstyrkan. Flera andra butiker och restauranger ser samma tendens, att kundunderlaget minskar. Restaurang Brinken finns inte längre.

Sveriges Radio P4 meddelar under slutet av 2010 att Gotlands kommuns flytt till Visborgsområdet har fördubblat kommunens lokalkostnader. Cirka 18 miljoner var lokalhyran för lokalerna i innerstaden och hyran har nu stigit till det dubbla, 36 miljoner. Utvecklingsdirektör Per Lindskog tycker dock att det är värt pengarna.

Redan efter kort tid framkommer det att det blivit trångt i Gotlands regions lokaler i Visborsstaden och teknikförvaltningen har flyttat fler och fler tjänster från Visborg bland annat till hamnterminalen och till Skarphäll.

År 2011 blev Gotlands kommun Region Gotland.

Kvarteret Rådhuset och Annexet blir bostäder

Kv Rådhuset 6
Utflyttningen av Gotlands kommuns förvaltning 2009-2010 omfattade omkring 100 personer i kv Rådhuset 6. Kommunfullmäktige beslutade i juni 2006 att sälja kv Rådhuset 6 och övriga berörda fastigheter till byggföretaget Peab. Syftet med försäljningen var att Peab skulle bygga om kontorslokalerna till bostadsrätter. Det stora projektet delades in i 4 etapper, där Rådhuset 6 ingick i etapp 3. År 2012 hade lokalerna omvandlats till 18 bostadsrätter som bildade bostadsrättsföreningen Bfr Rådhuset 3. Den tidigare huvudentrén till Rådhuset från S:t Hansgatan hade då samtidigt byggts om till en affärslokal. Kv Rådhuset 6 fick sin nuvarande utbredning och kom att omfatta de tidigare fastigheterna kv Rådhuset 5 och Rådhuset 6, d.v.s. byggnaderna Rådhuset och valvhuset vid Rådhusplan.

Kv Rådhuset och Annexet
Ett stort antal lokaler skulle komma att bli tomma i innerstaden när Gotlands kommun flyttade sina olika förvaltningar till det tidigare P18:s kaserner. Utflytten omfattade bland andra fastigheterna Annexet 1, 2 och 3, Rådhuset 6 och 7, Laboratorn 10 samt S:ta Katarina 6. Alla fastigheterna ligger vid S:t Hansgatan eller strax intill i området runt Rådhusplan. Av de 500 personer som arbetade i Visby innerstad kan det vara rimligt att tro att c:a 300 arbetade i lokalerna som låg i kvarteren Annexet och Rådhuset. Kommunfullmäktige beslutade i juni 2006 att sälja fastigheterna till byggföretaget Peab för 46 miljoner. Syftet med försäljningen var att Peab skulle bygga om kontorslokalerna till bostadsrätter.

Planeringen startade omgående med hjälp av Tyréns konsultföretag. Eftersom många av byggnaderna är k-märkta (byggnadsminnesförklarade) måste en antikvarisk beskrivning och konsekvensbeskrivning utföras av byggnaderna, liksom tillstånd för att ändra i byggnadsminnen m.m. På fastigheterna finns 15 berörda byggnader uppförda från medeltid till tidigt 1900-tal. Arbetet med projektering och byggande pågick från 2008 till 2017. De omkring 330 tidigare arbetsplatserna resulterade i drygt 70 bostadsrätter, hyresrätter och fyra andra lokaler.

Ombyggnaderna av Laboratorn 10, S:ta Katarina 6 och Rådhuset 6 och 7 delades in i tre etapper med färdigställande 2008 – 2011.
Först ut var ombyggnaderna av Laboratorn 10 samt S:ta Katarina 6
som resulterade bildandet år 2008 av Bfr Rådhuset 1 med 11 bostadsrätter.
Andra etappen omfattade fastigheten Rådhuset 7, som år 2010 kom att bilda Bfr Rådhuset 2 med 15 bostadsrätter
och tredje etappen omfattade fastigheten Rådhuset 6, som år 2012 kom att bilda Bfr Rådhuset 3 med 17 bostadsrätter
Meningen var att en fjärde etapp skulle omfatta Annexet 1-3.

Peab fick svårigheter att sälja bostadsrätterna och ändrade villkoren för köp, så att även företag tilläts att köpa bostadsrätterna. Detta kom att motverka ett av Gotlands kommun motiv för utflyttning av förvaltningarna från innerstaden, nämligen att öka antalet boende i innerstaden.

