Stora Torget 1B

Byggnaderna vid Stora Torget 1B ligger i kvarteret Rådmannen 2 som åt norr ligger utefter Lilla Torggränd. Väster om Rådmannen 2 fram till S:t Hansgatan ligger kvarteret Rådmannen 1, som också åt norr ligger utefter Lilla Torggränd. På dessa båda kvarter inryms, sedan slutet av 1970-talet, nöjespalatset Munkkällaren som omfattar ett flertal barer, restauranger och nattklubb. På de båda kvarteren finns nio byggnader som är sammanbyggda, varav en byggnad är från 1200-talet och i fyra andra byggnader finns medeltida murverk kvar. De båda kvarteren redovisas tillsammans, eftersom de ingår i ett byggkomplex för Munkkällaren.

Nuvarande företag

Gatuplan 
I gatuplanet finns restaurang Munkkällaren.

Munkkällaren
Munkkällaren (även ”Munken”) är ett nöjeskvarter med två restauranger, nattklubb öppet till 03:00, och nio barer, varav några är sommarbarer. Framför huvudbyggnaden mot Stora Torget finns en stor uteservering öppen under sommaren. Sommaröppna uteserveringar finns också på innegården och på tre takterrasser. Kulturföreningen Roxy har under 20 år arrangerat Jazzklubb, tillsammans med Munkkällaren, med gotländsk, svensk och utländsk jazz och blues. Arrangemanget har ägt rum varannan torsdag under vår och höst. Verksamheten startade 1994 och pågick sista gången 2023. Munkkällaren har öppet året om och har också TakeAway. Entré till Munkkällaren är från Lilla Torggränd 2 och från Stora Torget.

Munkkällaren startade sin verksamhet 1976 och drevs fram till våren 2024 av Lennart ”Lenta” Rosenlund. Men det finns en tidigare historia bakom Munkkällaren.

Bertil Nordberg startade sannolikt 1955 butiken S:ta Carins gillebod vid Stora Torget 2. Några år senare, 1958, öppnade han Gilleboden vid Stora Torget 1B (B1) och flyttade då troligen verksamheten vid S:ta Carins gillebod till den nyöppnade butiken. Verksamheten gick förmodligen bra för 1961 köpte Bertil kv Rådmannen 2 vid Stora Torget 1B, där Gilleboden låg. Här byggde han upp en verkstad för sina ädelmetallarbeten. År 1964 köpte han också Rådmannen 1, där han 1965 startade café i den medeltida byggnaden (B7) och pub i byggnaden bredvid (B6). Under 1960-talet gjordes stora renoveringar av byggnaderna i de båda fastigheterna, där några av byggnaderna var mycket förfallna. Omkring 1968 tog sonen Kjell Nordberg över verksamheten och 1976 startade krogrörelsen Munkkällaren. År 1981 överfördes också ett delägande av fastigheterna till Kjell, då både far och son står som ägare. År 1979 köpte Lennart ”Lenta” Rosenlund in sig i krogrörelsen. Kjell och Lennart byggde tillsammans upp Munkens idag omfattande krogverksamhet. År 1991 köpte ”Munkkällaren i Visby AB” de båda fastigheterna Rådmannen 1 och 2. Verksamheten för Gilleboden fortsatte sannolikt fram till en bit in på 1980-talet. Efter 45 år vid styråran för Munkkällaren sålde Lennart Rosenlund våren 2024 verksamheten och hela kvarteret med de två fastigheterna Rådmannen 1 och Rådmannen 2. Den nye ägaren är Roy Abd-El Ahad. Krogrörelsen kommer att drivas vidare under ledning av restaurangchefen Sebastian ”Basse” Åstrand. Lennart ”Lenta” kommer att fortsätta driva Mullbärsgården bed and breakfast på Strandgatan i Visby innerstad och samtidigt kommer han att finnas med som rådgivare till Munkkällaren framöver.

Med köpet av Munkkällaren äger Roy Abd-El Ahad en stor del av fastigheterna kring Stora Torget vilket inkluderar Gutekällaren, Plaza, Bageriet, Nunnan, Torgkassen, Lulu (tidigare Rosengården) och Mille Lire. Totalt står Roy som ägare eller delägare till ett trettiotal fastigheter i Visby, där flertalet ligger innanför murarna.

