Södra Kyrkogatan 5

På fastigheten Laboratorn 4 finns det fyra byggnader. Huvudbyggnad är den byggnad som ligger med gaveln mot Södra Kyrkogatan. Huset är uppfört under 1600-talet som ett korsvirkeshus i två våningar på ett delvis raserat medeltida hus och inrymmer butik och bostäder. I huvudbyggnaden och i den flygel som uppfördes 1928-1929 söder om korsvirkeshuset finns det två butikslägen. Hela Agrellska gården med alla byggnader ByggnadsMinnes förklarades 1994. Tidigare hade fastigheten adressen Södra Kyrkogatan 7.

Nuvarande företag

Gatuplan 
I gatuplanet finns Verkstan-The social life.

Verkstan-The social life   
Verkstan är namnet på en butik på Södra Kyrkogatan 5 som har en stor mix av olika varor som säljs, t.ex. kryddor, lemonad, oliver, mintkulor, te, kaffe, porslin, kläder, möbler och mycket mycket mer. Verksamheten startade sommaren 2019 i centrala Ljugarn i en före detta bilverkstad, därav namnet Verkstan på butiken. Våren 2020 öppnades på Södra Kyrkogatan företagets andra butik.

Sommaren 2019 öppnade vi vår första butik som ligger mitt i centrala Ljugarn, Claudelinsväg 3, som ligger vägg i vägg med restaurang Bruna Dörren. Lokalen är en gammal före detta bilverkstad där vi har behållit en känsla av just verkstad. Våren 2020 öppnade vi vår andra butik på Gotland. Butiken ligger centralt beläget i Visbys innerstadskärna, på Södra Kyrkogatan 5, i ett gammalt korsvirkeshus med anor från 1300-talet. Sommaren 2020 öppnade vi vår tredje butik på Gotland. Den ligger i Tofta i fd. Tofta Outlets lokaler och vintern 20/21 öppnade vi ytterligare en butik – den ligger i Åre,  mitt i byn på Stationsvägen 18. Sedan efter dessa 4 enheter har vi även öppnat upp ännu en butik på Ihre Gård på Gotland samt ännu en i Salthallarna i Höganäs. Resan fortsätter…

Förutom en härlig mix av produkter har vi målarverkstad i anslutning till våra butiker på Gotland (ej Visby) för vuxna och barn. Du köper en målarduk och kan sedan börja skapa fritt på ett av våra stafflier. Vi vill växa ännu mer runt om i Sverige och letar konstant efter lokaler som passar oss. Hör gärna av dig om du vill tipsa om en lokal eller vill veta mer!

Verkstan drivs av Anna Fohlin, Anett Jormeus, Magdalena Björnsdotter, Maria Bengtsson och Susanne Liljenberg med Maria Bengtsson som högsta ansvarig. Verkstan fick ett tillägg i butiksnamnet 2022 och blev ”Verkstan-The social life”. Kvintetten hade planer på ett utökat koncept och när de fick frågan av fastighetsägaren Carl Rockler Meurling till Södra Kyrkogatan 5 att ta över uthyrningen av två lägenheter i fastigheten fanns det ingen tvekan i gruppen. Verksamheten blev därmed ett mindre boutiquehotell med butiksförsäljning och uthyrning av två lägenheter på Södra Kyrkogatan 5. Närmast är planerna för Verkstan på att utöka konceptet med uthyrningsverksamhet.

Bostäder   
I huvudbyggnadens övervåning finns bostäder.

