Södra Kyrkogatan 10

Södra Kyrkogatan 10 ligger i kvarteret Systemet 3. Byggnaden, som täcker hela fastigheten, är uppförd i kalksten under åren 1878-79. Gatuplanet rymmer ett affärsläge.

Nuvarande företag

Gatuplan 
I gatuplanet finns Gamla Masters.

Gamla Masters   
Restaurang Gamla Masters startade sin verksamhet våren 1999 vid Södra Kyrkogatan 10. Restaurangen har ett franskt kök och är en trivsam kvarterskrog med varm stämning och pålitliga klassiker på menyn. Gamla Masters etablerades av krögaren och dåvarande ägaren Mats Skärlén. Han drev restaurangen tillsammans med kollegan Christer Grandin. Eftersom det tidigare funnits en restaurang i lokalerna här på Södra Kyrkogatan omkring 1990 med namnet Masters, fick den nyetablerade restaurangen namnet Gamla Master. Mats drev restaurangen fram till 2005, då Gabriel Sahlin tog över som ägare och krögare.

”G:a Masters är den lilla, trevliga, prisbelönta kvarterskrogen mitt i Visby med höga ambitioner när det gäller kvalitet på mat, dryck och service. Som hemma fast bättre.”

Restaurangen är öppen 18:00 – 22:00 året om och har plats för 32 gäster. Under sommaren tillkommer uteserveringen med ytterligare 30 platser.

G:a Masters ingår i nätverket ”Kulinariska Gotland” som är en sammanslutning av sju krogar på Gotland. För att ingå i sammanslutningen måste restaurangen finnas omnämnd i restaurangbibeln ” White Guide” och även uppfylla vissa villkor vad gäller närproducerat, ekologiskt odlat, miljötänk, välutbildad personal m.m. I Kulninariska Gotland ingår förutom Gamla Masters även Bakfickan, Surfers, Lindgården, Smakrike, Broman & Son Gnisvärd samt Fårögården.

Gamla Masters arrangerar även konferenser, vinprovningar m.m. i Johan Målares hus nere i källarvalvet.

Köksmästare Raymond Jakobsson erbjuder bl.a. några klassiska rätter: ”Köttbullar med gräddsås, mos, lingon och gurka”, ”Piggvar med brynt smör, räkor, gurka och pepparrot” och ”Soppa på gotländska vildlökar med ankrillette och syrad sparris”.

Besök även Gamla Masters hemsida.

Sedan några år (juni 2020) driver också Gabriel Sahlin, tillsamman med Tommy Sandlin, Nya Masters i Lummelunda.

Bostäder   
I byggnadens övervåning och vindsvåning finns det bostäder.

Tidigare företag

Masters 
Restaurang Masters öppnades troligen 1986 vid Södra Kyrkogatan 10. Detta år och året därpå sökte företaget lov för att få uppföra en tillfällig uteservering. Masters drevs av Per Söderqvist m.fl. fram till 1995.

Lady o Lufsen 
Lay o Lufsen var en klädesaffär som fanns på Södra Kyrkogatan 10 ungefär under perioden 1973 till 1986, då verksamheten flyttade till Södra Kyrkogatan 8, byggnaden strax intill.

Slakteri och Andelsslakteriaffär
Gotlands andelsslakteriförbund köpte fastigheten 1960 och öppnade ett Andelsslakteri i lokalerna. År 1962 byggdes slakteriet om till affärslokal och det blev i stället en köttaffär, en andelsslakteriaffär. År 1970 gick Gotlands andelsslakteriförbund samman med Stockholm, och bildade Stockholm-Gotland slakteriförening som tog över fastigheten. År 1973 stängde Andelsslakteriföreningen verksamheten.

Hesselsten Charkuteriaffär
Handlare Sigurd Hesselsten (1889–1983) ägde fastigheten Systemet 3 under åren 1917 – 1953, där han också drev en charkuteriaffär i byggnaden Södra Kyrkogatan 10, vilket också framgår av skylten på fasaden. Sigurd var både motorintresserad och idkade även andra sporter som varpa och bollspel. Han deltog i Gotlands första stora biltävling som omfattade 4 etapper med totalt 38 mils bilkörning med start på valborgsmäsoafton 1922 vid Södra stationen i Visby. Tävlingen gick ut på att pricka idealtiden på de fyra etapperna som omfattade sträckan Visby-Slite-Hemse-Visby- Ejmunds-Visby. Vann gjorde Sigurd Hesselsten, i en Overland, 2:a H.G. Pettersson i en Chevrolet och 3:a Emil Appelquist (Bil-Emil) i en Overland.

Handlare Måhrbeck 
Handlare C. A. Måhrbeck bedrev handel på Södra Kyrkogatan 10 sannolikt under perioden 1890-1904 då han också ägde fastigheten Systemet 3.

