Sankt Hansgatan 26

Byggnaden S:t Hansgatan 26 tillhör fastigheten kv Gråbrodern 7 och ligger mittemot Yllet. Fastigheten omfattar två byggnader mot S:t Hansgatan med affärslägen. Den södra byggnaden är en skiftesverkslänga troligen uppförd under 1800-talet. Den norra byggnaden är uppförd på 1600-talet eller möjligen tidigare. Den uppfördes med en stomme av korsvirke och den är byggnadsminnesförklarad sedan 1994. Fastigheten inrymde under många år Wahlgrens skoaffär i den södra byggnaden. Till fastigheten hör ytterligare några byggnader. Totalt finns det alltså två affärslägen mot S:t Hansgatan i fastigheten.

S:t Hansgatan 26 har tidigare benämnts S:t Hansgatan 24. Omkring 1940 ändrades adressen till nuvarande S:t Hansgatan 26.

Nuvarande företag

Gatuplan
I gatuplanet finns Esther & Inez och Annika Gustavsson Jewelry.

Esther & Inez
Esther & Inez designar, tillverkar och säljer kläder främst för damer men även en del för herrar. Kläderna är ofta färgrika med stora mönster och designen har en påtaglig retrokänsla såsom klassisk skandinavisk design. Målsättningen med plaggen är att de skall vara tidlösa och sköna mot kroppen och därför arbetar företaget mest med trikåtyger. Kläderna tillverkas lokalt och inte som massproduktion utan anpassas till aktuell efterfrågan. Företaget har återförsäljare i Sverige och Tyskland och allt som säljs är producerat i Visby. Sedan 2020 ha Esther & Inez också en webbshop.

”På den magiska ön Gotland, mitt i Hansestaden Visby, ligger vår butik och sömnadsproduktion. Närmare bestämt på St Hansgatan 26. Här designar vi hållbart mode för alla kroppar. Här skapar vi våra egna tygmönster i härliga färger och det är också här som vi syr våra kläder. Att få producera kläder som du vill ha, kan använda ofta och kan älska under en lång tid framöver så närproducerat som det bara går och i så hållbara material som möjligt. Det är det som är kärnan i vår verksamhet här på Esther & Inez”.

Esther & Inez startades år 2018 av Sara Högblom i 1800-tals huset vid S:t Hansgatan 26, som har en lång tradition av hantverkare och affärsverksamhet. Sara driver fortfarande affären, som har fått namn efter Saras farmor Ester och Saras mormor Inez. Båda var starka och självständiga kvinnor som på sina egna sätt överkom de svårigheter som de ställdes inför. Därför är Esther & Inez namn som står för arv och tradition och som representerar företagets värderingar. Namnen lever också vidare i Saras familj. Hennes dotter är döpt till Ester och både Sara och dottern Ester heter Inez i mellannamn.
Sara började redan som litet barn att sy kläder. På gymnasiet gick hon estetiska programmet med mode- och scenkläder. Därefter blev utbildning inom teaterskrädderi och herrskrädderi. Sara kom under en tid att jobba på olika teaterhus som skräddare bland andra på Dramaten och Göteborgsoperan och hon har också arbetat för HM i sju år som mönsterkonstruktör. Sara lämnade Stockholm 2013 och flyttade till Gotland med sin familj.
Sara Högbom startade egen konsultverksamhet inom mönsterkonstruktion och gardering. Företaget Pattern & Grading kom igång 2015. När möjligheten att hyra en butikslokal på Östercentrum dök upp, kände Sara att det var dags att pröva på det hon länge tänkt, att starta en egen butik. Butiken med ateljé ligger vid Kung Magnus väg 3. Butiken fick namnet Pattern & Grading Store och kom att få ett tydligt fokus på design och hållbarhet. Man säljer inredningsprodukter, smycken, kläder och köksgeråd. Verksamheten i Saras butik breddades när Aina Maj Landvik flyttade in med sin verksamhet i butiken. Hon hade tidigare drivit livsstilsbutiken ”Varför inte idag?” vid Follingbo Trädgård.