Bilderna nedan för restaurangerna och barerna är från Munkkällarens hemsida.

Valvet   
Den mest klassiska delen i Munkkällaren är matsalen i det gamla huset (B7) från 1200-talet som ligger med ett fönster mot Lilla Torggränd. Byggnaden har interiört ett kryssvälvt rum med genombrutna väggar för passager i tre väderstreck. Det var tidigare ett kök som byggdes om till café av Bertil Norberg 1965, men är nu en trivsam matsal som kallas Valvet.

Puben   
Intill Valvet finns den andra matsalen i Munkkällaren kallad Puben. Den ligger öster om Valvet i en byggnad (B6) som uppfördes under början av 1800-talet i skiftesteknik (bulhus). Rester efter medeltida murverk finns i husets grundmurar. Bulhuset är sammanbyggt med det gamla 1200-talshuset. I bulhuset fanns tidigare butikslokaler för hantverk och sedan fanns här puben som Bertil Nordberg startade 1965, därav namnet på matsalen.

Torgbaren
Torgbaren finns i huvudbyggnaden (B1), den stora byggnaden som ligger nära torget. Torgbaren är rymlig med många sittplatser. Huvudbyggnaden består av flera byggnadskroppar uppförda under olika tidsepoker med en tegelvägg från början av 1300-talet i nordöstra delen av byggnaden ut mot Lilla Torggränd. Väster om tegelväggen finns en medeltida del i form av en kalkstenbyggnad. Byggnaden har som helhet fått sin karaktär under 1800-talet och hade under 1900-talet förfallit kraftigt när det renoverades under mitten av 1960-talet. Här hade Bengt Norberg sedan 1960-talet tillverkning och försäljning smycken, keramik m.m. i Gilleboden. Omkring 1995 byggdes butiken om till krogverksamhet.

Vinylbaren
I samma byggnad (B1) som Torgbaren och alldeles intill finns Vinylbaren med en stor samling av vinylskivor (3500). I Vinylbaren finns plats för dans.

Schlagerbaren   
En trappa upp ovanpå Vinylbaren återfinns Schlagerbaren. I byggnadens (B1) övervåning fanns tidigare en sexrumslägenhet, där vissa delar av lägenheten i väst är från 1600-talet. Lägenhetens vardagsrum byggdes om år 2003 till en bar. På väggarna i det tidigare vardagsrummet finns målningar av en känd gotländsk dekormålare och kyrkorestaurerare Curt Wiberg. Efter ombyggnaden skapades en R & B bar som fick namnet Wibergbaren, men som nu kallas Schlagerbaren. Här spelar DJ:n allahanda schlagermusik och här finns ett dansgolv för danssugna gäster.

Franks Bar   
Franks Bar ligger i den låga byggnaden (B2) mot Stora Torget. Baren är en sommarbar med vackra väggmålningar. Från baren har man utsikt över innergården och under sommarhalvåret kan man se och lyssna på gårdsspelningar som brukar uppföras med start på våren och som pågår fram på hösten. Byggnadens ålder är inte känd men delar av medeltida murar kan mycket väl finnas i byggnaden. Från mitten av 1800-talet och fram till mitten av 1900-talet har det varit bageri i byggnaden och sedan hade Gotlandsslöjd sina lokaler här innan lokalen byggdes om till Munkkällarens första bar.

Parkbaren/Nattklubben
Omgivet av byggnaderna (B4-B8) finns ett gårdsrum tillhörande Rådmannen 1. Infart till gården skedde ursprungligen från en medeltida gränd som låg vid södra gränsen till nuvarande Rådmannen 1. Gränden fanns kvar fram till mitten på 1800-talet. Gården användes en tid som hantverkstorg och efter starten av Munkkällaren har den utnyttjas som en vinterträdgård. År 1991 byggdes gården in och försågs med en glaskupol. Gården används nu som bar, Parkbaren eller Stora baren, men efter kl 23:00 blir där nattklubb med musik och dans.

Kallis   
Gårdsrummet för Rådmannen 2 hade ursprungligen, liksom gården för Rådmannen 1, sin tillfart från den gränd som tidigare korsade fastigheten. Gården är sedan dess en innergård, och även den här gården var tidigare ett hantverkstorg innan den blev kallskänk under slutet av 1980-talet för Munkkällaren. Kallskänken har senare blivit mingeltorg med namnet Kallis (även Munkens gård) efter den tidigare kallskänken.