Kopparslagare 
Sedan omkring 1830 och fram till slutet av 1800-talet har det funnits kopparslagare här runt Södra Kyrkogatan i kvarteren Systemet 3 och på andra sidan Södra Kyrkogatan i kvarteren S:ta Katarina 2 och S:ta Katarina 3. Det började med kopparslagare C. M. Sik och senare hans arvingar, sedan kopparslagare N. Hallgren och därefter N. P. Hallgren. Vid olika tidpunkter var C. M. Sik och hans arvingar ägare till Systemet 3, S:ta Katarina 2 och S:ta Katarina 3, N. Hallgren var ägare till S:ta Katarina 2 och S:ta Katarina 3 och N. P. Hallgren till Systemet 3 och S:ta Katarina 3. Troligen användes gårdshusen som verkstäder för tillverkning av kopparföremålen, i gatuhusen skedde försäljning och i övervåningarna bodde ägarna med sina familjer. Det var under N. P. Hallgrens tid som ägare till fastigheten som nuvarande byggnad uppfördes omkring 1878-79.

Hus och gården

Nuvarande byggnad fyller hela tomten för fastigheten Systemet 3. Därmed finns det inte någon gård i fastigheten.

Huvudbyggnaden
Byggnaden uppfördes under åren 1878-79 i kalksten med två våningar och vindsvåning. Den något kilformade byggnaden täcker hela tomtytan. Rester från medeltida bebyggelse finns på platsen, vilket tyder på att det sannolikt ingår medeltida delar i byggnadens grundmurar. Byggnaden höjd ändrades kort efter nybyggnationen då man 1893 byggde på en våning. Taket är ett sadeltak belagt med tegel och uppbrutet av takkupor åt både öster och väster. I slutet av 1800-talet fanns en balkong av trä på andra våningen södra fasad. Träbalkongen byttes senare ut mot en balkong av järn. Byggnaden har brukats som bostadshus med butik i gatuplanet.

Gården
Eftersom byggnaden täcker hela tomten saknas gård, men i tidigare bebyggelse före 1878 fanns det en gård på fastigheten.

Kvarteret Systemet 3

Kvarteret Systemet
Kvarteret Systemet avgränsas åt norr av Nedre Finngränd, åt öster av Ryska gränd, åt söder utgör kvarteret en spets som begränsas av Ryska gränd och Södra Kyrkogatan och åt väster gränsar kvarteret till Stora Torget och Södra Kyrkogatan. Kvarteret ligger alldeles nedför klintkanten som höjer sig vid dess östra sida. Vi kvarterets södra spets ligger den plats som tidigare under 1700-talet kallades Schonfeldts plats. Medeltida murverk och grundmurar har vid arkeologiska undersökningar påträffats både i kvarterets norra som södra delar. Kvarterets utbredning är ungefär densamma idag som under 1600-talet, men troligt är att en eller flera gränd genomkorsat kvarteret och senare lagts igen. Området var ett av de mest vattenrika områden i innerstaden. Redan under medeltiden fanns det sannolikt en pump i dess södra del. En rörledning drogs ner till Klosterbrunnsgatan på 1870-talet, där ytterligare en vattenpump installerades och som då ersatte en tidigare pump. Enligt Schilders karta från 1697 bestod kvarteret av fyra tomter med nummer 143-146 och var bebyggt med såväl bostadshus som ekonomibyggnader i sten och trä. Under 1700-talets slut ändrades fastighetsindelningen till två tomter S:t Hansroten III: 13 och 14  och senare delades 14 i ytterligare två delar. Under 1930-talet ändrades fastighetsbeteckningarna åter och kvarteret fick då namnet efter den verksamhet som pågått en tid.  

Fastigheten Systemet 3
Fastigheten Systemet 3 ligger i kvarterets södra del och sträckte sig ursprungligen längre söderut än i dag enligt kartan från 1646. Man har där påträffat medeltida grundmurar under marknivån. Den vattenpump som uppsattes 1857 söder om fastigheten har sannolikt föregåtts av en tidigare vattenpump. Fastighetens nuvarande beteckning föregicks av rotebeteckningen S:t Hansroten III: 14½. Längs östra gränsen mot Ryska gränd var fastigheten bebyggd med ett medeltida stenhus. Rester av detta hus har påträffats på den öppna platsen söder om fastigheten. I slutet av 1600-talet har fastigheten samma utsträckning som idag och betecknades som tomt nr 146. Tomten var då bebyggd med ett trähus. På tomten inrymdes ett gårdsrum strax norr om i höjd med korsningen Finngränd och Ryska gränd. Den öppna platsen vid korsningen kallades då Köttorget eller Oxtorget. Det omnämnda trähuset ägdes troligen av kopparslagaren C. M. Sik (även Siik) under 1840-talet och var då fallfärdigt. Troligen är det samma hus som under 1860-talet omtalades som kalklada. Fastigheten trähusbyggnader stod kvar till mitten av 1800-talet och ersattes av nuvarande byggnad från 1878-79.