Våren 2018 hade Sara skaffat sig tillräckligt stor erfarenhet inom sin bransch för att steget fullt ut och hon då öppnade butiken Esther & Inez vid S:t Hansgatan 26. Verksamheten omfattade nu hela kedjan från tygmönster, mode design, tillverkning och försäljning. Tygerna tillverkas i Europa, men sömnadsproduktion sker i Visby först i lokalerna Sankt Hansgatan 26 för att senare flyttas till rymligare lokaler vid Sotaregatan, Terra Nova i Visby. Där arbetade två sömmerskor med att sy upp företagets kollektion. Produktionen flyttades senare och ligger nu vid Mästergatan 44 mycket närmare butiken.

Tiden under Covid-pandemin blev tuff för Esther och Inez. Genom att samarbeta med Ullkontoret på Gotland och Gotland Grönt Centrum kunde man söka bidrag från EU och Leader Gotland. Målsättningen är att kunna arbeta med hela textil-kedjan på Gotland från får till färdiga klädesplagg och för att utveckla denna möjlighet har man fått 5 miljoner i bidrag.

Annika Gustafsson Jewelry
Annika Gustavsson Jewelry säljer smycken som är egendesignade och handgjorda. Kunderna kan få hjälp att designa sina egna förlovnings- och vigselringar utifrån önskemål och budget. Butiken erbjuder flera klassiska kollektioner som är tillverkade i butiken av Annika Gustavsson. Kunderna kan sälja sina guldföremål som inte längre används och om så önskas kan det bli ett nytt smycke.

”Annika Gustavsson skapar smycken att bära hela livet – till vardag och fest, år efter år. Tidlösa smycken av hög kvalitet som inte bara bärs och älskas av dig, utan som dessutom kan gå i arv från generation till generation. Som guldsmed lägger Annika stor vikt vid att kombinera gotländsk design och känsla med äkta naturmaterial och genuint hantverk. Alla smycken tillverkas i återvunnet silver och guld samt med konfliktfria ädelstenar.”

Annika Gustavsson öppnade sin egen butik 2014 vid S:t Hansgatan 26. Hon är född och uppvuxen på Gotland och har en tidigare karriär inom finansbranschen. Under kvällarna efter jobbet började Annika tillverka smycken. Så småningom insåg hon att det var smyckestillverkning som låg varmast om hjärtat. Till sist tog hon steget ut och utbildade sig till smyckesdesigner och guldsmed. Studierna genomfördes i Stockholm och Köpenhamn och tog fyra år. De ledde fram till gesällbrev och mästarbrev i guldsmide. Sedan 2014 driver Annika Gustavsson egen butik och smedja vid S:t Hansgatan.

Vindsvåning
Vindsvåningen i huvudbyggnaden är sedan 1947 inredd till en lägenhet som sträcker sig in i det lilla bostadshuset vid Hamburgergränd.

Tidigare företag

Ljuspunkten i Visby
Butiken Ljuspunkten i Visby sålde heminredning med bland annat ljusstakar, ljuskronor och garn. Butiken låg sannolikt i den norra byggnaden på S:t Hansgatan 26. Affären drevs av Aase Dahlström-Jansson. Det är osäkert när den öppnades kanske var det så tidigt som 1982. Ljuspunkten i Visby marknadsförde bland annat produkter tillverkade av Dahlströms Metallgjuteri och ett nära samband fanns mellan de två företagen. Butiken upphörde 2014.

Dahlströms Metallgjuteri startades 1947 av Jac Dahlström. Företaget kallades från början J Dahlström Metallgjuteri och hade sina lokaler på Lönnvägen 1 i Visby. En specialitet som företaget blev känt för var gjutning i mässig, brons och andra gula metaller s.k. gelbgjuteri. Företaget benämndes t.o.m. under en period för J Dahlström Gelbgjuteri.  Verksamheten omfattade också aluminiumgjutningar. Jacs dotter Aase började tidigt i faderns verkstad och fick lära sig gjutning från grunden. När många gelbgjutare la ner verksamheten blev Aase så småningom den enda kvinnliga gelbgjutaren i Europa. Renovering av salongs- och ljuskronor är också ett område som förtaget har specialiserat sig på. Kunderna finns inte minst bland kyrkorna på Gotland, men på senare tid, då flera gelbgjutare lagt ner verksamheten, även bland kyrkorna på fastlandet. Företaget har varit med och renoverat bland annat kyrkorna Maria Magdalena och Gustava Vasa i Stockholm och Jakobskyrkan i Karlskrona. År 1982 tog Aase tillsammans med sin man Björn Jansson över verksamheten efter sin far Jac. Aase startade därefter butiken Ljuspunkten i Visby. Efter nära 40 år som metallgjutare sålde Björn Jansson och Aase år 2020 Dahlströms metallgjuteri till företagets redovisningskonsult Simon Svennefjord och föremålsantikvarien Kalle Frisk. Gjuteriet har också flyttats från Lönnvägen till Regementsgatan 33.