Schlagerterrassen   
Byggnaden (B5) mitt i Munkkällaren uppfördes 1966 och var ursprungligen ett öppet cykelskjul. Idag är skjulet ombyggt till ett sommarkök. Via en trappa från innergården Kallis når man en terrass som ligger ovanpå köket. Terrassen kallades först AcidJazzbaren, men efter en tillbyggnad 2003 kallas baren Schalgerterrassen. Till terrassen ingår också en balkong, som tidigare tillhörde sexrumslägenheten i huvudbyggnaden. Från terrassen har gästerna en fin utsikt över gården. Här spelas det huvudsakligen moderna schlagers.

Uteservering och bar   
Utanför byggnaderna (B1,B2) mot Stora Torget finns en stor uteservering och bar med fin utsikt över hela torget.

Takterrasser och takbarer   
En trappa upp finns takterrasser med servering av mat och drinkar. Här har gästerna en fin utsikt över Stora Torget.

Loftet   
I anslutning till takterrassen ligger Loftet. Det är en egen avdelning med en liten matsal och biljardbord som efter förfrågan kan abonneras.

Kök och kontor   
Byggnaden (B8), som ligger mot S:t Hansgatan, uppfördes under början av 1800-talet i skiftesverkskonstruktion delvis på medeltida murar. Under mitten av 1900-talet och fram till omkring 1976 fanns damfriseringen Salong Rosen i södra delen av byggnaden. Idag inryms Munkkällarens kök och kontor m.m. i byggnaden.

Tidigare företag

…

Gilleboden 
Bertil Nordberg hade en officiell registrering av sin namnstämpel, BAN, för ädelmetallarbeten under åren 1955 – 1978. Sannolikt startade han 1955 butiken S:ta Carins gillebod vid Stora Torget 4 i en byggnad som idag ingår i Rosengården. Han tillverkade arbeten i guld, silver och koppar och troligen även föremål i keramik m.m. som han sålde i affären. När Bertil öppnade Gilleboden 1958 vid Stora Torget 1B (B1) hade han troligen kvar S:ta Carins Gillebod ytterligare några år vid Stora Torget 4. Verksamheten gick sannolikt bra för 1961 köpte Bertil kv Rådmannen 2 vid Stora Torget 1B, där Gilleboden låg. Här byggde han upp en verkstad för sina ädelmetallarbeten. År 1964 köpte han också Rådmannen 1, där han startade café och pub 1965. Under 1960-talet gjordes stora renoveringar av byggnaderna i de båda fastigheterna, där några av byggnaderna var mycket förfallna. Omkring 1968 tog sonen Kjell Nordberg över verksamheten och 1981 överfördes också ett delägande av fastigheterna till Kjell, då både far och son står som ägare. Verksamheten för Gilleboden fortsatte sannolikt fram till en bit in på 1980-talet.

Gotlandsslöjd
I byggnaden (B2) bredvid Gilleboden fanns Gotlandsslöjd. Gotlandsslöjd tillverkade föremål i keramik, tennvaser, ullkorgar ”Fisk på planka” och liknade föremål. Föremålen är ofta märkta ”Gotlandsslöjd Gilleboden”, d.v.s med namne på de två intilliggande butikerna. Det tyder på att de båda affärerna samverkade eller att möjligen Gotlandsslöjd också drevs av ägaren till fastigheten Gillesboden bertil Nordberg? Förmodligen fanns Gotlandsslöjd ungefär under åren 1961 – 1980 i lokalerna.