Tidigare företag

Visby Lysoljebolag 
Visby Lysoljebolag köpte omkring 1897 Laboratorn 4 av DBW:s sparbank och flyttade firman från Södertorg till Södra Kyrkogatan 5. Lysbolaget sålde förstås lysoljor (fotogen) men även lamptillbehör såsom lampglas, vekar och glödstrumpor. Tillgången på fotogen var länge viktig som belysning i hemmen innan Visby fick elektricitet under början av 1900-talet. Lysoljebolaget hade också en bensinstation vid Kyrkogatan. Handelsmannen Carl Degerman var initiativtagare till Lysoljebolaget som bildades 1889 och han var tillsammans med Rudolf Wallér största delägare. Degerman blev så småningom ensam ägare till Lysbolaget. Vid Lysoljebolaget jobbade bl.a. David Karlsson som senare tog namnet Casserstedt. Verksamheten pågick fram till 1929. Affärsföreståndaren till Lysoljebolaget bodde i valvet ovanför Klosterbrunnsgatan. Mellan hans bostad och kontoret över affären fanns ett talrör, en föregångare till telefonen. På vinden låg, till husets ombyggnad 1929, ett restlager telefoner från Telefonföreningens tid före 1902.

Färgaren Carl Agrell 
Färgaren Carl Christian Agrell inköpte 1807 fastigheten motsvarande nuvarande Laboratorn 4 och 5. Egendomen fanns kvar i släktens ägo fram till 1897, då en ättling, gotlandsforskaren och lektorn Mathias Klintberg, sålde fastigheten till sällskapet DBW:s sparbank. Den norra delen sålde Sällskapet vidare till Visby Lysoljebolag, medan man behöll den södra delen och där uppförde bankhuset.

Agrellska fastigheten, historik

Den finns en hel del information avseende Agrellska fastighetens historik, som nedan återges, lite mer än vad som vanligtvis går att finna för en fastighet i innerstaden.

Troligen började fasta bostäder byggas ovanför Strandgatan under 800-talet. Bebyggelsen växte under vikingatiden och spred sig ungefär som en båge åt norr, öster och söder med centrum vid Gamle Hamn. Vid slutet av 1100-talet  och början av 1200-talet hade bebyggelsen nått fram till nuvarande Södra Kyrkogatan. Flertalet av dagens byggnader på fastigheten, nuvarande Laboratorn 4, har kvar rester av grunder och murverk från medeltiden. Man tror att bebyggelsen här under medeltiden var formad som ett mindre torg omgiven av gator och gränder. När det närbelägna Stora Torget anlades under 1300-talet förlorade det mindre torget sin betydelse och sedermera bildades den triangelformade tomten omgiven av gator och gränd.

Förmodligen fanns det byggnader, sannolikt trähus från 1100- och 1200-talet, som revs för att ge plats åt en köpmansgård som uppfördes på 1400-talet på tomt nr 158 (motsv, fastigheten kv Laboratorn 4). Köpmansgården omfattade tre stenhus sammanbyggda i en U-formad plan inneslutande en gård öppen mot Södra Kyrkogatan.. Den norra längan uppfördes som packhus på 1300-talet och var sammanbyggt med ett valvhus över Klosterbrunnsgatan och även den västra längan var byggt som ett packhus, dock på 1400-talet. Den södra längan sannolikt också uppförd på 1400-talet inrymde troligen en bostadsfunktion. Via en bevarad tunnvälvd portgång genom den norra längan nådde man gården från Klosterbrunnsgatan. Vid en arkeologisk utgrävning av den västra längans källare 1995 framkom material som skulle kunna datera huset till tidigast 1400-talet.

Under slutet av 1500-talet och in på 1600-talet stagnerade staden under de danska länsherrarnas hårda styre och sjöröveri.  Flertalet byggnader förföll eller stod öde vilket tydligt drabbade även kvarteret Laboratorn. Borgarna i Visby lät skicka meddelande till i första hand Tyskland för att locka handelsmän till Visby för att rusta upp de förfallna byggnaderna. Mårten Schonfeldt var en av de handelsmän som tillsammans med bl a Hans Burmeister, Martin Schonfeldt, Bertel Eisenberg, Johan Wolters, Stefan Klockman och Matthias Osterman, fann denna inbjudan intressant.