Butik Boel Olaison
Butik Boel Olaison fanns under åren 1998 – 2011 (omkring) i södra byggnaden på S:t Hansgatan 26. Butiken sålde kläder, garner, lammskinn m.m. där många av produkterna kom från Bote lammgård i Alskog. Boel Olaison startade omkring 1995 verksamhet på Bote gård med uppfödning av får och försäljning av produkter producerade på gården. År 1998 startade Boel också försäljning av gårdens produkter på S:t Hansgatan 26. Hon har fortsatt att driva lammgården och en gårdsbutik på gården även efter det att butiken på S:t Hansgatan upphört.

Bote lammgård ligger granne med kyrkan i Alskog. Gården har varit i familjens ägo sedan 1961. På gården föder man upp får för dess ull och kött. Ullen förädlas på spinneriet i Fardhem. Köttet säljs i på gården liksom ägg, potatis. lök och grönsaker. I gårdsbutiken säljs också kläder, garn, lammskin, stickbeskrivningar m.m.

Kränku
Kränku är en butik som startade hösten 1977 vid S:t Hansgatan 26 med att sälja te och teblandningar. När Anneli och Sylve Dahlbom fick möjlighet att ta över en affärslokal gick en dröm i uppfyllelse för Sylve som länge drömt om att sälja te, och Kränku Teboden kunde öppna den 19 november 1977. I Visby fanns då ännu inte någon tebutik som sålde smaksatt te i lösvikt. Sylve var tidigare läderhantverkare och använde då namnet Kränku för sin verksamhet. Han tog med namnet till den nya tebutiken. ”Kränku” är gutamål och betyder sittbräda, ofta en pall med tre eller fyra ben. Den pall som avvänds att sitta på vid mjölkning har ofta blivit synonymt med kränku.
Paret Anneli och Sylve fick efter starten snabbt kontakt med en te-leverantör i Stockholm med gamla anor när det gällde teblandningar. De beställde sina 14 första teblandningar från Stockholmsbutiken med bland annat smaker av svart vinbär och citron. Samma butik har fortsatt att leverera teblandningar under alla år till Kränku. Efter att ha sålt te och diverse tillbehör under knappt ett år tyckte Anneli att det var dags att ta fram en egen teblandning. Uppgiften gick till Sylve som satte igång med att experimentera med olika smakkombinationer. Efter ett tag fick han fram en blandning som han var mycket nöjd med. Blandningen fick namnet ”Guteblandning”. Sylve har sedan fortsatt att framställa denna blandning enligt samma hemliga recept sedan dess. Nya blandningar har tillkommit successivt under åren, nästan en ny blandning varje år. Målsättningen har varit att alla blandningar skall ha smak, doft och namn med anknytning till Gotland och gutarna. Utbudet i butiken har allt som åren gått utökats både genom planering och slump. I sortimentet har tillkommit kaffe, porslin, godis, kryddor, choklad m.m.

År 1986 kunde Kränku expandera genom att ta över en affärslokal på Öster utanför ringmuren. De båda butikerna vid S:t Hansgatan och Östercentrum drevs parallellt under 12 års tid, då de flyttades och slogs samman. Flytten gick 1998 till S:t Hansplan till lokalerna där Gotland Järnhandel tidigare funnits. De betydligt större lokalerna kunde nu inrymma den båda tidigare butikerna samt även den teproduktion som tidigare ägt rum på den gotländska landsbygden, Under årens lopp har namnet har ändrats till Kränku Te & Kaffe.

