Klinttorget
Klinttorget ligger uppe på den del av Visby som kallas Klinten. Torget är beläget strax innanför Östermur vid gatorna Norra Murgatan och Östra Tullgränd som ansluter till torget. Pittoreska byggnader ursprungligen från 1780-talet omger större delen av Klinttorget, byggnader som huvudsakligen utgör bostäder. Torget har sitt ursprung ungefär från mitten av 1700-talet och kom att kallas Spötorget i folkmun efter det att spöpålen flyttades dit omkring 1790 från Stora Torget. Under början av 1800-talet tilläts torghandeln och torget fick en bit in på 1800-talet det officiella namnet Nya Torget. År 1850 flyttades spöpålen till en plats söder om Söderport och 1987 sattes en kopia av spöpålen upp på torget. År 1912 ändrades namnet från Nya Torget till Klinttorget. Eftersom det saknas kaffer, restauranger och torghandel eller liknande verksamhet har Klinttorget inte mycket som förknippas med ett torg, och det är väl mest något som man endast passerar förbi. I stället finns här en trist bilparkering.
Klinten
Östra delen av Visby innanför ringmuren kallades tidigt Klinten enligt Brauns karta från 1598. Med Klinten avsågs området från klintkanten fram till Östermur. Klintkanten ligger strax öster om Norra Kyrkogatan, Södra Kyrkogatan och fortsätter väster om Vårdklockegatan och Björngränd. Området var obebyggt till in på början av 1700-talet och användes redan under medeltiden som åkermark och kålgårdar med enstaka lador och kojor. Åkrarna omnämndes som Biskopsåker, Klockaråker med flera namn. På åkrarna betade kor och får vilka fanns kvar långt in på 1900-talet, men betesmarken låg då utanför muren. I äldre handlingar var Klinten uppdelat i Norderklint, Österklint och Söderklint. Med Klinten menas numera delen mellan Norderport och Österport.
Spötorget
Klinttorget bildades troligen genom att flera vägar möttes här, ett vägskäl, och därför blev marken inte bebyggd. Torgbildningen uppstod sannolikt under mitten av 1700-talet. De flesta byggnader runt torget uppfördes som bostadshus under 1780-talet i skifteverkskonstruktion. Det äldsta huset vid torget är skiftesverkshuset Klinttorget 2 som är uppfört omkring 1750. Spöpålen, även kallad schavott och skampåle, hade funnit på Stora Torget sedan 1690-talet, men omkring 1790 beslutade man flytta den till Klinten, lämpligen till den öppna torgliknande plats som fanns där. Platsen kom därefter att kallas Spötorget i folkmun. Mitt i veckan lockades många besökare till Spötorget för då skulle straffen verkställas för de personer som begått brott. Exakt vilka straff som utdelades är okänt men de vanligaste straffen var sannolikt att stå fängslad till allmänt beskådande vid skampålen samt spöstraff. P.A. Säve berättade att han som skolpojke i andra klass med sina kamrater fick, ”med en lämplig förmaning lof för lektionen för att se på hur en qvinna slet spö på Nya torget” (1822). Andra förekommande straff var håltagning i örat, avhuggna kroppsdelar, gatlopp och rådbråkning, det senaste nämnda straffet innebar att något ben i kroppen krossades. Straffen utdelades av bödeln eller hans medhjälpare rackarn. Bödeln bodde under 1700-talet vid nuvarande Östra Tullgränd 8, inte långt från Spötorget. År 1850 flyttades spöpålen till vägskälet mellan Stenkumlaväg och Söderväg.
Nya Torget
I byggnaderna runt torget fanns det under 1800-talet och in på början av 1900-talet många hantverkare t.ex. skräddare Fahrstedt 1875-1895, Klinttorget 3, skomakare T Lyberg, 1820-talet, Klinttorget 5, sadelmakare L.S. Ekengren, 1900-1915, Klinttorget 4 och det påstås också ha funnit karamellkokerskor och glansstrykerskor (finstrykerskor för finare tvätt som kragar manschetter). Under början av 1800-talet upplät magistraten torget till torghandel för försäljning av ved, hö, halm och förmodligen även försäljning av hantverksprodukter och matvaror.
Sannolikt var det en bit in på 1800-talet som torget började kallas Nya Torget. På Kollbergs karta från 1860 anges platsen med namnet Nya Torget. De boende på Klinten fick länge gå alla trappor ner och upp med 40 meters höjdskillnad för att hämta vatten på Stora Torget, men 1855 anlades en brunn i sydöstra delen av Nya Torget utanför blivande brandstationen. Brunnen fanns kvar fram till 1897 då en ny brunn borrades en bit därifrån vilken försågs med järnpump. Omkring 1900 byggdes en brandstation, Klintens brandstation, vid Nya Torget. Till en början förvarades där brandsprutan och andra brandredskap, men senare blev stationen även försedd med en brandbil. Sofia Söderberg öppnade en mjölkbutik, sannolikt under början av 1900-talet, i byggnaden Klinttorget 8 i östra delen av torget. Det lär ha funnits också en speceriaffär vid torget.
Klinttorget
År 1912 ändrades namnet på torget till Klinttorget. Klintens brandstation las ner under 1950-talet och har senare inretts till ett museum av Brandmännes kamratförening, som har hyrt lokalen av Region Gotland. År 2017 såldes byggnaden till Brandskyddsföreningen Gotland för 2,8 milj. Föreningen har för avsikt att öppna den gamla stationen för allmänheten och i första hand för barn, för att de skall kunna lära sig mer om brandskydd. Brandmännens kamratförening kommer att få ha kvar sin verksamhet i lokalen.
På Klinttorget spelades en del avsnitt in om Pippi Långstrump omkring åren 1968-1969. I filmen ”På rymmen med Pippi Långstrump” går Pippi på en lina som spänts tvärs över torget och i tv-avsnittet ”Pippi är skeppsbruten” diskuterar här på torget Pippi med Prusseluskan att hon inte behöver bo på ett barnhem eftersom hon har ett eget hem.
Klinttorget används huvudsakligen som bilparkering sedan mitten på 1900-talet. En kopia av spöpålen sattes upp på torget 1987. Gotlands soldathem finns sedan december 2018 i fastigheten kv Östermur 20, Klinttorget 4. Det rosa huset som tillhör fastigheten är inrett som bostadslägenhet och separata rum för uthyrning av soldater tillhörande P18.