Mårten Schonfeldt (1617-1688) var född i Hannover där det fanns gott om gamla korsvirkeshus före andra världskrigets bombningar. Han flyttade till Visby och köpte 1646 fastigheten nr 158 som motsvarar nuvarande Laboratorn 4 och han tog tydligen med sig intresset för korsvirkeshus från sin hemstad. När Schonfeldt köpte fastigheten var norra längans övre våning raserad, medan den nedre våningen fanns bevarad med en stomme av kalksten. Schonfeldt lät återuppföra den övre våningen i tegel mot Klosterbrunnsgatan och i korsvirke mot gården. Norra längans övervåning inreddes till handelsgårdens bostad. Den norra längan integrerades med den västra längan under ett gemensamt sadeltak och med en gavel i korsvirke mot Klosterbrunnsgatan. Byggnaden som använts som magasin inreddes då till bostad. Schonfeldt lät också uppföra i korsvirke en ny byggnad i två våningar med långsidan mot Klosterbrunnsgatan, med den östra gaveln mot Kyrkogatan och den västra byggd mot norra längans gavel.  Den nya byggnaden inreddes som saluhall i bottenvåningen och som bostad i övervåningen. Mårten Schonfeldt bedrev troligen handel i saluboden fram till 1683, då han sålde fastigheten till ovan nämnde Johan Wolters.

Mårten Schonfeldts son Kasper Schonfeldt (1670 – 1709) ägde en fastighet (tomt 158b) 1697-1709 som troligen var en del i norra Laboratorn 5. Platsen där Södra Kyrkogatan har en utvidgning i området kring Agrellska huset kom under 1700-talet att kallas Schonfeldts plats efter far och son Schonfeldt.

Johan Wolters köpte omkring 1681 en byggnad vid nuvarande Donners plats och när han köpte ytterligare en fastighet vid Donners plats 1697 sålde han istället fastigheten vid Södra Kyrkogatan.

Under 1700-talet (1712 – 1790) ägdes tomten nr 158 (Laboratorn 4 och del av Laboratorn 5) av släkten Bulmering bl a Eberhard Bulmering 1755-1777 som var rådman i staden. Under 1790 – 1807 ägdes samma fastighet, och troligen utökad till hela nuvarande Laboratorn 5, av familjen Gustaf von Schröder.

Färgaren Carl Christian Agrell köpte den stora fastigheten 1807, som fanns kvar i hans släkt till 1897. Under den här perioden gjordes en del förändringar av byggnaderna. En tillbyggnad utfördes mot söder vid Kyrkogatan för att öka butiksytan i korsvirkeshuset och byggnadens fasader putsades helt så att de typiska trästockarna i fasaden inte längre syntes. Den västra längans gavel i korsvirke åt norr revs. Korsvirkeshuset och gården har fått bestående namn efter färgaren Agrells och kallas fortfarande Agrellska huset resp Agrellska gården.

Som tidigare nämnt köpte Sällskapet DBW år 1897 hela den stora fastigheten som omfattade både Laboratorn 4 och 5 och sålde den norra delen, Laboratorn 4, till Visby Lysoljebolag. Den bensinstation som Lysbolaget öppnade låg sannolikt inne på gården. Grosshandlare Carl Degerman, som var storägare i bolaget, bosatte sig i någon av bostäderna som tillhörde Lysbolaget enligt uppgift i adresskalendern 1906.

År 1927 köpte tandläkare Nanna Eriksson fastigheten och påbörjade en omfattande renovering, men Lysbolaget hade trots detta kvar sin verksamhet till 1929 i fastigheten. En gångpassage genom korsvirkeshuset östra del togs upp och putsen togs bort så att korsvirkesstommen åter blev synlig. Tillbyggnaden åt söder revs och ersattes av en flygelbyggnad i två våningar med klassicistisk utformning. En tandläkarpraktik öppnades i flygelbyggnadens övervåning med ingång från Kyrkogatan. Nanna Eriksson och maken Felix Eriksson bedrev tandläkarpraktik i byggnaden sannolikt fram till 1967 då praktiken togs över av Folke Rosenlund. Makarna Erikssons dotter Margareta Stålhandske tog över fastigheten samma år och innehade ägandet till 2016.

Ägandet av fastigheten togs över av Agrellska Huset Fastighets AB vars aktieägare utgjordes av släktingar till familjen Eriksson. I dag ägs fastigheten av tre delägare, Carl Rockler Meurling, hans mor samt ytterligare en person. Meurlings mor var kusin med Margareta Stålhandske.