Club huset
En skylt vid dörren till S:t Hansgatan 26 vittnar om att här har Club huset haft en lokal för sin verksamhet. Men Club huset förknippas med S:t Hansgatan 35 och Mellangatan 46. Var S:t Hansgatan 25 möjligen en föregångare till de övriga lokalerna. Club huset blev ett häng för musikintresserade ungdomar, där många hyllade musiker uppträtt, bl.a. Cornelius Vreeswijk, Tommy Körberg och Tomas Ledin. År 1984 byggdes lokalerna på Mellangatan och S:t Hansgatan 35 samman och några år senare skapades Crazy corner. Verksamheten pågick från början av 1970 fram till 1990.

Wahlgrens skoaffär
Verksamhet med skomakeri och skoförsäljning med namnet Wahlgren (från början Valgren) har funnits under lång tid i Visby. Senast år 1895 fanns O A Valgrens skomakeri i Ljungbergska huset, trappgavelhuset S:t Hansgatan 28. Olof Alfred var född i Stenkumla 1864, flyttade till Visby 1884 och utbildade sig till skomakare. Skomakeriet i Ljungbergska huset hade först sin entré från Bremergränd 6, men entré ändrades under början av 1900 till S:t Hansgatan 26 (nuvarande 28). Olof Alfred Valgren var en av de första skomakarna att saluföra fabriksgjorda skor i Visby. Omkring 1910 hade skomakaren blivit skomakarmästare och stavningen ändrades till A Wahlgren. Verksamheten flyttade omkring 1920 till S:t Hansgatan 24 (nuvarande 26) och nu omfattade verksamheten både skomakeri och skoaffär för att omkring 1930 kallas enbart skohandel. Olof Alfred Wahlgren köpte 1928 fastigheten S:t Hansgatan 26. Omkring 1938 togs fastigheten med skohandel över av Alfred Samuel Wahlgren (f 1890), son till Olof Alfred. Omkring 1948 öppnade Samuel Wahlgren en ny skoaffär på Adelsgatan 23. Skoaffären fanns kvar vid S:t Hansgatan åtminstone till 1955 eller kanske ända till 1970. Verksamheten togs över av T Larsson efter Samuel Wahlgrens död 1970. Wahlgrens skoaffär fanns också vid Kyrktrappan 1 (?) men under 1970-talet flyttades verksamheten till Hästgatan 22, där affären fanns kvar till långt in på 1990-talet.

Heléns handskaffär

Betty Nilsson Eftr
Betty Nilssons affärsverksamhet väcker en del frågetecken. Hon startade sin verksamhet omkring 1900 på Hästgatan 14, där hon sålde handskar och korta varor. Betty flyttar sin affär omkring 1910 till S:t Hansgatan 30 (dåvarande 28). År 1912 finns hon också som hårfrisörska på S:t Hansgatan 30. Av allt att döma drev hon båda verksamheterna parallellt. Omkring 1920 togs handskaffären över av Anna Svensson som senare drev handskaffären under namnet Betty Nilsson Eftr. År 1936 flyttades affären till S:t Hansgatan 26. Verksamheten pågick där till omkring 1958.

C Strömbeck Cigarr- och Herrekipering
Carl Rudolf Strömbeck föddes sannolikt omkring 1855. Han köpte 1878 fastigheten nuvarande kv Södertull 11 (Klinteroten I:62), Södertorg 14, tomten där Kinarestaurangen tidigare fanns. Här startade han handelsrörelse, sannolikt en diversehandel. Han gifte sig 1888 med Anna, Cecilia, Charlotta f Blanche. År 1897 var han med och startade Visby Bollklubb. Affärsverksamheten gick inte så bra utan gick i konkurs 1889. Hela hemmet såldes på auktion tillsammans med affärsrörelsens varor. Auktionen hölls på den Strömbeckska gården den 21 och 22 maj 1889. Varulagret omfattade: ”kordrojer, bomullstyger, verken, kattuver, tageltyger, domestiker, gardintyg; korta varor, såsom band, träd, kvappar, pipor, tvål, borstbindarearbeten, papper och kuverter, tobaksvaror: cigarrer, snus-, rök och toggtobak, kryddvaror, färgstolter, glas och porslin, såpa, viner, diverse inventarier, bvaribland 1 Telefon med ledning, 2 kilogramvågar, 1 decimalvåg, 1 vindmaskin samt 1 bättre trilla; 1 parti tomsäckar samt några aktier”. Även fastigheten Klinteroten I :62 såldes på auktionen.

