Historiska kartor
Visbia Gothorum
Kartan Visbia Gothorum är en intressant historisk karta över Visbys stadsbild som beskriver Visby omkring andra hälften av 1500-talet. Kartan är ett blad i en stadsbok med namnet Civitates Orbis Terrarum (Världens städer), ett verk från 1500-talets slut med illustrationer av flera av dåtidens städer. Stadsboken gavs ut under åren 1572 -1617 av den tyske prästen Georg Braun tillsamman med den flamländska illustratören och kopparstickaren Franz Hogenberg. Den första volymen gavs ut 1572 i Köln och den sjätte och sista kom ut 1617. Verket innehåller 546 avbildningar, fågelperspektiv och kartor av städer från hela världen. De svenska städerna Helsingborg, Landskrona, Lund, Malmö, Stockholm och Visby finns med i verket. Den som tagit fram underlaget till kartan för Visby och flera andra städer i Skandinavien är astrologen, författaren och kunglig ståthållare i Schleswig och Holstein Henrik Rantzau, som var bekant med Braun och Hogenberg. Kopparsticket tillverkades sannolikt under perioden 1550-1590. Tidpunkten baseras på upphovsmännens sannolika verksamhetsålder. Visbia Gothorum finns som ett blad i denna stadsbok med sidan 39. På baksidan av bladet över Visby finns en beskrivning samt en sidhänvisning till denna sida. Det originaltryck som ligger till grund för de kopior som finns tillgängliga har alla texter på latin, vilket gäller såväl textfältet på kartans nedre kant som texten på baksidan.
Visbia Gothrum, tyskt tryck
Kopia ovan av kartan över Visbia Gothorum är från ett annorlunda originaltryck än trycket för de kopior som finns tillgängliga av Visbia Gothorum. Kartbladet ovan saknar den text på latin som annars finns nere till höger på textfältet för det gängse kartbladet och texten på baksidan är på tyska. Originalet till kopian ovan är tryckt på ett till synes gammalt skört papper och kan ev. vara ett tidigt originaltryck. Originalets upplösning är av god kvalité.
Visby omkring 1580
Kartan Visbia Gothorum är ett intressant dokument som grafiskt visar en bild över hur Visby översiktligt såg ut omkring år 1580 och vilka byggnader som då fanns samt var de ungefär låg. Geometrin är inte särskilt väl överensstämmande med Visbys kartbild som vi nu känner till genom flygfoton och modern inmätning. Det var givetvis svårt att mäta upp staden på 1500-talet och få fram ett korrekt underlag för framställning av kartbladet. Kanske var det heller inte den ambitionen man hade, utan målsättningen var kanske att snarare ungefärligt redovisa stadens intressanta delar som en vacker tavla. Nedan görs ett försök att tolka kartans information och jämföra dem med den information som idag finns från andra källor om Visby stadsbild under 1500-talet.
Visbys kyrkor under 1500-talet
Förekomsten av kyrkor och en del andra namngivna byggnader stämmer väl överens med den kunskap vi har idag om dessa byggnader under 1500-talet, även om de tycks något förskönade på den gamla kartan. Kartan stärker också uppfattningen, framförd av flera forskare, att de båda kyrkorna S:t Jakob och Helge And har funnits som två skilda kyrkor. S:t Mikaels kyrka, som sköts söder av kanoneld omkring 1448 redovisas följdriktigt på kartan som en ruin. Ruinerna efter Ryska kyrkan kan skönjas bortom bebyggelsen på Stora Torget. Kapellet S:ta Gertrud uppförd omkring 1470 kan möjligen vara en något skymd liten byggnad bakom Helge And. Intressant är att notera förekomsten av klocktornet (X) som redovisas på kartan troligen placerad på Kyrkberget.
Stora Torget
Vid Stora Torget finns S:ta Katarinas klosterkyrka och stadens rådhus. Rådhuset har upphovsmakarna valt att rotera 90 grader så att den vackra norra fasaden syns på tavlan, när den vid valt perspektiv annars hade varit skymd. Det framgår också korrekt att nuvarande Stora Torget var bebyggt i dess östra del.
Klinten och Hetten
På kartan framgår att hela östra delen av staden innanför muren i stort sett inte var bebyggd, vilket stämmer med den kunskap vi har idag. Klinten hade redan då fått sitt namn. Den trähusbyggelse som fanns på medeltiden i nordvästra delen av staden finns inte kvar enligt kartan, vilket också stämmer med dagens uppfattning. I stället finns en slätt, ”Hetten”, där nuvarande Gotlandsänget, Paviljongsplan och Botaniska trädgården ligger.
