Sankt Hansgatan 27
Huvudbyggnaden vid Sankt Hansgatan 27 är ett valvhus i kv Rådhuset 7, uppfört under 1200-talet i kalksten sannolikt ursprungligen i sin fulla höjd om två våningar med vind samt över gatan ett kryssvalv med huggen sten runt valvöppningen. Enligt Visby stadslag från 1340 blev det tillåtet att bygga över gatan eller gränden om man ägde hus på båda sidor om gatan/gränden. I bottenvåningen under valvet mot gatan har bedrivits affärsverksamhet troligen sedan 1700-talet eller ännu tidigare. Entrén till affärslokalen var belägen i valvet och ett skyltfönster till affären togs upp år 1910. Verksamheten omfattade bland annat boktryckeri, modeaffär och sjukvårdsaffär och pågick fram till 1964 då Visby stad köpte fastigheten. Vid en omfattande ombyggnad 1967-1969 byggdes huset samman med rådhuset och en gemensam entré för valvhuset och rådhuset inrymdes i tillbyggnaden. Entrén till affären under valvet sattes igen i samband med ombyggnaden. Den gemensamma entrén blev huvudentré till Rådhuset. Valvhuset kom att ingå som en del av det stora sammanhängande byggnadskomplex som Gotlands kommun genomförde i kv Rådhuset och Annexet under senare hälften av 1900-talet. När Gotlands kommun lämnade området 2009-2010 byggdes de tomma kontorsbyggnaderna om till bostäder och huvudentrén inreddes till butiksverksamhet.
Tidigare verksamhet i valvhuset
Sjukvårds- och parfymaffär,
Åhbloms Eftr Modeaffär,
Boktryckare T Norrby,
Handlare G Wahlström,
Glasmästare C Lindbom,
Slaktare Gabriel Dahlberg,
Skomakare Sören Gottberg,
Michael Kangjutare.
Kvarteret Rådhuset 7 omfattar två byggnader, huvudbyggnaden valvhuset över S:t Hansgatan och ett stort T-format bostadshus uppfört 1969, som ligger mot Mellangatan med adress Mellangatan 36. Till fastigheten hör också den lokal som inrymts där huvudentrén till rådhuset tidigare låg. Eftersom lokalen har adressen S:t Hansgatan 25 hade de varit mer naturligt att den vid ombyggnaden tillförts fastigheten kv Rådhuset 6 som också har denna adress. Valvhuset är sedan 1994 byggnadsminnesförklarat.
Den naturliga entrén i valvet till adressen S:t Hansgatan 27 byggdes bort 1968 och idag återstår en port i muren norr om valvhuset som entré till S:t Hansgatan 27.
S:t Hansgatan 27 hade tidigare adressen S:t Hansgatan 33.
Innehållsförteckning
Tidigare företag S:t Hansgatan 27
I Valvhuset har affärsverksamhet förekommit sedan 1700-talets slut eller ännu tidigare. Affärsverksamheten pågick fram till 1964, då Visby stad köpte fastigheten och stängde lokalen.
| Företag | Ungefärlig tidsperiod | Ägare/butikschef | Anmärkning |
| Parfymeri och sjukvårdsaffär | 1930 – 1964 | Axel F. Lindbom, Tekla Lindbom | |
| Åhblom Eftr Modeaffär | 1910 – 1930 | Marta Olofsson | Från Stora Torget 1B Till Adelsgatan 8 |
| Boktryckare T Norrby | 1875 – 1904 | Magnus Theodor Norrby | |
| Handlare G Wahlström | 1865 | G Wahlström | |
| Glasmästare C Lindbom | 1855 | C Linbom | |
| Slaktare G Dahlberg | 1791 | Gabriel Dahlberg | |
| Skomakare S Gottberg | 1791 | Sören Gottberg | |
| Michael Kangjutare | omkr 1697 | Michael Kangjutare |
Sjukvårds- och parfymaffär
Förre apotekaren Axel F Lindbom köpte omkring 1930 dåvarande fastigheten Rådhuset 3 (tidigare S:t Hansroten I:9) och startade en sjukvårdsaffär i valvhuset S:t Hansgatan 27 (tidigare 33). Omkring 1940 utökade han sortimentet i affären och bytte namn till Sjukvårds- och parfymaffär. Troligen dog han vid den tidpunkten för år 1944 står hans fru Tekla Lindbom som ägare till fastigheten och affären. Hon driver sannolikt verksamheten fram till 1964 då Visby stad köper fastigheten Rådhuset 3 och stänger affären. Tekla Lindbom dog 1970.
Åhblom Eftr Modeaffär
Josefina Åhblom (även Josefina Åblom) startade modehandel omkring 1875-1880 vid dåvarande Stora Torget 2. Josefina drev modeaffären fram till 1910, då hon som änkefru köpte fastigheten Rådhuset 3 med valvhuset S:t Hansgatan 27. Hon flyttade verksamheten i samband med köpet till valvhuset. Affären togs över av Martha Olofsson omkring 1920. Martha bytte namnet på affären till Åhblom Eftr Modeaffär. Hon drev affären fram till omkring 1930, då hon flyttade den till Adelsgatan 8. där hon drev rörelsen fram till omkring 1940.