Firma Inredning
Konstnär Curt Viberg startade 1942 egen firma i Visby och inledde därmed en verksamhet, vars syfte är att söka väcka intresset för en god och konstnärlig heminredning i allt större kretsar. Curt Viberg föddes i Stockholm den 5 sept 1908. Efter avslutad skolgång började han studera profan och kyrklig konst hos konstnären Yngve Lundström i Stockholm under året 1925. Under denna tid deltog han i restaurering och dekorering av cirka 120 stads- och landskyrkor och inredning och dekorering av ett flertal länsresidens, stadshus och andra officiella byggnader i hela landet. Slott, herrgårdar, teatrar, hotell, restauranter och biografsalonger har även inretts av honom. Han deltog även vid utformandet av färger och dekorering vid Stockholmsutställningen 1930, Örebroutställningen m. fl. utställningar. Bland altarmålningar som han utfört kan nämnas sådana i Umeå stadskyrka, Åsele kyrka, Vindelns kyrka och Havstenssunds kyrka. Konstnären Viberg har även komponerat ett större antal glasfönster till olika kyrkor samt utfört figurala kompositioner till bl. a. Luleå Domkyrka. Han blev uttagen till att utforma samt dekorera stora fondväggen till honnörshallen i Svenska paviljongen vid Expoutställningen i New York och erhöll även erkännande vid tävlan om dekorering av fondväggen till Göteborgs stadsteater. På Konstakademin har han studerat under ledning av professorerna Olle Hjortzberg. Isac Grünewald och Albert Engström och i arkitektur har han studerat hos arkitekt Ture Rydberg. Han har dessutom studerat i Belgien, Holland, Frankrike, Tyskland, Italien och de Nordiska länderna. År 1942 startade han egen firma i Visby och inledde därmed en verksamhet, vars syfte är att söka väcka intresset för en god och konstnärlig heminredning i allt större kretsar.

Fotot är taget från öster och i bakgrunden på bilden syns byggnaderna för nuvarande Bakfickan längst till vänster, Munkkällaren i mitten och Gutekällaren till höger.

Lilla garnboden
Evelina (Ellen) Fredrika Sofia Fagerström bedrev handelsrörelsen Lilla Garnboden vid Stora Torget 1B. Verksamheten startades omkring 1926 och pågick till 1942.

Visby Mjölkbar 
Visby Mjölkbar startade sin verksamhet 1934 i lokaler vid S:t Hansgatan 38C-D, kv Rådmannen 3. Troligen stod det redan då klart att Mjölkbaren skulle flytta till Stora Torget 5, när den nya byggnaden som uppförts där stod färdig omkring 1937. Men Visby Mjölkbar flyttade först till Stora Torget 1B där man fanns under åren 1936-1937. Under våren 1938 kunde Mjölkbaren flytta in i sina nya lokaler. Läs mer om Mjölkbaren under Stora Torget 5.

H. G. Engström
H. G. Engström handelsbolag tog sannolikt över affären efter Frida Lundéns Eftr 1930 vid Stora Torget 9A. I samband med att nästan hela kvarteret skulle rivas flyttade han affären tillfälligt 1935 till Stora Torget 1B, sannolikt där Kaffecentralen tidigare hade sin verksamhet. Omkring 1938, när den omfattade byggnationen vid norra torget stod färdig, flyttades affärsverksamheten tillbaka till nya lokaler vid Stora Torget 9A. Handelsbolaget hade också en kioskrörelse utanför Österport. H. G. Engström var efter Löfveberg & Pettersson det speceriföretag som hade störst omsättning under 1940-talet i Visby. Verksamheten upphörde 1962, då Bodins Livsmedel tog över.

Annie Hägg Garn o Väfnader
Handelsidkerska Annie (även Anna) Hägg, syster till Carl Adolf Hägg, ägaren till Hägg & Johansson, startade omkring 1896 Annie Hägg Garn o Väfnader vid Stora Torget 1B. Troligen drev hon verksamheten fram till omkring 1925. Hon bodde vid den här tidpunkten vid nuvarande Södra Kyrkogatan 16.

Stora Torgets bagerier
Under många år fanns det bageriverksamhet vid Stora Torget 1B i den lilla byggnaden (B2) mot Stora Torget. Kända bagerier har funnits här sedan senare delen av 1800-talet fram till 1920-talet. Omkring 1870 fanns här Wisby Ångbageri som drevs av bagaren Möller fram till 1885, då Bagerifirman A Andersson tog över bageriet, som Andersson drev till omkring 1890. Nästa bagarfirma var B. E. Broomés Bageri under perioden 1890 – 1905. Broomés Eftr, A. Olofsson Bageriaffär, drev sedan verksamheten fram till omkring 1915, då Kaffecentralen tog över. Det är dock oklart om Kaffecentralen fortsatte som bageri. Förutom kaffe såldes frukt, konserver m.m.  Möjligen var Stora Torget utan bagare under ett antal år innan Bosses Bagarbod öppnade omkring 1970 vid Stora Torget 7.