Carl Strömbeck kom snart igång med ny verksamhet, kanske dock i mindre skala. Troligen startade han upp en verksamhet redan året därpå, en cigarraffär på S:t Hansgatan 20, (nuvarande S:t Hansgatan 22) och en filial på Adelsgatan 5 sannolikt något år senare.

Omkring år 1900 flyttade han affären på S:t Hansgatan 20 till S:t Hansgatan 24 (nuvarande S:t Hansgatan 26) och filialen på Adelsgatan 5 flyttades till Adelsgatan 8. Omkring 1910 avvecklades filialen Adelsgatan 8 och verksamheten på S:t Hansgatan utökades. Affären kallades nu Cigarr- och Herrekiperingsaffär. Omkring 1920 stängde Carl sin affärsverksamhet och flyttade till Bredgatan 18.

Skomakare Österberg
Skomakare J. O. Österberg startade sitt skomakeri omkring 1890 på S:t Hansgatan 26. Omkring 1900 flyttade han verksamheten till S:t Hansgatan 24, för att omkring 1910 flytta till S:t Hansgatan 30.

Skräddare Enquist
A. H. Enquist startade omkring 1880 sin verksamhet som skräddare på S:t Hansgatan 24, nuvarande S:t Hansgatan 26. Han flyttade skrädderiet till Adelsgatan 25 omkring 1900 och avancerade under perioden till skräddaremästare. Omkring 1908 flyttades verksamheten till Adelsgatan 17. Under början av 1920-talet utvecklades skrädderiet till skrädderifirma med två skräddaremästare, A. H. Enquist och skräddaremästare Knut Enquist, sannolikt sonen. Knut tog över firman omkring 1930 och kompletterade skrädderiet med klädeshandel. Verksamheten pågick till omkring 1940.

Husen och gården

På fastigheten Gråbrodern 7 finns det fem byggnader delvis sammanbyggda. Huvudbyggnaden från 1600-talet (B1) ligger i norra delen av tomten med sin gavel mot S:t Hansgatan, skiftesverkslängan från 1800-talet (B2) ligger söder om huvudbyggnaden med sin långsida mot S:t Hansgatan. Öster om huvudbyggnaden och utefter Hambugergränd ligger ett litet bostadshus från 1700-talet (B3). Två gårdshus finns mot tomtens östra gräns, ett lager från 1760 (B4) och ett garage från 1980 (B5).

B1, huvudbyggnad
Huvudbyggnaden är uppförd på 1600-talet eller möjligen något tidigare. Byggnadens norra grundmur är betydligt äldre och är en rest av ett medeltida stenhus. Huset uppfördes med en stomme av korsvirke i ett plan och med en oinredd vindsvåning. Vindsvåningen var ursprungligen en förvaringsvind med två lastluckor i den västra gaveln. Nuvarande brutna takkonstruktion är från början av 1800-talet. Taket är belagt med enkupigt rött lertegel med tjärade vindskivor av trä. Huset ansluter i söder mot en reveterad skiftesverkslänga, B2, uppförd under början av 1800-talet. I öster är huvudbyggnaden sammanbyggd med ett korsvirkeshus, B3, vilket sannolikt är yngre än huvudbyggnaden. Troligen var huvudbyggnadens fasad av korsvirke ursprungligen inte överputsad, men försågs med puts förmodligen under 1800-talet. Huvudbyggnadens bottenplan innehöll ursprungligen en bostad, men inreddes 1936 till butik med lager varvid tre skyltfönster togs upp mot gatan och entrédörren flyttades norrut. Den första hyresgästen var sannolikt handskaffären Betty Nilsson Eftr, Vinden inreddes 1947 med en lägenhet som sträckte sig in i byggnad B3. Samtidigt tillkom takkupor, takfönster och två nya fönster i gaveln mot gatan. Vid renoveringen 1994 återställdes byggnadens fasad till ett rekonstruerat äldre utseende, där bland annat huset korsvirkeskonstruktion i norra fasaden togs fram och ett fönster av 1600-tals karaktär. Takkuporna år norr fick då ett 1700-tals utseende. Den norra och västra fasaden är slätputsade i oxidröd färg och korsvirkeskonstruktionen är tjärad. Den västra gavelns övre del har en tjärsmord panel. Fasaderna mot gården är enklare med vitgrå slätputs.