Boktryckare T Norrby
Magnus Theodor Norrby (1828-1904) blev 1849 föreståndare för ett tryckeri i Visby. Theodor Norrby var son till urmakare, rådman och kapten Jacob Norrby (1797-1883). Jacob startade som urmakare 1823 och han hade butik och verkstad på Adelsgatan 16 och flyttade verksamheten under 1850-talet till Södra Kyrkogatan 14. Sonen Theodor hade flera yngre bröder där några blev framgångsrika. Carl Julius Norrby blev bland annat professor och senare kyrkoherde i När socken. Thomas Wilhelm Norrby var urmakare i Kalmar och far till Sylve Norrby, bokhandlare i Visby. Thomas Wilhelm flyttade till Visby och tog över fastigheten S:t Hansgatan 27 när Theodor dog 1904. Yngste brodern Nicolaus Severin Norrby blev lantbrukare i Träkumla.
Theodor blev alltså föreståndare för ett tryckeri 1849. Troligtvis var det Gotlandspostens tidningsaktiebolags tryckeri, som han kom att driva och så småningom också bli dess ägare. Han kom att expandera verksamheten. Tidningsaktiebolaget tryckte 1850–58 och 1871–76 Visby stifts tidningar och 1858–65 Gotlands Tidning. Sedan den senare tidningen upphört, grundade Theodor 1865 tidningen Wisby-Posten, vars utgivare och redaktör han var tom 1878. Theodor köpte omkring 1875 fastigheten S:t Hansroten I:9, där valvhuset ingick. Sannolikt startade han där ett boktryckeri, som låg i valvhusets övre våning i delen valvet över gatan. Han bedrev troligen sin verksamhet fram till 1904, då han dog. Hans yngre bror urmakaren Thomas Wilhelm Norrby tog då över ägandet till fastigheten fram till omkring 1910, då den såldes till änkefrun Josefina Åhblom. Theodor Norrbys son Knut Theodor fortsatte inom tidningsbranschen, men blev också kamrer på Sällskapets DBW:s sparbank.
Medeltid fram till 1600-tal
Under medeltiden var området för nuvarande Rådhuset 7 sannolikt tätt exploaterat med stenhus i flera parallella rader som sträckte sig från öster till väster. Kvar från medeltiden finns byggnaden valvhuset över S:t Hansgatan uppfört under 1200-talet. Området var då sannolikt indelat i två kvarter en gränd i söder som låg i förlängningen av nuvarande Klostergatan, en gränd strax söder om valvhuset och en gränd norr om valvhuset. Gränden söder om valvhuset fanns delvis kvar till in på 1900-talet. Det finns dokumenterat ett flertal medeltida murverk under mark, bland annat i norra delen av området vid Mellangatan. Byggnaderna låg ofta i långsmala rader utefter gränderna. På många ställen var gränderna sannolikt överbyggda av valvhus. Mycket troligt kan det ha funnits packhus med gaveln mot S:t Hansgatan, som utnyttjades för den inkomstbringande sjöfartshandeln. Se även situationsplanerna som finns under Gator>S:t Hansgatan> Sankt Hansgatan 25.
1600-talet
Kv Rådhuset 7 (tomt nr 109)
På grund av den nedgång av handeln som skedde med början under 1500-talet och fortsatte under 1600-talet minskades befolkningen kraftigt i Visby. Under slutet av 1600-talet hade många av de medeltida byggnaderna rivits eller övergivits. Enligt 1697 års karta och husförteckningar fanns det endast två byggnader markerade, ett hus av trä vid Mellangatan på områdets norra del samt valvhuset över S:t Hansgatan. Öde och förfallna byggnader markerades inte på kartan. Gränden norr om valvhuset lades troligen igen under 1600-talet, den finns inte kvar enligt Schilders karta från 1697. Tomt nr 109 under 1600-talet motsvarade ungefär nuvarande kv Rådhuset 7.
1700-talet
Kv Rådhuset 7 (S:t Hansr I:9, Strandr III:3)
När Abraham Lange år 1751 köpte S:t Hansroten I:8 för att uppföra sitt pampiga bostadshus köpte han samtidigt S:t Hansroten I:9 med nuvarande valvhuset över S:t Hansgatan. Han ägde då området som motsvarade stora delar av nuvarande kv Rådhuset 6 och 7. Köpmansgårdens huvudbyggnad och flygellängan samt innergården låg på mark som idag ingår i kv Rådhuset 6, medan de ekonomibyggnader som han samtidigt uppförde till sin köpmansgård låg på mark som idag ingår i kv Rådhuset 7. Ekonomibyggnaderna låg utefter Mellangatan med norra delen i en vinkel åt öster. De omfattade en mängd diverse byggnader, två lider med utkörsportar, stall i sten för 10 hästar, ett fähus för 9 kor, ett öppet vagnshus, en packbod, bagarstuga, bankkammare, en stallkammare och en vedbod. Hur valvhuset över S:t Hansgatan användes av Lange vet vi inte, men troligen användes det som försäljningsbod. Inom nuvarande gränsen för kv Rådhuset 7 fanns också den byggnad i trä som låg vid Mellangatan i norra delen av området och som vid den här tidpunkten tillhörde Strandroten III:3. Under slutet av 1700-talet ägdes byggnaden av änkan Beata Lund. Abraham Lange sålde 1791 S:t Hansrotem I:9 med valvhuset till skomakaren Sören Gottberg och slaktaren Gabriel Dahlberg.