Husen och gårdarna

På fastigheten Rådmannen 2 finns det fyra byggnader, huvudbyggnaden B1 och tillbyggnaden B2 mot Stora Torget 1B, samt tidigare uthusen B3 och B4. På Rådmannen 1 finns det fem byggnader, tidigare cykelrum B5, bulhuset B6, 1200-tals huset B7, ett reveterat trähus B8 och ett förråd B9. Entrén till de båda fastigheterna från Lilla Torggränd är förlagd invid bulhusets östra gavel och nås via en trappa till en liten förgård med träd. Fastigheten Rådmannen 2 ägdes under mitten av kapten A. L. Bruze och byggnaden kallades kapten Bruzes hus efter ägaren.

B1, huvudbyggnaden
Huvudbyggnaden B1 ligger med gaveln mot Stora Torget och långsidan mot Lilla Torggränd. Byggnaden består av flera huskroppar från olika tidsepoker men som huvudsakligen fick sin karaktär under 1800-talet. Huset är uppfört i två våningar med vind samt källare under del av huset. Taket är belagt med enkupigt lertegel och består av ett valmat mansardtak. I takfallen finns flera takkupor och takfönster. Husets äldsta del är en tegelvägg daterad till 1300-talets första hälft, som ligger i den nordöstra delen av byggnaden ut mot Lilla Torggränd. Väggen är försedd bland annat med en spetsbågig tvåsprångig port. Västerut från tegelväggen finns ännu en medeltida del i form av en kalkstensbyggnad, som under 1600-talet byggdes på med en övre våning av skiftesverk. Ytterligare västerut ligger en byggnadskropp som byggdes till vid 1800-talets mitt. Fasaden är putsad, med undantag av den medeltida tegelfasaden och skiftesverksstommen mot Lilla Torggränd, som båda är blottlagda. Bottenvåningen har använts som butiksyta, medan övervåningen var inredd till en sexrumslägenhet. Byggnaden förföll kraftig under 1900-talets första hälft, möjligen stod lokalerna tomma en tid, innan de renoverades under 1960-talet. I samband med renoveringen inreddes vinden till en tvårumslägenhet och takkupor tillkom. Västra delen av bottenvåningen byggdes om från butik till krogverksamhet omkring 1995 och övervåningens vardagsrum inreddes till en bar 2003.

B2, tillbyggnaden mot Stora Torget
Byggnaden B2 ligger med långsidan mot Stora Torget och är fullständigt sammanbyggd med huvudbyggnaden. Tillbyggnaden är sannolikt uppförd under mitten av 1800-talet efter det att den medeltida gränden som låg här i öst-västlig riktning från torget till S:t Hansgatan las igen. Huset är uppfört i en våning och med inredd vind. Taket är ett valmat sadeltak och försedd med takkupor. Några kända murverk från medeltiden finns inte i byggnaden, men delar av grunden kan mycket väl vara medeltid, för här fanns med stor sannolikhet bebyggelse uppförd under senare delen av medeltiden. I bottenvåningen har det förekommit bagerier sannolikt från det att byggnaden uppfördes till mitten på 1900-talet. Senare fanns Gotlandsslöjd i byggnaden innan Munkkällarens första bar inreddes i lokalerna omkring 1980.

B3, uthus
Byggnaden B3 ligger vid fastighetens södra gräns. Huset uppfördes ursprungligen i en våning som en stallbyggnad i trä troligen omkring 1785. Dess nedre del är byggd med stolpar och regelverk som klätts med träpanel. En påbyggnad utfördes i en korsvirkeskonstruktion under 1960-talet då byggnaden renoverades efter att ha förfallit. Taket är ett lertegeltäckt sadeltak. Byggnaden kom efter renoveringen att användas som försäljningsbod för hantverk i markplanet med lagerlokal i övervåningen. Under 1980-talet var här en glasskiosk för att därefter fungera som ett komplement i restaurangverksamheten som bar och sommartid för viss matberedning.