Eftersom det var svårt att få bostadsrätterna sålda valde företaget 2014 att sälja Annexet 1-3 till fastighetsbolaget Valutan som ägs av Tino Goetze Fastigheter. Köpesumman är inte känd men var ”mindre än 35 miljoner”. Tino Poetze köpte fastighetsbolaget Valutan av Länsförsäkringar Gotland 2005 för 43,5 miljoner kronor. Tino Goetze äger totalt 67 fastigheter(2014) i Stockholm och på Gotland.

Efter att Tino Poetze Fastigheter fortsatt ombyggnaden efter Peab i de fem byggnaderna på Annexet under 2014 -2016 blev resultatet 34 nya hyreslägenheter. Lägenheterna omfattar ettor, tvår och treor, där hyran låg mellan 6300 och drygt 15 000 kr/månad (2016). Ett tiotal konsultföretag har hyrt in sig i det gamla köpmanshuset Annexet 1.

De båda kvarteren hade alltså omvandlats från arbetsplatser för omkring 300 personer till 66 bostäder, en levande stadsdel hade blivit en sovande stadsdel. Förutom den tidigare omnämnda butikslokalen Linarve i det gamla Rådhuset har lokalerna för tidigare Schulzes konditori blivit hemvist för Antikvariat Drotten och i norra delen av kv Rådhuset med adress S:t Hansgatan 31 finns numera vandrarhemmet Visby Logi.

Husen och gården

På fastigheten Rådhuset 6 finns det tre byggnader. Huvudbyggnaden (B1) är det gamla köpmanshuset uppfört 1751 som ligger vid S:t Hansgatan. Till huvudbyggnaden hör en flygellängan (B2) också uppfört 1751 som ligger utefter Rådhusplan väster om huvudbyggnaden. Sammanbyggd med flygellängan i väster ligger valvhuset (B3) från 1200-talet, som är byggt över nuvarande gränden Rådhusplan.

B1, huvudbyggnaden
Köpmannen och borgmästare Abraham Lange köpte 1751 av Petter Norby fastigheten S:t Hansroten I:8. Abraham Lange (1708-1787) blev borgmästare i Visby 1741. På fastigheten som Lange köpt fanns i slutet av 1600-talet omnämnt ett öde stenhus vid S:t Hansgatan och det var sannolikt detta hus och eventuellt ytterligare några sammanbyggda medeltida hus som ha lät han riva och på dessa murrester 1751 uppföra det pampiga köpmanshuset i tre våningar med en stomme av kalksten. Huset var placerat med långsidan mot S:t Hansgatan och den södra gaveln mot dåtidens Lychasgränd, nu Rådhusplan. År 1770 genomgick huset en besiktning för brandförsäkring och då var delar av huset fortfarande i gott skick. Fasaden var då putsad i gult och ornerad med rusticering till 5 alnars höjd, med undantag för hörnen där den fortsatte ända upp till taklisten. Mellan fönstren fanns enklare pilastrar. Troligen var gårdssidans fasad endast slätputsad utan dekorationer. Husets tak var ett valmat mansardtak täckt med tegel.

När Lange dog 1787 tillät sterbhuset att Rådhusrätten fick flytta in köpmanshuset. Huset inköptes av borgerskapet 1794 och övergick 1795 till Visby stad, för att användas till säte för även magistraten och exekutionsverket. Sedan den tiden kallas byggnaden för Rådhuset. Från 1877 finns den första ritningen på huset och huset verkar relativt orört sedan 1750-talet. Senast 1890 hade det tillkommit en takkupa. En tillbyggnad utfördes mellan 1902 och 1936 norrut fram till valvhuset, som också kallas Lindbomska huset. Vinden byggdes om till kontor 1951 då ytterligare en takkupa tillkom. Under senare halvan av 1900-talet sker interiört successivt en anpassning av de tidigare bostadsytorna till kontorslokaler. Exteriört utförs byte av fönsterbågar och stora förändringar genomförs på gården. När kommunaliseringen genomförs 1971 i Visby blir Rådhuset ett kommunalhus. Gotlands kommun lämnar innerstaden 2009-2010 och fastigheten som köpts av Peab redan 2006 byggs om från kontorslokaler till Bostadsrätter, som år 2012 bildar bostadsrättföreningen Bfr Rådhuset 3 med 17 bostadsrätter inrymda i fastighetens tre byggnader.