B2, skiftesverkslänga
Skiftesverkslängan uppfördes i en våning som bostadshus troligtvis under tidigt 1800-tal. Gatufasaden uppfördes som trodervägg, en enkel variant av skiftesverk ursprungligen avsedd att reveteras. De södra och östra väggarna är utförda som brandmurar av sten. Taket utfördes som sadeltak belagt med tegel. Fram till omkring 1900 rymde huset tre hushåll. Ungefär vid den tidpunkten flyttade C Strömbeck sin cigarraffär från S:t Hansgatan 22 till den här byggnaden på S:t Hansgatan 26. Omkring 1920 byggdes affärslokalen om, bland annat höjdes bjälklaget, två skyltfönster togs upp och lokalen inreddes till skoaffär för A Wahlgren. År 1944 gjordes en tillbyggnad i lättbetong inåt gården och skyltfönstren breddades. Byggnaden försågs 1947 med en frontespis åt öster för att för att inrymma ett badrum i den övre lägenheten i byggnad B1. År 1994 utfördes en restaurering av huset. Byggnaden fick då dagens slätputsade ljusgrå fasad med sin kraftigt profilerade gesims och engelskt röda snickerier, vilket delvis var en återgång till 1800-talsutseendet. Entrédörren har utåtgående dörrluckor av trä med liggande panel som sluts till då butikslokalerna stängs.

B3, bostadshus
Bostadshuset B3 ligger på tomtens nordöstra del mot Hamburgergränd. Tidpunkten för när huset uppfördes är okänd men sannolikt uppfördes det under slutet av 1700-talet eller under tidigt 1800-tal. Det byggdes med en stomme av förenklad korsvirkesteknik, så kallad pinnmurskonstruktion och uppfördes i ett plan med en ursprunglig förvaringsvind. Huset är sammanbyggt med huvudbyggnaden (B1). Det brutna sadeltaket är från början av 1800-talet och täcks av rött lertegel och med tjärade vindskivor. Under 1800-talet förstorades de befintliga fönstren. Nuvarande utvändiga snickerier härrör från 1930- tal och från 1947. Under 1947 inreddes vindsvåningen till en gemensam bostadslägenhet med huvudbyggnaden. Byggnadens fasader renoverades 1994 och fick då sin släta kalkkputs avfärgad ljusgrå. Bottenvåningen innehåller en lägenhet med äldre planlösning och dörrsnickerier.

B4, lagerbyggnad
Lagerbyggnaden B4 uppfördes omkring 1760 i en våning med en stomme i skiftesverkskonstruktion. Det är troligen det trähus som omnämns på tomten i 1785 års husklassifikation. Huset utnyttjades som skomakeri av skomakare Wahlgren under 1920-talet till 1950-talet. Östra halva av byggnaden revs vid en tomtreglering 1974 i samband med att granntomten skulle bebyggas med radhus. År 1976 togs en garageöppning upp i dess södra vägg och ett skärmtak byggdes mot söderväggen. På 1980-talet gjordes byggnaden om till lager och skärmtaket försågs vid detta tillfälle med regelväggar med fasadpanel. I samband med renovering av övriga byggnader på fastigheten 1994 fick huset en grå slätputs, ett äldre taktegel och i den västar gaveln äldre fönstersnickerier. Vid gavlarna syns långbanden (hammarbanden) sticka ut.

B5, garage
Garaget B5 uppfördes som carport på 1980-talet på den sydöstra delen av tomten, vilken kom att tillhöra kv Gråbrodern 7 vid tomtregleringen 1974. Garaget uppfördes med en stomme av regelverk och ett pulpettak täckt av svart plåt. Under 1990-talet tillkom väggarna som täcks av en brun locklistpanel och samtidigt tillkom garageporten i den norra gaveln.