B4, uthus
Uthusbyggnaden B4 ligger vid fastighetens västra gräns. Huset uppfördes ursprungligen som uthus, troligen under mitten av 1800-talet efter det att gränden i södra delen av fastigheten lagts igen. Byggnadens uppfördes i en våning med inredningsbar vind och med stomme av skiftesverk, som klätts med stående träpanel. Taket är ett lertegeltäckt sadeltak. Ursprungligen inrymde uthuset avträde samt sannolikt också redskapsbod och vedbod. Under 1960-talets omfattande renovering av fastigheten byggdes uthuset om till en hantverkslokal i norra delen med förråd i södra delen och snickeriverkstad i vindsplanet. Under slutet av 1900-talet togs byggnaden i anspråk av krogverksamheten i fastigheten. År 1993 revs den norra delen av den västra väggen till förmån för ett scenutrymme för baren till den inglasade gården för Rådmannen 1. Byggnaden har bevarat sin karaktär av uthus.

B5, cykelrum
Byggnaden B5 ligger vid östra gränsen på fastigheten Rådmannen 1. Huset uppfördes 1966 som en våning med en stomme av stolpar och regelverk, ursprungligen som ett uterum för cyklar. Det har senare fått en träfasad med rödfärgad locklistpanel. Taket är ett pulpettak täckt av plåt. Huset används numera som servering under tak sommartid och som garderob vintertid. På den södra delen av taket finns en balkong som tillhörde sexrumslägenheten i byggnaden B1, men som nu utgör en del av en takterrass.

B6, bulhus
Byggnaden B6 ligger i norra delen av kv Rådmannen 1 mot Lilla Torggränd. Huset uppfördes i en våning med vind under början av 1800-talet i skiftesverksteknik (bulhus). Taket är ett sadeltak belagt med enkupigt lertegel. Rester efter medeltida murverk finns i grundmuren. Fasaden har den rödfärgade skiftesverksstommen blottlagd mot norr och är mot öster klädd med locklistpanel. Takkupor finns i det södra takfallet. Bulhuset är sammanbyggt med 1200-talshuset (B7). Entrén till bulhuset är placerad i norr mot Lilla Torggränd. In på 1900-talet fanns i sydost en farstubyggnad som ledde in till ett kök och vidare till ett rum åt gränden, i vilket det fanns en glaserad pottkakelugn. Under 1960-talet genomfördes en ombyggnad av huset tillsammans med de övriga byggnaderna på fastigheten. Vid denna tid inreddes bland annat butikslokaler för hantverk. Här öppnade Bertil Norberg 1965 en pub. När byggnaden inreddes för krogverksamhet på 1970-talet togs den då igensatta dörren mot gränden upp igen. Under 1900-talets slut byggdes ett entréskjul till i öster och sydfasaden inlemmades i bar- och discoteksmiljön på den sedan 1991 inglasade gården. Byggnaden inrymmer nu en i krogrörelsen ingående matsal.

B7, 1200-talshuset
Den gamla byggnaden B7 ligger i norra delen av kv Rådmannen 1 mot Lilla  Torggränd och alldeles väster om bulhuset. Byggnaden (B7) är ett mindre stenhus, troligen uppfört under 1200-talet. Huset har måtten 6×7 meter och är uppfört i ett våningsplan med inredningsbar vindsplan och dubbla källarplan. Den nedre källaren består av en latrin med tunnvalv som nås genom en lucka i det övre källarplanets golv. Byggnadens tak är ett sadeltak täckt av enkupigt lertegel med en takkupa i det södra takfallet. Fasaden är slätputsad och är försett med ett treluftsfönster med blyinfattat färgat innerglas. Byggnadens enda rum är ett kryssvälvt tak med genombrutna väggar för passage i tre väderstreck. Rummet har tidigare fungerat som kök till manbyggnaden i väster (B8) med vilken 1200-talshuset är sammanbyggt. Under 1960-talet renoverades 1200-talshuset då bland annat vinden inreddes och rummet anpassades till ett café som öppnades av Bertil Norberg 1965, samtidigt som puben startades i bulhuset. Idag är det medeltida rummet inrett till matsal för krogverksamheten.

