Södra Kyrkogatan 9

Södra Kyrkogatan 9 ligger i kvarteret S:ta Katarina 2. Huvudbyggnaden mot Södra Kyrkogatan är uppförd under 1800-talet, men kraftigt ombyggd 1905 i nationalromantisk stil. Det finns två affärslägen i byggnaden. Södra Kyrkogatan 9 hade tidigare adressen Södra Kyrkogatan 11.

Nuvarande företag

Gatuplan 
I gatuplanet finns Mille Lire.

Mille Lire   
Mille Lire startade sin verksamhet i maj 2017 vid Södra Kyrkogatan 9, strax söder om Stora Torget. Mille Lire är en restaurang som serverar pizza tillverkad enligt italiensk metod med vedeldade napolitansk ugn från Steffano Ferrara. Mille Lire har haft besök och hyllats av flera kända personer, Benjamin Ingrosso, Miriam Bryant, Erik ”Jerka” Johansson och Anders Bagge. Restaurangen drivs sedan starten av Riccardo Bandelli, som kommer från Rom och är gift med en gotländska.

Degen står i fokus hos Mille Lire. Pizzabagare Lorenzo arbetar på Mille Lire och kommer från Rom. Han berättar om degen:

– Mille Lires deg består av fem ingredienser; vatten, naturjäst, mjöl, olivolja och salt. Processen att ta fram degen för Mille Lire har gett oss pizzaioli möjligheten att utforska olika former av traditionella recept där den naturligt levande jäsningen står i fokus tillsammans med vårat mjöl Molino Gatti 00 vars karaktär att ta in fuktighet ger jäsningen en naturlig skjuts vilket är av napolitansk tradition. Tillsammans med den romerska traditionen för pizza in teglia romana lämnas degen att ytterligare jäsa i en kontrollerad temperatur. Detta leder till att pizzan når en lättare höjd och lätthet efter den långa jäsningen. Tillsammans utgör dessa metoder grunden till vad som är vår deg på Mille Lire.

Råvarorna levereras varje vecka från Italien till Visby. Mjölet (Gatti Mulino), skalade tomater (Manfuso), mozzarella fior di latte orchidea och Bufala från Napoli med omnejd är några av de många råvaror som används för att få till en italiensk pizza. Vinet på Mille Lire kommer från den svenska familjen Rhune som driver vingården Terreno i Toscana. Deras Chianti har mottagit flertal utnämningar både i Sverige och i Italien. Ölet är italienskt med märken som Angelo Poretti, Moretti, L’omaia.

Namnet på restaurangen, Mille Lire, har Riccardo hämtat från sin barndom. – Som grabb fick jag ”mille lire” av min mamma varje morgon för att köpa en bit pizza efter att jag slutat skolan. När jag kom ut från pizzerian var jag kung bland mina vänner.

Riccardo Bandelli utökade verksamheten 2019 genom att öppna ytterligare en restaurang på Stenkumla väg 49.  Restaurangen på Stenkumlaväg togs över av ”I love pizza” under maj 2023. Den 19 januari 2023 öppnade Mille Lire en tredje restaurang, nu i Bromma. 

Bostäder   
I huvudbyggnadens övervåning finns det bostäder.

Tidigare företag

Kebab House 
Kebab House var en turkisk restaurang som fanns nära Stora Torget vid Södra Kyrkogatan 9 under åren omkring 2013 – 2016. Restaurangen serverade kebab, hamburgare, falafel med mera till bra priser och ersattes 2017 av Mille Lire.

Swesurf 
Swesurf höll  vågsurfing- och kitekurser på Gotland under sommaren omkring åren 2010 och 2013 samt sålde utrustning för surfing och kläder i butiken vid Södra Kyrkogatan 9.

Tvålhuset Resia
Resia var ursprungligen en varuhuskedja som startade sin verksamhet på 1930-talet och kom att omfatta 136 varuhus i Sverige. Varuhuskedjan Resia var ett dotterbolag till ett företag AB Sylvia med säte i Landskrona. Företaget startade tidigt 1920-tal och hette från början Tvålhuset Resia. Det var en föregångare till Tempo och EPA. Tiden gick ifrån verksamheten och kedjan lades ner 1960. När varuhuskedjan las ner togs namnet över av Anders Haraldsson som grundade resebolaget Resia Resor AB 1971 och startade bolaget i Borås 1976/1977. Bolaget blev så småningom ett av Sveriges främsta resebolag. Flera av de första varuhusen kallades ”Tvålhuset Resia”, vilket även gällde för Resia i Visby, åtminstone fram till 1935. Enligt uppgift togs det fram ett förslag till neonskylt 1950 med texten ”Resia” för byggnaden vid Södra Kyrkogatan och skylten sattes troligen upp 1953.

Sandelius kläder, skrädderi 
John Sandelius hade magasin för färdiggjorda kläder som han sålde. Företaget hade även skrädderi och sålde lysoljor. Exakta adressen för verksamheten är osäkert, eftersom både adresserna Södra Kyrkogatan 11 och 13 förekommer.

