Stora Torget 1A

Stora Torget 1A ligger i kvarteret Rådmannen 3. Kvarteret omfattar 5 byggnader med adressen S:t Hansgatan 38 och ett flertal adresser på S:ta Katarinagatan. Byggnaden Stora Torget 1A är troligen uppförd omkring 1829. Medeltida murar finns synliga i bottenvåningen.

Stora Torget 1A har egentligen adressen S:ta Katarinagatan 19 enligt Lantmäteriets karta, men den adressen känns väldigt ologisk. Gatuadresserna utefter S:ta Katarinagatans vänstra sida är 1, 3, 5 och sedan skulle nästa nummer vara 19. Vem skulle med den adressen hitta denna byggnad. Därför är adressen här Stora Torget 1A och adressen intill norrut för kv Rådmannen 2, Stora Torget 1B.

Nuvarande företag

Gatuplan 
I gatuplanet finns restaurang Bakfickan.

Bakfickan
”Googlar” man om Bakfickan i Visby haglar snabbt superlativen om denna lilla restaurang med endast 30 sittplatser inomhus. Liten, trång och mysig! Pinnstolar, trasmattor och vaxdukar ger hemkänsla. Restaurangen är i första han en fisk- och skaldjurs-restaurang, öppen hela året om. Bakfickan får hela tiden många uppskattade omdömen från besökande gäster och ett måste för flera kunder vid varje Visbybesök. Den stekta strömmingen med kajpsmör och potatismos, de rökta räkorna från Katthammarsvik och fisksoppan hör till de absoluta favoriterna och de bara måste finnas. I övrigt är utbudet av rätter säsongbetonat.

”Vi är den lilla restaurangen med den stora kärleken till havet, fisken och skaldjuren. I över tjugofem år är det hit man går för att få den stekta strömmingen eller fisksoppan. Övriga rätter varierar efter årets alla årstider för att alltid kunna servera så lokalt som möjligt. Här har ni även möjlighet att köpa havets läckerheter och andra delikatesser över disk”.

Trion Malin Bergström, Christoffer Forsgren och Gustaf Kristiansson äger och driver Bakfickan. De ha lyckats väl med att utveckla restaurangens koncept sedan de startade verksamheten 1994 i lokaler där Hötzelts chark tidigare huserat. Tidsbokning per telefon gäller under vinterhalvåret om man vill vara säker på att få ett bord, men under sommarsäsongen är det dropin som gäller och antal platser utökas till det dubbla genom utomhusservering vid trottoaren utanför och intill S:ta Karins ruin. Normalt är restaurangen öppen vardagar- 11:00-22:00, helgdagar- 12:00-22:00.

Personalstyrkan, förutom ägarna, består av tre året runt-anställda och på sommaren växer antalet till 12 personer. Trots att lokalerna i det gamla huset inte är anpassade till att servera upp emot 700 varmrätter under en sommardag, lyckas personalen klara detta genom omsorgsfull planering. Förråden ligger nämligen i lokaler ute på gården, kyl, frys och prepkök nere i källaren. Det blir många steg varje dag.

Bostäder   
I byggnadens övervåning finns en bostadslägenhet.

Tidigare företag

Hötzelts chark 
Otto Hötzelt, född under slutet av 1800-talet, kom från Södermalm i Stockholm till Visby troligen 1928. På Södermalm, Svartensgatan, hade han tidigare startat ett charkuteri. Troligtvis säljer han sin verksamhet och flyttar med hustru till Visby. År 1928 står fabrikör Otto Hötzelt och hans hustru Toni som ägare till ett hus på Klinten i kv Gluggen 1. Otto anlägger en charkuterifabrik vid Andersro samt öppnar försäljningslokaler vid Adelsgatan 36 och Stora Torget 1A sannolikt omkring 1928. Enligt tidningsartiklar (Gutar Förr) kom fabrikör Gustav Björkman, Nygatan 53A, in som ung i charkuteriyrket och arbetade ett tag vid Andelsslakteriet, innan han anställdes vid Hötzelts chark. Tillsammans med fabrikör Einar Sundberg tar han över Hötzelts 1938. Företaget bytte namn till A-B.O. Hötzelts Eftr sannolikt vid den tidpunkten. Hötzelts Eftr finns kvar vid Stora Torget fram till 1994.