Husen och gården

På fastigheten finns det fem byggnader om valvhuset inräknas, B1 västra längan, B2 norra längan, B3 korsvirkeshuset, B4 valvhuset samt B6 flygelbyggnad. B5 södra längan revs på 1700-talet.

B1, västra längan
Västra längan uppfördes som ett packhus med källare murat med kalksten i två våningar. Sannolikt fanns det äldre bebyggelse från 1100- eller 1200-talet som revs för att ge plats åt den nya byggnaden. Vid arkeologiska undersökningar 1995 kunde tidpunkten för uppförandet dateras till 1400-talet. Byggnaden uppfördes med sin norra gavel mot den då befintliga norra längan. Taket på packhuset är ett sadeltak belagt med tegel. Byggnaden är bevarad i sin fulla höjd. De båda nedre planen har takbjälkar uppburna av profilerade stenkonsoler. Källaren kvarstår närmast i oförändrat ursprungligt skick. Under 1600-talets början utfördes upprustning av byggnaden. Längan erhöll en ny takstol som sträckte sig ända fram till Klosterbrunnsgatan, där en ny gavel byggdes med korsvirkeskonstruktion. Byggnaden som använts som magasin inreddes samtidigt som bostad. På 1800-talet revs korsvirkesgaveln och en utvändig entrétrappa i snickarglädjestil uppfördes till den övre våningen på östra sidan av byggnaden. En större invändig renovering utfördes 1927 av övervåningen som ännu är bevarad från den tiden. År 1995 renoverades exteriören, vilket innebar en återgång till ett antaget utseende som byggnaden hade innan 1800-talets förändringar. Fasaden slätputsades i guldockra med engelskt röda dörr- och fönstersnickerier. Samtliga fönsteröppningar är förändrade eller sekundärt upptagna på 1600 – 1800-talet. Byggnadens exteriör renoverades 1995, varpå den återfick ett äldre utseende.

B2, norra längan
Norra längan uppfördes i kalksten som ett packhus under 1300-talets första hälft byggt som tre sammanbyggda huskroppar. Sannolikt fanns det äldre bebyggelse från 1100- eller 1200-talet som revs för att ge plats åt den nya byggnaden. Norra längan hade vid den östra gaveln den för packhus typiska hissporten för att hissa upp varor till packhusets lagerutrymmen. Under slutet av 1500-talet eller början av 1600-talet raserades övervåningen och byggnaden stod sannolikt öde när Mårten Schonfeldt köpte fastigheten 1646 och började renovera och återuppbygga längan. Schonfeldt lät återuppföra den övre våningen i tegel mot Klosterbrunnsgatan och i korsvirke mot gården, medan källaren med valv och den nedre våningen med en stomme av kalksten kunde bevaras. Byggnaden integrerades med västra längan under ett gemensamt sadeltak i samband med återuppförandet av övervåningen. Övervåning inreddes till handelsgårdens bostad. Byggnadens stenstomme är putsad med vit slätputs och täckt av ett tegelbelagt mansardtak. Byggnadens bottenvåning innehåller två kryssvälvda rum separerade av en tunnvälvd passage, vilken en gång fungerade som ingång till gården från Klosterbrunnsgatan. Under 1927-1929 gjordes omfattande invändiga renoveringar. Det östra valvrummet inreddes till skyddsrum på 1940-talet men är idag återställt i näst intill ursprungligt skick. Den tunga järnporten mot Klosterbrunnsgatan in till skyddsrummet finns ännu kvar som en påminnelse om arrangemang från andra världskriget. Byggnadens övre våning inrymmer idag en bostadslägenhet tillsamman med byggnad B1 medan bottenvåningen har en butiksyta. Interiört återfinns stora kulturhistoriska värden i en medeltida trappa, äldre dörrar, ett nästan komplett kök från 1920-talet samt ett flertal snickerier av hög kvalitet från 1920-talets ombyggnad. Byggnadens exteriör renoverades 1995, varpå den återfick ett äldre utseende.