B8, reveterat trähus
Byggnad B8 ligger med sin långsida mot S:t Hansgatan och är i öster sammanbyggt med 1200-talshuset. Huset uppfördes som ett reveterat bostadshus i trä någon gång mellan 1861 och 1883 på en stengrund med delvis medeltida murverk. Trähuset är utfört av skiftesverkskonstruktion i åtminstone den östra fasaden och är uppfört i en våning med inredd vind och källare. Taket är ett sadeltak belagt med enkupigt lertegel och saknar takfot. Mot gatan finns en frontespis med sadeltak och i det östra takfallet en takkupa med pulpettak. Fasaden är slätputsad. Byggnadens plan var ursprungligen sexdelad med kök i det intilliggande 1200-talshuset och strykrum i bulhuset (B6). Under 1960-talet utfördes en omfattande renovering av byggnaden. En frisersalong, Salong Rosen, fanns i den södra delen av bottenvåningen under mitten av 1900-talet fram till dessa att krogverksamheten etablerades under slutet av 1970-talet. I byggnaden finns idag Munkkällarens kök och kontor samt en bar. Baren har förbindelse med den inbyggda innergården genom att södra delen av den östra fasaden öppnats upp mot gården.

B9, förråd
Byggnad B9 uppfördes som förråd 1992. Stommen utgörs av stolpar och regelverk, som beklätts med liggande träpanel. Taket är ett pulpettak belagt med enkupigt lertegel.

Gården Rådmannen 2
Vi vet inte exakt var den medeltida gränden låg, men som fanns i öst-västlig riktning genom norra delen av kvarteret Rådmannen. Troligen låg gränden en bit norr om byggnad B3 i nuvarande Rådmannen 2 och att gränden då korsade dåvarande gårdsrum som senare blev gårdsrummet för Rådmannen 2. När gränden las igen omkring 1850 blev gården större genom att den blev en del av den gamla gränden. Gården för nuvarande Rådmannen 2 blev således en innergård när gränden blev tomtmark, men den gick att nå genom en port ut mot Stora Torget. Vid restaurering av fastigheterna Rådmannen 1 och 2 under 1960-talet etablerades ett litet hantverkscentrum på innergården. Den belades med kullersten och kom att användas som en kallskänk sommartid när krogrörelsen etablerades under slutet av 1970-talet. Senare har gården sommartid blivit ett mingeltorg, även kallad Munkens gård.

Gården Rådmannen 1
Gårdsrummet för nuvarande Rådmannen 1 låg alldeles norr om den tidigare nämnda medeltida gränden. När gränden las igen omkring 1850 och uthuset B4 uppfördes blev gården en innergård utan förbindelse till någon gata. Vid renoveringen av fastigheterna på 1960-talet och det omnämnda hantverkscentrumet etablerade, kom även gården till Rådmannen 1 att användas som ett försäljningstorg. Gården kom att utnyttjas som en vinterträdgård när Munkkällaren hade etablerats. År 1991 byggdes gården in och försågs med en glaskupol för att därefter användas som bar och nattklubb.

Kvarteret Rådmannen  1 och 2

Kvarteret Rådmannen
Kvarteret Rådmannen är ett kilformat och centralt placerat kvarter intill Stora Torgets västra sida. Kvarteret gränsar till S:t Hansgatan i väster, Lilla Torggränd i norr samt S:ta Katarinagatan i söder och öster. Under medeltiden genomskar fyra gränder kvarteret i öst-västlig riktning. Kvarteret bebyggdes sannolikt under tidigt 1300-tal, då kyrkan S:ta Katarina var uppförd och då torget troligen anlades, och har sedan dess haft en relativt tät bebyggelse. Två av de fyra gränderna var igenlagda enligt kartmaterial från 1600-talet och kvarteret var vid denna tid uppdelat i tre mindre kvarter, som avskiljdes av de två kvarvarande gränderna. Under 1600- och 1700-talet dominerade hantverkare bland fastighetsägarna. De två gränder som fanns kvar omlades vid 1800-talets mitt till tomtmark och kvarteret fick då sin nuvarande begränsning och fastighetsutformning. Hantverkarna fick under 1800-talet en allt sämre ekonomisk ställning, vilket resulterade i att deras gårdar köptes upp av bättre bemedlade i samhället. Kvarterets hantverkare kom istället att hyra de lokaler de tidigare ägt. Idag finns två medeltida stenbyggnader bevarade inom kvarteret samt rester efter flera medeltida murverk. Huvudparten av de nu stående byggnaderna präglas av arkitekturen under 1800-talet, då hela kvarteret genomgick stora förändringar. I den södra delen av kvarteret byggdes flera ekonomibyggnader om till bostäder vid den här tiden. Enligt ett förordnande 1871 förlades handel till Stora Torgets västra sida, vilket medförde att olika butiker etablerades i byggnadernas bottenplan. Butiksverksamheten har skiftat över tid, men finns ännu kvar med viss uppblandning av kontor och annan verksamhet på Rådmannen 3. På både Rådmannen 1 och 2 bedrivs sedan 1970-talet en gemensam restaurang- och krogverksamhet, som numera starkt sätter sin prägel på den västra delen av Stora Torget.