Wahlbäcks slakteriaffär
Johan Wahlbäcks slakteriaffär fanns under många år i den här byggnaden med nuvarande adress Stora Torget 1A. Redan under 1870-talet fanns här ett slakteri som drevs av slaktare K. E. Wahlbäck (Johan Knut Edvard Wahlbäck född i Stockholm 1844), som var far till Johan Wahlbäck (Nils Johan Gustaf Wahlbäck, född 1883 Visby). Vi känner till lite om detta tack vare att stadsfiskal Jansson år 1887 hade undersökt sex slakterier i Visby och funnit dem alla ”osnygga” och därvid lämnat in en anmälan härom till ”helsovårdsnämnden”. Bland de undersökta slakterierna fanns herr K.E. Wahlbäcks slakteri. Slakterierna fick krav på sig att före juli månad detta år inrätta ”slagterierna” på följande sätt: ” golf af cement och ränna deri för afledande af flytande ämnen; murad och cementerad behållare, i hvilken ett lätt flyttbart mindre kärl för uppsamling af flytande ämnen skall finnas; väggarne beklädda med hyflade bräder eller ock cementerade, så att de lätt kunna tvättas och bållas rena; taket tätt och försedt med ventil för luftväxling”. En artikel om detta fanns i Gotlands Allehanda 29 april 1887. Omkring 1905 tog John Wahlbäck över verksamheten från sin far med namnet på affären ”Wahlbäcks Slakteriaffär”. Johan Wahlbäck drev slakteriaffären under 15 år fram till omkring 1920, då A. Thulin tog över verksamheten. Han kallade först affären ”Wahlbäcks Eftr Kött och Chark”, senare ändrades namnet till ”A. Thulins Köttaffär”.

På fastigheten Rådmannen 3 finns det fem byggnader, huvudbyggnaden B1 mot Stora Torget 1A, vinkelhuset B2 mot S:ta Katarinagatan,  tidigare uthusen B3 och B4 mot S:t Hansgatan 38 samt gårdshuset B5.  Här beskrivs endast byggnad B1 och B5. Information om övriga finns under respektive gatuadress.

B1, huvudbyggnaden
Byggnaden B1 ligger med långsidan mot Stora Torget och byggdes omkring 1829 i samband med fastighetens övriga bestånd uppfördes. Medeltida murar finns synliga i bottenvåningen, medan övriga stommen är av trä. Byggnaden uppfördes som affärs- och bostadshus med källare, två våningsplan samt vind. Taket är ett sadeltak belagt med lertegel. Fasaden är reveterad och slätputsad. Bottenvåningen har inrymt affärer, men är sedan 1994 ombyggd till restaurang. Den övre våningen inrymmer en lägenhet.

B5, gårdshus
Byggnaden B5 är ett gårdshus uppfört omkring 1936, som uppfördes där det tidigare fanns ett hus som revs. Gårdshuset är sammanbyggt med byggnaden B1. Gårdshuset uppfördes som tvättstuga, garage och torkvind. Numera används det som förråd för restaurangverksamheten. 

Gården
Fastigheten har ett litet gårdsrum som begränsas av fastighetens byggnader. Gården nås genom en portöppning som finns i norra delen av byggnad B2. Där portöppningen ligger fanns troligen den gränd, Perukmakargränd (?), som tidigare delade fastigheten i en nordlig och en sydlig del.