Wisborgs slott och hamnen
Wisborgs slott finns redovisat med tornet Blacken, slottskyrkan, hörntornet Segeltornet samt med muren ”Långa linjen” i öst och norr. Även Frustugan intill Segeltornet finns med, vilket visar att kartan är tillverkad efter 1545 då slottet var utbyggt med Frustugan och i stort sett färdigbyggt. Hamnområdets geometri kanske inte stämmer så väl med vår uppfattning av hamnens utbredning under 1500-talet, men det som redovisas stämmer i stort mot vår kunskap om hur det såg ut på den tiden. Långa Bryggan är borta, och hamnen för de större skeppen finns nedanför Wisborgs slott, medan Gamle hamn med två bryggor användes för mindre båtar och fiskebåtar. Möjligen tycks ”landhöjningen” något större enligt Visbia Gothorum mot vad dagens kartor redovisar för den tiden.
Ringmuren
Ringmuren på kartan redovisas som en rak mur mot havet och saknar den sväng runt Gamle hamn som muren har. Vingmurarna i norr och söder finns dock med på kartan och portarna ut till bryggorna kallas Lilla- och Stora Fiskeporten, vilka möjligen motsvarar de portar vi kallar Lilla Strandporten och Stora Strandporten (den sistnämnda revs omkring 1710). Kruttornet, på latin Turris longiponcina(N) är placerat lite långt ut från muren på kartan, men det står i vattnet och det har också kallats Lambtornet, som betyder slickande torn. Havsnivån stod då mycket högre och när det blåste stänkte vattnet upp på tornets väggar, vattnet ”slickade” väggarna. Tornet har också kallats Långbrotornet, vilket ger en liten tankeställare vad som menas med långbro, men någon association med det latinska namnet verkar trolig. Tornet intill muren nära Stora Fiskarporten torde sannolikt vara det södra försvarstornet.
I det textfält som finns i underkant på kartbladet redovisas flertalet av kyrkorna och en del andra byggnader med en bokstavsmärkning och namn på latin, där bokstaven finns utmärkt på kartan. I tabellen nedan redovisas textfältets innehåll med märkbokstav, namn på latin för avsedd byggnad och där så varit möjligt dagens namn på byggnaden. Reservation gäller för korrekt tolkning av den latinska texten.
A Nosoconcium publicum Offentligt sjukhus (sjukhus för spetälska)
B Templum DˑGeorgӱ S:t Görans kyrka
C Porta septentrionalis Norderport
D Propugnaculum lignoum marinum Marin träfästning
E Planicies qua vulgo Hette id est Slätten allmänt känd som Hette, d.v.s.
cuculium vocœt det ”klingar” från silverhättan?
F Coenobium DˑNicolœ S:t Nikolai klosterkyrka
G Templum DˑClementis S:t Clemens kyrka
H Coenobium DˑJacobi S:t Jakob klosterkyrka
I Aedicula Sancti Spiritus Helge Ands kyrka
K Templum DˑOlai S:t Olofs kyrka
L Curia Epiʃcopalis Biskopsdomstol (Markering saknas, möjligen Kapitelhuset?)
M Gymnasium Scholaʃticum Gymnasieskola (Wisby schola)
N Turris longiponcina Långa tornet (Kruttornet)
O Porta piʃcatoria minor Lilla fiskarporten (Lilla Strandporten)
P Pons longus Långa bryggan
Q Templum DˑMariœ S:ta Maria (Visby domkyrka)
R Templum DˑTrinicatis Drottens kyrka
S Templum DˑLaurentӱ S:t Lars kyrka
T Prœtorium Urbis Stadens rådhus
V Coenobium DˑCatharinœ S:ta Katarina klosterkyrka
X Turris Campanœ publicœ Offentligt klocktorn
Y Oenopolium publicum Offentlig ?
Z Porta piʃcatoria maior Stora fiskeporten (Stora Strandporten?)
α Porta naualis Hamnporten
β Portus vetus Gamla hamnen
γ Portus nanus Lilla hamnen
δ Statio naualis Station för större båtar
ε Propugnaculum lignoum marinum Marin träfästning
ζ Platea marina Strandgatan
η Templum DˑJohannis S:t Hans kyrka
θ Templum DˑPetri S:t Pers kyrka
κ Acropolis regia Kunglig borg (Wisborgs slott)
λ Turris Blach nominota Tornet som heter Blacken (Wisborgs slott)
μ Porta Auftralis Söderport
ν Harrea regia Kungligt palats ?
ξ Templum DˑMichœlis S:t Michaels kyrka (ruin)
ο Porta Oricutalis Österport
π Climus feu monticulus urbi immcinues Ett berg av eld hotade staden?(på Klinten)