B3, korsvirkeshuset
Byggnad B3 uppfördes under 1600-talet av Mårten Schonfeldt som ett korsvirkeshus i två våningar. Förmodligen fanns det byggnader från 1100-talet eller 1200-talet där korsvirkeshuset uppfördes. Dessa byggnader revs när norra längan uppfördes. Korsvirkeshuset uppfördes mot norra längans östra gavel, där rester av en förbyggd hissport finns kvar i våningens gavelröste. Korsvirkeshuset inreddes som salubod i bottenvåningen och bostad i övervåningen, vilken nåddes via ett utanpåliggande trapphus på södra sidan. Under 1800-talet las en puts på fasaderna som täckte över virket i fasaderna. Under 1800-talet revs också trapphuset och en tillbyggnad av butiken gjordes åt söder. Under 1928-1929 gjordes omfattande renoveringar då tillbyggnaden åt söder revs och ersattes av en flygelbyggnad i två våningar med klassicistisk utformning. Flygelbyggnaden inreddes till tandläkarpraktik. En gångpassage togs vid samma tidpunkt upp i korsvirkeshusets östra del och korsvirkesstommen frilades åter. Korsvirkeshusets södra vägg mellan B2 och B5 flyttades ut så att den kom i liv med byggnad B2:s södra vägg. Korsvirkeshuset vid Södra Kyrkogatan utgör det bäst bevarade och arkitektoniskt mest uttrycksfulla representant för korsvirkesbyggandet i Visby.

B4, valvhuset
Valvhuset uppfördes sannolikt samtidigt med byggnad B2, norra längan, under 1300-talets första hälft. Enligt Visby stadslag från 1340 blev det tillåtet att bygga över gatan eller gränden om man ägde hus på båda sidor om gatan/gränden. Under slutet av 1200-talet och början av 1300-talet började det bli trångt i Visby på grund av stor inflyttning av handelsmän från Tyskland och andra länder runt Östersjön. I Visby fanns det många valvhus över de många gränder som tidigare fanns i öst-västlig riktning. Idag finns det kvar 6 valvhus.

B5, södra längan
Den södra längan uppfördes troligen på 1400-talet. Exakt läge är inte känt. Byggnaden inrymde troligen en bostadsfunktion. Sannolikt låg en gränd strax söder om längan som medförde att köpmansgården var något långsmal. Osäkert är också om byggnaden sträckte sig ända ner mot Södra Kyrkogatan. Den mur som ännu fanns kvar 1902 enligt bilden ovan, skulle kunna vara en rest av byggnadens östra gavel. Under början av 1600-talet ändrades byggnadens funktion till magasin och under början av 1700-talet revs byggnaden. Gränden söder om södra längan lades då in i tomtmarken. Vid 1700-talets andra hälft slogs tomten samman med nuvarande Laboratorn 5.

B6, flygelbyggnaden
En mindre flygelbyggnad uppfördes av tegel i två våningar 1928-1929 söder om Korsvirkeshuset av dåvarande ägare tandläkare Nanna Eriksson. Byggnaden ersatte den tidigare tillbyggnaden som revs. Ritningarna var upprättade av Olof Lundgren som utformat gatufasaden med klassicistisk exteriör enligt tidens stilideal med rusticerande sockelvåning i avvikande färg, slätputsad fasad, utsmyckad huvudentré och enstaka dekorativa element i form av en medaljong. Byggnadens båda plan står i förbindelse med byggnad B3, Korsvirkeshuset, och har kvar sin ursprungliga plan. Den övre våningen inreddes till tandläkarpraktik, men ändrades senare till bostad under 1970-talet. I det undre planet inrymdes en butikslokal, vilket fortfarande gäller för detta plan. Interiört är snickerier och rumsdisposition i nuvarande bostadsvåning av ett högt kulturhistoriskt värde.