Fastigheten Rådmannen 2
Fastigheten Rådmannen 2 ligger i kvarterets nordöstra del och gränsar till Stora Torget i öster och Lilla Torggränd i norr. Kvarteret Rådmannen 2 motsvarar tidigare S:t Hansroten II:11-12. Delar av åtminstone två medeltida byggnader finns bevarade på fastigheten och ingår i den nuvarande huvudbyggnaden i fastighetens nordöstra hörn. Enligt 1697 års karta bestod det som idag utgör Rådmannen 2 av tomtnummer 186:a i öster, senare S:t Hansroten II:11 och delar av tomtnummer 185 i väster, senare S:t Hansroten II:12, båda bebyggda med ett trähus vardera. De medeltida stenhusen omnämns inte och antas därför vid denna tid vara förfallna. Vid 1785 års husklassificering fanns på den östra tomten ett hus av trä och sten samt ett stall av trä. Den västra tomten växlade tillhörighet mellan nuvarande Rådmannen 1 och 2 under 1700-talet. Under mitten av 1800-talet las gränden i södra delen av nuvarande Rådmannen 2 om till tomtmark och Rådmannen 2 fick den tomtbegränsning som ännu råder. Enligt ett förordnande 1871 förlades handel till torgets västra sida och olika butiker etablerades i byggnadernas bottenplan. Under 1900-talet förföll fastighetens bebyggelse relativt kraftigt, men renoverades med stor försiktighet under 1960-talet. Samtidigt etablerades ett litet hantverkscentrum ihop med samägda Rådmannen 1, med gårdsytorna som torg. Under slutet av 1970-talet öppnades den restaurang- och krogverksamhet, Munkkällaren, som finns på fastigheterna Rådmannen 1 och 2 idag.

Fastigheten Rådmannen 1
Fastigheten Rådmannen 1 ligger i kvarterets nordvästra del och gränsar till Lilla Torggränd i norr och S:t Hansgatan i väster. Kvarteret Rådmannen 1 motsvarar tidigare S:t Hansroten II:13. En medeltida byggnad i två plan, förmodligen från 1200-talet, finns ännu kvar och ligger längs Lilla Torggränd. Ytterligare murverk efter tre byggnader från medeltiden har konstaterats på fastigheten. Under medeltiden låg den nordligaste av de numera igenlagda gränderna utefter tomtens sydsida. Enligt 1697 års karta bestod det som idag utgör Rådmannen 1, av tomtnummer 184 i väster och delar tomtnummer 185 i öster, båda bebyggda med ett trähus vardera. De medeltida stenhusen omnämns inte och antas därför vid denna tid vara förfallna. Vid 1785 års husklassificering fanns på fastigheten ett stenhus med tegeltak samt troligen även ett trähus med verkstad. Den östra delen av fastigheten växlade tillhörighet mellan Rådmannen 1 och 2 under 1700-talet. Omkring1860 fick Rådmannen 1 den tomtbegränsning som ännu råder, i samband med att söder om fastigheten lades om till tomtmark. Under 1900-talet inhystes en damfrisering i fastighetens södra del samt butiker i husen längs gränden. Vid mitten av 1960-talet etablerades ett litet hantverkscentrum ihop med samägda Rådmannen 2, med gårdsytorna som torg. Idag utgör fastighetens bebyggelse lokaler till den restaurang och pubverksamhet, Munkkällaren, som sedan slutet 1970-talet är etablerad på Rådmannen 1 och 2.