B2, flygellängan
Flygellängan ligger längs Rådhusplan, delvis i souterrain. Längan uppfördes samtidigt med huvudbyggnaden också med stenstomme i tre våningar och har likartad historia. I Väster är längan sammanbyggd med valvhuset (B3). Vid den besiktning som genomfördes 1770 var längan fasad dekorerad lika huvudbyggnaden. Flygellängan har ett relativt kort sadeltak täckt med tegel. I bottenvåningen inrymdes bakstugan och brygghuset. Husets tredje våning har höga fönster med tre rutor i varje båge och verkar gå i fil med huvudbyggnadens andra våning. De undre våningarna hade mindre, fyrkantiga fönster och ner mot gränden hade huset en dubbelport, eventuellt tidigare inkörsport till gården. Flygellängans vindsvåning hade använts som spannmålsmagasin. Är 1882 inreddes vinden åt Telefonföreningen. I samband med denna ombyggnad tillkom troligen fler av de små takkuporna och de fyrkantiga fönstren i mellanvåningen byttes till höga fönster enlig övervåningen. När kommunaliseringen genomförs 1971 i Visby blir även flygellängan en del av kommunalhuset. Peab köp av Rådhuset omfattar också flygellängan som byggs om till bostadsrätter.

B3, valvhuset
Valvhuset över gränden Rådhusplan är troligen uppförd under tidig medeltid (före 1250). Det är byggt i två våningar med stomme av kalksten och med vindsutrymme, där husets första plan täcks av ett delvis bevarat medeltida kryssvalv. Taket är ett tegelbelagt mansardtak. Fasaden är putsad och en stor del av östfasaden täcks av Flygellängans västra gavel. I rummet åt norr finns under golvet en mindre latrinkällare med tillopp från norr. I bottenvåningen fanns ursprungligen lagerrum i två etage. Vid mitten av 1930-talet byggdes valvhuset om tillsammans med byggnaden Annexet 3. Lagerutrymmen blev små källarutrymmen och förstuga, medan innersta rummet blev kök till resten av lägenheten som låg i Annexet 3. Vinden inreddes till en liten lägenhet med två rum och kokvrå samt ett trapputrymme. Takkupor togs upp och ett lite fönster i norr på bottenvåningen gjordes större. Efter att valvhuset köpts upp av Visby stad 1968 kom valvhuset bli en del av det kommunala byggnadskomplexet som omfattade stor del av angränsande kvarter. Vid en omfattande renovering 1977-1978 interiört och exteriört inreddes valvhuset till personalutrymmen, förråd och trappor samt återfick fasaden sitt lilla fönster åt norr. Under slutet av 1990-talet inreddes ett vigselrum i byggnaden med direktingång från en entré i valvet.

Gården
Till fastigheten hör en innegård, som i stort överensstämmer till ytan med köpmansgården Langes gårdsrum. Gården ligger i två etager och pryds stensättningar och planteringar. Det finns också gemensamma uteplatser för de boende. Den nedre gården rymmer två parkeringsplatser med infart från Mellangatan.

Kvarteret Rådhuset 6

Kvarteret Rådhuset
Kvarteret Rådhuset är centralt placerat i innerstaden och gränsar i norr till Rewalsgränd, i öster till S:t Hansgatan, i söder till Rådhusplan med tillhörande gränd och i väster till Mellangatan. Kvarteret sluttar neråt havet och nivåskillnaden i kvarteret är nästan 3,5 meter vilket är extra tydligt inom Rådhuset 7. Kvarteret ligger i den medeltida stadens absoluta kärna och bestod under denna tid utav fyra eventuellt fem bebyggda kvarter, mellan vilka det löpte tre eller fyra smala gränder. Under slutet av 1600-talet bestod nuvarande kv Rådhuset av tre kvarter, vilket gällt till början av 1800-talet. Sedan mitten av 1800-talet har kvarteret samma utbredning som idag. Av den medeltida stenhusbebyggelsen återstår två hus med valv över gata, valvbyggnaden över S:t Hansgatan i Rådhuset 7 och valvbyggnaden över gränden Rådhusplan i Rådhuset 6. I övrigt är åtskilliga stenhus kända med dels murdelar som ingår i nu befintliga byggnader eller grundmurar som är befintliga under mark.

