Södra Kyrkogatan
Södra Kyrkogatan sträcker sig idag från Wallérs plats till domkyrkan via Stora Torget. Södra Kyrkogatan var mycket kortare tidigare, eftersom Adelsgatan då sträckte sig från Södertorg fram till Stora Torget, vilket gällde fram till mitten av 1700-talet. Gatan från Stora Torget till domkyrkan kallades då Kyrkogatan. Förmodligen förlängdes Kyrkogatan söderut till Klosterbrunnsgatan, då Adelsgatans sträckning las om under mitten av 1700-talet, från nuvarande Södra Kyrkogatan till nuvarande Ryska gränd fram till Köttorget. Sedan mitten av 1800-talet gäller nuvarande sträckning.
Södra delen av Södra Kyrkogatan ligger strax nedanför Klintkanten och det var fram till Klintkanten som Visbys medeltida stad sträckte sig, så att många av byggnaderna runt Södra Kyrkogatan har åtminstone kvar medeltida murrester.
Strax norr om tidigare DBW:s sparbank, där Smittens backe ansluter till Södra Kyrkogatan vidgar sig nämnda gatan och bildar en plats, som tidigare kallades Schonfeldz (äv. Schonfeldts) plats. Mårten Schonfeldt (1617-1688) tillhörde sannolikt en av de tyskar som hörsammade den uppmaning som skickades ut från Visby till framför allt tyskar att komma och bosätta sig i staden, för det fanns gott om övergivna packhus till försäljning och upprustning. Mårten köpte omkring 1646 nuvarande fastigheten Laboratorn 4, Södra Kyrkogatan 5, som ligger just vid den nämnda platsen. Fastigheten Laboratorn 4 köptes senare 1808 av färghandlaren Agrell, som givit namn åt det iögonfallande korsvirkeshuset som ligger där. Mårtens son Kasper Schonfeldt (1670 -1709) ägde en fastighet 1697-1709 som troligen låg delvis i nuvarande Laboratorn 4 och söder därom delvis i Laboratorn 5. Platsen som kallades Schonfeldts plats under 1700-talet har alltså fått namn efter far och son Mårten och Kasper Schonfeldt.