Kvarteret Rådmannen 3

 Kvarteret Rådmannen
Kvarteret Rådmannen är ett kilformat och centralt placerat kvarter intill Stora Torgets västra sida. Kvarteret gränsar till S:t Hansgatan i väster, Lilla Torggränd i norr samt S:ta Katarinagatan i söder och öster. Under medeltiden genomskar fyra gränder kvarteret i öst-västlig riktning. Kvarteret bebyggdes sannolikt under tidigt 1300-tal, då kyrkan S:ta Katarina var uppförd och då torget troligen anlades, och har sedan dess haft en relativt tät bebyggelse. Två av de fyra gränderna var igenlagda enligt kartmaterial från 1600-talet och kvarteret var vid denna tid uppdelat i tre mindre kvarter, som avskiljdes av de två kvarvarande gränderna. Under 1600- och 1700-talet dominerade hantverkare bland fastighetsägarna. De två gränder som fanns kvar omlades vid 1800-talets mitt till tomtmark och kvarteret fick då sin nuvarande begränsning och fastighetsutformning. Hantverkarna fick under 1800-talet en allt sämre ekonomisk ställning, vilket resulterade i att deras gårdar köptes upp av bättre bemedlade i samhället. Kvarterets hantverkare kom istället att hyra de lokaler de tidigare ägt. Idag finns två medeltida stenbyggnader bevarade inom kvarteret samt rester efter flera medeltida murverk. Huvudparten av de nu stående byggnaderna präglas av arkitekturen under 1800-talet, då hela kvarteret genomgick stora förändringar. I den södra delen av kvarteret byggdes flera ekonomibyggnader om till bostäder vid den här tiden. Enligt ett förordnande 1871 förlades handel till Stora Torgets västra sida, vilket medförde att olika butiker etablerades i byggnadernas bottenplan. Butiksverksamheten har skiftat över tid, men finns ännu kvar med viss uppblandning av kontor och annan verksamhet på Rådmannen 3. På både Rådmannen 1 och 2 bedrivs sedan 1970-talet en gemensam restaurang- och krogverksamhet, som numera starkt sätter sin prägel på den västra delen av Stora Torget.

Fastigheten Rådmannen 3
Fastigheten Rådmannen 3 ligger i kvarterets södra del och gränsar till S:t Hansgatan i väster och S:ta Katarinagatan i söder och öster. Rådmannen 3 motsvarar tidigare tomterna S:t Hansroten II:14-15. Murverksrester finns efter två medeltida stenbyggnader. Enligt kartan från 1697 delades nuvarande Rådmannen 3 av en gränd och bildade på så vis ett sydligt och ett nordligt kvarter, med två tomter vardera. Det södra kvarteret bestod av tomtnummer 180 och 181:a bebyggda med ett hus av sten och trä respektive ett hus med ett valv över gatan. Det är oklart vilken gata som avses, eventuellt låg valvet över den numera igenlagda gränden. Det norra kvarteret bestod av tomnummer 181 och 182, där den första tomten var obebyggd och den andra bebyggd med ett trähus. Vid denna tid var marken för nuvarande Rådmannen 3 inte särskilt tätbebyggd. Enligt 1785 års husklassifikation däremot fanns det på motsvarande markområde två tomter, vars bebyggelse tillsammans bestod av två stenhus, två trähus och två stallbyggnader. De båda tomterna slogs samman till en under 1800-talet. 1860 fick sedan Rådmannen 3 sin nuvarande begränsning, i samband med att den norra gränden, Peruquemakargränd (?), lades om till tomtmark. Vid slutet av 1800-talet var fastigheten kraftigt utnyttjad för bebyggelse, det mesta av denna tillkommen under början av 1800-talet. Bostadsbebyggelsen låg utefter S:ta Katarinagatan, medan uthusbyggnaderna låg längs S:t Hansgatan. Uthusen byggdes vid sekelskiftet 1900 om till bostadshus. Bebyggelsens bottenplan kom under 1900-talet att inrymma butiker, medan de övre våningarna förblev bostäder. Konsul Åkerman, som ägt fastigheten sedan 1861, donerade denna till Skeppargillet 1931. Idag finns butiker, kontor, restaurang och bostäder på fastigheten.