Gården
Gården skapades under 1400-talet som en köpmansgård omgiven av tre byggnader i U-form. Söder om den södra längan låg en gränd som las igen under 1700-talet samtidigt som den södra längan revs. Gårdsrummet kunde då utökas i storlek. Under 1800-talet dominerades gården av Agrells färgeriverksamhet. Två av byggnaderna kring gården är välbevarade sedan 1300-talet resp 1400-talet och fastigheten utgör idag en av de bäst bevarade medeltida köpmansgårdarna i Visby.

Kvarteret Laboratorn 4

Kvarteret Laboratorn
Kvarteret Laboratorn är ett långtsmalt kvarter, långt i öst-väst från S:t Hansgatan till Södra Kyrkogatan och smalt från Klosterbrunnsgatan i norr till Schweizergränd i söder. Hela kvarteret var sannolikt bebyggt under medeltiden. De undersökningar som gjorts av grunder i kvarteret tyder på att bebyggelsen uppfördes under 1100-talet eller 1200-talets början. Kvarteret genomkorsades av tre gränder nu försvunna gränder. I östra delen av kvarteret fanns en öppen plats som kunde ha blivit ett torg. Medeltida murverk i en eller flera våningar finns ännu kvar i de flesta byggnader i de nordliga och östliga delarna av kvarteret. I övriga delar finns medeltida murverk registrerade för samtliga byggnader. Ett valvhus finns ännu kvar, men åtminstone ytterligare två till har funnits.

Under slutet av 1600-talet fanns det tre skilda kvarter som avgränsade av två kvarvarande gränder, vilka lades igen först under 1800-talet. Ett kvarter motsvarade ungefär nuvarande Laboratorn 4, ett andra kvarter omfattade norra halvan av nuvarande samt delar av fastigheterna 3 och 10 och det tredje utgjordes av södra delarna. Många av byggnaderna stod under 1600-talet övergivna under de dåliga tiderna och en del av byggnaderna stod och förföll. I speciellt sydvästra delarna av kvarteret revs troligen en del byggnader och i stället anlades trädgårdar. Vid slutet av 1700-talet byggdes flera av de kvarvarande byggnaderna till eller slogs samman och fick ett utseende som var tidstypiskt. Vid mitten av 1800-talet och kring sekelskiftet 1900 bebyggdes kvarterets södra och västra del med förhållandevis stora byggnader. Två typexempel på detta var uppförandet av DBW:s Sparbank samt polishuset vid Klosterplan.

Fastigheten Laboratorn 4  
Fastigheten Laboratorn 4 ligger i den nordöstra delen av kvarteret och gränsar till Södra Kyrkogatan och Klosterbrunnsgatan. Fastigheten Laboratorn 4 motsvarade ungefärligen tomt nr 158 enligt Schillers karta från 1697 och fick under 1700-talet benämningen Klinteroten II:37. Fastigheten utgjorde från medeltiden fram till början av 1700-talet ett eget triangelformat kvarter. Denna ovanliga fastighetsbildning anses ha uppkommit av att platsen tidigare under medeltiden utgjorde ett mindre torg. När det närbelägna Stora Torget anlades i början av 1300-talet förlorade det mindre torget sin betydelse och sedermera bildades den triangelformade tomten omgiven av gator och gränd. Under 1400-talet bebyggdes tomten sannolikt med tre stenhus som var sammanbyggda i en U-formad plan kring en gård öppen mot Södra Kyrkogatan och utgjorde en köpmansgård. Via en bevarad tunnvälvd portgång genom den norra längan nådde man gården från Klosterbrunnsgatan. Under slutet av 1500-talet och början av 1600-talet förföll stora delar av fastigheten och en upprustning påbörjades under mitten av 1600-talet. Under 1700-talets första hälft las den gränd igen som låg söder om fastigheten och under 1700-talets senare hälft slogs fastigheten ihop med nuvarande Laboratorn 5 som då utgjorde en trädgårdstomt. År 1897 avstyckades nuvarande laboratorn 5 från fastigheten. I början av 1900-talet  befann sig fastigheten åter i förfallet skick och en stor upprustningen påbörjades 1927 och pågick under två år. Vid mitten av 1990-talet renoverades byggnadernas exteriörer och återställdes i viss mån till ett äldre utseende.