Husen och gården

På fastigheten finns det tre byggnader. Byggnad B1 är huvudbyggnaden med butiker i bottenvåningen och bostäder i övervåningen. Byggnaden ligger utmed Södra Kyrkogatan. Byggnad B2, vid norra tomtgränsen, uppfördes 1944 som en serveringsveranda. Byggnad B3 är ett uthus sammanbyggt med B2. B2 och B3 beskrivs under Gator>Stora Torget 4.

B1, huvudbyggnaden
Östra delen av huvudbyggnaden uppfördes under 1800-talet utmed Södra  Kyrkogatan. Fram till 1905 inrymde denna del bostäder i hela huset. Byggnadens sydvästra del uppfördes 1892 som en verkstad delvis på en grund till en 1700-tals stenlada. Verkstaden länkades samman med östra delen av byggnaden under 1890-talet. Byggnaden har en stomme dels av kalksten och dels av trä, och har en till två våningar med källare och inredd vind. Taket är ett sadeltak täckt med lertegel mot gatan och plåt mot gårdssidan. På det östra takfallet finns två takkupor och på den västra finns en frontespis med snickarglädje. I samband med ombyggnaden 1905 för att rymma butiker i bottenvåningen och bostäder i övervåningen utformades byggnaden i nationalromantisk anda. Butikerna har skyltfönster i den östra fasaden samt kioskfönster åt norr. På den västra fasaden gjordes en tillbyggnad av en inbyggd veranda under början av 1900-talet. På 1940-talet gjordes ytterligare en tillbyggnad i väster samt ytterligare en i vinkel norrut 1968.

Gården
Fastigheten avgränsas ut mot gaturummen via byggnader, plank och murar. På den östra sidan är infarten till gården delvis öppen och på den norra sidan finns en trägrind in till restaurangen. Fastigheten har en trädgård mot Stora Torget som används för uteservering sommartid.

Kvarteret S:ta Katarina 2

Kvarteret S:ta Katarina
Kvarteret S:ta Katarina avgränsas av Stora Torget åt norr; Södra Kyrkogatan åt öster, Klosterbrunnsgatan åt söder samt S:ta Hansgatan och S:ta Katarinagatan år väster. Bebyggelsen domineras av kyrkoruinen S:ta Katarina (även kallad S:ta Karin) som uppfördes under 1200-talet som  Franciskanorderns  klosterkyrka. En stor del av kvarteret söder om klosterkyrkan utgjordes då orderns konventsområde (klosterområdet). Idag kvarstår en klosterlänga samt murrester från tidigare klosterbyggnader. Fastigheterna söder om kyrkoruinen ligger till stor del på det tidigare klosterområdet och är bebyggda med hus från 1600-talet till 1900-talets början. I kvarterets östra och västra del fanns under medeltiden profana stenhus. I flera av dagens yngre hus ingår medeltida byggnader och delar av medeltida byggnader. Fram till mitten på 1800-talet sträckte sig kvarteret längre åt norr och omfattade nära hälften av nuvarande Stora Torget i söder. Söder om kvarteret, området där Klosterbrunnsgatan idag går, är ett av de mest vattenrika i hela staden. Redan under medeltiden var denna gränd försedd med en och senare flera vattenbrunnar. Kvarteret hade under 1700- och 1800-talet en blandad befolkning bestående både av borgare, handelsmän och hantverkare. I kvarterets västra del låg en större borgargård, medan den östra delen var splittrad på flera mindre fastigheter. Kvarteret är idag uppdelat på fem fastigheter utöver fastigheten för kyrkoruinen.

Fastigheten S:ta Katarina 2
Fastigheten S:ta Katarina 2 är belägen i den nordöstra delen av kvarteret och ligger i anslutning till S:ta Katarina kyrkoruin i väster och med gräns i öster mot Södra Kyrkogatan samt i norr mot Stora Torget. Nuvarande kv S:ta Katarina 2 motsvarade tidigare S:t Hansroten III:16, norra delen. Medeltida lämningar finns på fastigheten i form av murverksrester och rundpelare. Enligt 1697 års karta motsvarade nuvarande fastighet tomt nr 162 med i stort sett samma utsträckning som idag. Fastigheten var då bebyggd med ett trähus. Vid 1785 års husklassifikation fanns det på fastigheten ett trähus, ett brygghus, ett fähus, troligen i sten och ett stall av trä. Förmodligen var det i dessa byggnader, sannolikt ombyggda enligt rådande behov, som de olika hantverkarna höll till med sin verksamhet bl.a.; vagnmakare, bokbindare, kopparslagare, instrumentmakare, färgare, bryggare m.fl. Under en stor del av 1800-talet ingick fastigheten i en större fastighet, men under senare hälften av 1800-talet fick fastigheten sin nuvarande utbredning. Sannolikt revs fähuset i sten och ersattes omkring 1892 av en verkstadsbyggnad delvis byggd på stenhuset. Verkstadshuset uppfördes av bryggare Wedin och byggdes samman med bostadshuset vid Södra Kyrkogatan uppfört under 1800-talet. Kiosken vi Södra Kyrkogatan uppfördes 1931 och inlemmades i en serveringsveranda uppförd 1944.