Gården
Fastigheten Gråbrodern 7 inrymmer en gård som avgränsas mot norr och öster av ett högt plank med en port i i norra planket ut mot Hamburgergränd. I söder finns ett rödmålat plank från 1976. Vid byggnaderna b1 och B3 finns en uteplats belagd med cementplattor. Övriga delar av gården, belagd med asfalt och grus, är avsedd för parkering och varuleveranser.

Kvarteret Gråbrodern 7

Kvarteret Gråbrodern
Kvarteret Gråbrodern är ett triangelformat område som ligget omgiven av Hästgatan i söder och öster, S:t Hansgatan i norr och Hamburgergränd i norr. Namnet Gråbroder syftar på Franciskanmunkarnas dräkt, som var av ofärgat ylle, men deras kloster i Visby låg inte i det här kvarteret så val av namn för kvarteret tycks vara ologiskt. Kvarteret Gråbroderns västra del var under medeltiden fullt ut bebyggt med stenhus, medan östra delen tycks ha haft ett glesare byggnadsbestånd med enklare stenhus eller möjligen trähus. Troligen har en gränd under medeltiden gått genom norra delen av kvarteret parallellt med Hamburgergränd, vilket antyds av en mur som finns kvar sydväst om radhusen vid Hamburgergränd. Det finns medeltida murverk bevarade i flera delar av kvarteret och kvarstående byggnader från 1200-talet. Kvarteret finns markerat på Schilders karta från 1697 som tre mindre och en större tomt. År 1750 var den sydvästra delen markerad som ”Landts Contoiret” och resterande delar som ”Fru Fallkengrens”. Vid mitten av 1800-talet var kvarteret indelat i fem tomter. Tomtindelning har legat fast sedan 1970-talet och består idag av 10 fastigheter. Kvarteret har ett äldre byggnadsbestånd med medeltid stenhus som på flera fastigheter ingår i byggnader som byggts om och till på 1600-talet och 1700-talet. Dessa byggnader är till stor del bevarade och restaurerade och finns främst längs S:t Hansgatan och Hästgatan. Under 1800-talet gjordes huvudsakligen om- och tillbyggnader och från 1900-talets början finns flera nyuppförda stora byggnader i kvarteret.

Fastigheten Gråbrodern 7
Fastigheten ligger i kvarteret Gråbroderns nordvästra del, i hörnet av Hamburgergränd och S:t Hansgatan. Den omfattades av stadens expansion under 1200-talet och bebyggdes med minst ett stenhus, vars norra grundmur ingår i byggnad B1. En medeltida gränd har troligen gått genom kvarteret parallellt med Hamburgergränd. Den gick då sannolikt strax söder om huvudbyggnaden (B1). En medeltida mur har påträffats söder om radhusen kv Gråbrodern 11, vilket antyder grändens läge. Tomtstrukturen på Schilders karta från 1697 visar att den nuvarande fastigheten då hade samma utsträckning som idag men var något mindre mot söder och även inkluderade nuvarande Gråbrodern 13 och möjligen 12. Fastigheten motsvarades av tidigare tomten S:t Hansroten II:39. Fastigheten ägdes under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet av tunnbindare Hindrich Falk. Den omfattde då ett korsvirkeshus mot S:t Hansgatan (B1). Den kan även ha omfattat flera byggnader som denna tomtförteckning dock ej omnämner. År 1785 hade tomten enligt en husklassifikation en korsvirkesbyggnad med tegeltak (B1), en träbyggnad med bräd- och tegeltak (B3), ett trähus med verkstad och brädtak (B4), en lada av trä samt ett fähus av trä med brädtak. Tomten var därmed fullt utbyggd. Vid mitten av 1800-talet hade den fortfarande samma tomtgränser som på 1697 års karta och på en karta från 1883 är i stort sett den nuvarande bebyggelsestrukturen markerad. Först på 1970-talet erhöll tomten sin nuvarande utsträckning, då den långsmala tomtens östligaste del byttes mot ett stycke tomt i sydost, gränsande mot Gråbrodern 6 och 14.