När roteindelningen infördes kom östra delen av kvarteret att tillhöra S:t Hansroten I: 8-11 och västra till Strandroten III: 2-3. När den nya kvartersindelning genomfördes omkring 1930 fick fastigheterna inom S:t Hansrotens beteckningar från norr Rådhuset 1, 2, 3 och 5 medan Strandrotens beteckningar på motsvarande sätt blev Rådhuset 4 och 6. Omkring 1970 las Rådhuset 3, 4, och 5 samma till Rådhuset  7. Nuvarande fastighetsbildning tillkom troligen i samband med försäljningen till Peab, där södra delen av Rådhuset 6 och 7 blev Rådhuset 6 och norra delen blev Rådhuset 7.

Kvarteret dominerades i södra delarna under 1900-talet av stadens administration som efter kommunaliseringen 1971 kom att omfattas av Gotlands kommuns förvaltningar avseende nästan hela kvarteret. Inflyttningen tog fart under mitten av 1960-talet, där olika förvaltningsenheterna flyttade in i befintliga eller nyuppförda byggnader. Bland de äldre byggnader som då revs fanns stadens offentliga tvätthus beläget här på grund av platsens naturliga källflöden. Den norra delen av kvarteret har under slutet av 1800-talet och större delen av 1900-talet förknippats med bageri- och konditoriverksamhet. Sedan kommunens förvaltningar 2009-2020 lämnat området har större delen av kvarteret byggts om till bostäder.

Fastigheten Rådhuset 6  
Fastigheten Rådhuset 6 ligger i kvarterets södra del och motsvarar ungefär den tidigare tomten S:t Hansroten I:8. Under medeltiden delades troligen nuvarande fastighet av en gränd i östvästlig riktning. Det finns dokumenterat ett flertal murverk under mark i området, ofta sammanbyggda till långsmala husrader. Kvar från medeltiden finns valvhuset i sydvästra delen av tomten. Huset har under medeltiden ingått i en länga av nu försvunna stenhus. Enligt 1697 års karta och husförteckning fanns det ett närmast öde stenhus vid S:t Hansgatan på den södra delen.  På dessa murar uppfördes innan 1751 en ”ansenlig stenbyggnad” av borgmästare Lange. Denna ståndsmässiga bostad i tre stenvåningar, ett köpmanshus, med flygel vid Rådhusplan-S:t Hansgatan, finns noggrant beskrivet i en besiktning från 1770. Till köpmanshuset fanns diverse ekonomibyggnader, en bankkammare, bagarstuga, två lider med utkörsportar, ett öppet vagnshus, en packbod, ett stall i sten för 10 hästar, ett fähus i sten för 9 kor, en stallkammare samt en vedbod. Man nämner att den nedre gården var belagd med gatsten. Ekonomibyggnaderna var belägna längs med Mellangatan och ihopbyggda i en vinkel mot öster. Detta gjorde att det mellan dessa byggnader och huvud- och flygelbyggnaderna bildades en nästan inbyggd gård. Tillsamman bildade byggnaderna och gården en stor köpmansgård. Rådhusrätten flyttade redan 1787 till Lange köpmanshus och borgarna i Visby köpte 1794 köpmansgården, tomten S:t Hansroten I:8, och skänkte den till Visby stad, som flyttade dit även magistraten och exekutionsverket. Byggnaden kom att kallas Rådhuset. På gården mynnade en källa och ett tvätteri, ”Tvätt rännan”, inrättades i byggnaden vid Mellangatan. Inför kommunaliseringen 1971 köpte Visby stad under 1960-talet flera fastigheter för att tillgodose det kommande lokalbehovet. Fastigheterna Rådhuset 3, 4 och 5, som ombildats från roteindelningen (se ovan), slogs samman till en stor fastighet Rådhuset 7 och kom att utgöra kärnan i kommunens omfattande lokalinnehav i området. Byggnaderna på Rådhuset 4 revs liksom övriga ekonomibyggnader från köpmansgårdens tid. En ny byggnad uppfördes 1969 mot Mellangatan med vinkel in mot gården. När kommunens kansli och olika förvaltningsenheter lämnade innerstaden byggdes de tomma lokalerna om till bostadsrätter. Två nya fastigheter skapades Rådhuset 6 och 7, där Rådhuset 6 omfattade rådhusbyggnaderna och valvhuset i sydväst, samt där Rådhuset 7 omfattade det nybyggda huset vid Mellangatan och valvhuset över S:t Hansgatan.

a tomterna.