Paviljongsplan

Paviljongsplansplan västra del omfattas av stadsäga 1:47 och sträcker sig i stort sätt utefter ringmuren mellan Sprundflaskan och Murfallet. Östra delen ingår i kv Kräklan 9 och Stadsäga 1:3 (1/3 norr om Kräklan 9 och 2/3 söder om Kräklan 9). Paviljongsplan är en del av ett stort grönområde som, förutom Paviljongsplan, omfattar även Botaniska trädgården söder om Paviljongsplan och Gotlandsänget norr om densamma. Hela grönområdet är nästan 2,5 km långt och ligger utefter Sjömuren på dess insida från S:t Olofs gränd i söder till Silverhättan i norr. Området är ett uppskattat promenadområde. Hela grönområdet ägs av Sällskapet DBV. Liksom stora delar av Visby innerstad har även området för Paviljongsplan en lång och intressant historia, som sträcker sig från tidig medeltid fram till idag. Följ berättelsen nedan om Paviljongsplanens historia.

Medeltiden

Området där Paviljongsplan nu finns var under medeltiden bebyggd med enklare låga trähus och troligen ett fåtal stenhus. Här bodde vid den tiden huvudsakligen fiskare och hantverkare. Medeltida kulturlager har hittats som vittnar härom, som även innehöll bl.a. järnslagg och hjorthorn. Innan ringmuren uppfördes omkring 1250 -1260 hade fiskarbefolkningen nära till havet och idkade sannolikt både strandnära fiske och fiske från båtar som drogs upp på land mellan fisketurerna. Man använde havet för tvätt och stranden för att samla ved och andra strandfynd. Ringmuren, som i den första etappen byggdes från Kruttornet fram till och med Snäckgärdsporten, blev som en stor barriär mellan havet och folket som bodde i området. Muren uppfördes utan torn och portar omkring 4,5 till 5,5 meter hög och den enda närliggande öppningen var en dubbelport som ursprungligen fanns i Snäckgärdstornet. För att enklare nå stranden för befolkningen försågs muren med små portar, vattenportar, på den nämnda sträckan av muren. Igenmurade rester av vattenportarna kan fortfarande skönjas på några ställen i muren. Sankt Olofs kyrka uppfördes 1240 i södra delen av nuvarande Botaniska trädgården som församlingskyrka för de boende i området. Möjligen fanns det 100 år tidigare en träkyrka på platsen för stenkyrkan S:t Olof. Det påstår den danske historiken Saxo Grammaticos. Han berättar att den danske kungen Erik Ejegod grundlade S:t Olofs kyrka 1102, när han via Gotland och Ryssland var på pilgrimsresa till Jerusalem

1500-talet

Pingstmorgonen den 13 maj 1525 landsteg lübeckarnas här i nordvästra delen av Visby i närheten av Silverhättan. De var mäkta irriterade på Sören Norby som satt som länsherre på Wisborgs slott och idkade sjöröveri mot Hansans skepp. Traditionen berättar att lübeckarna tog sig in i staden genom att riva en del av muren mellan Snäckgärdsporten och Långe Henrik, det som kallas Lübeckerbräschen. De som skulle försvara staden lär då ha stuckit staden i brand på fyra ställen för att fördröja de anfallande, så att alla knektar skulle hinna ta skydd inne bakom slottets murar. Fienden plundrade och brände mycket i staden och sannolikt brann en hel del av den trähusbebyggelse upp som fanns i området för Paviljongsplan. Omkring 1525 inträffade också reformationen och borgarna fick annat att tänka på. Senare under 1500-talet anlades åkrar för odling och betesmark, vilka delvis ägdes av bättre bemedlade borgare som själva bodde mer centralt i staden. Enligt kartan Visbia Gothorum, som upprättats av Braun och Hogenberg under slutet av 1500-talet, kallades området Paviljongsplan och Gotlandsänget för ”slätten som kallades Hetten”. Namnet associeras sannolikt till hörntornet i muren med namnet Silverhättan.

1600-1700-talet

En ny brand härjade även under början av 1600-talet, då ytterligare bebyggelse i området förstördes. Under 1500-talet och 1600-talet drabbades Visby och även den gotländska landsbygden av nedgång, detta på grund av det omnämnda sjöröveriet med minskad handeln som följd samt att de danska länsherrarna på Wisborgs slott ålade befolkningen höga skatter och krävde omfattande tjänster åt slottet. Befolkningen minskade kraftigt i Visby och det byggdes knappt några nya hus, vilket även gällde området för Paviljongsplan. Istället fick det bli åkermark. Enligt en karta från 1646 är området utmärkt som åkermark, vilket omfattade en stor del av området nuvarande Botaniska Trädgården, Paviljongplanen och Gotlandsänget. Marken kom att kallas Silverhätteåkern. Enligt kartan från 1646 fanns det en anlagd väg från nuvarande Botaniska trädgården sydvästra hörn i nordöstlig riktning till Tranhusgatan. Husklassifikationen från år 1785 redovisar att vissa tomter då var bebyggda med trähus medan övriga stod angivna som åkermark. Området där Paviljongsplan nu ligger motsvarades tidigare i stort sett av en fastighet som var en del av Norderroten III:33.

1800-talet

Under 1800-talets första hälft omvandlades området till lustträdgårdar och odlingslotter, vilka ägdes av borgarna i Visby. Omkring 1830 började diskussioner om att odla mullbärsträd för silkesodling i staden. År 1846 kom planteringen igång på Silverhätteåkern i Visby.

Silkesodling i Visby

Silkesodlingar
Länge var silkesodlingens konst en välbevarad hemlighet i Kina. Konsten att odla silke spreds till alltfler europeiska länder från och med 1500-talet. Silkesodlings startade redan under 1700-talet i Sverige, med bl.a. en stor plantering vid Drottningholm i Stockholm av kronprinsessan Lovisa Ulrica. Utan bidrag gick det inte att få lönsamhet på de verksamheter som kom igång och de las ner efter ett tag. Under 1830-talet satte intresset fart på nytt för silkesodling och ”Sällskapet för inhemsk silkesodling” bildades, som kom att stå under konungahusets särskilda beskydd. Planteringar anlades runt om i landet bl.a. på Visingsö, i Stockholmstrakten, på Öland, på Omberg och i Visby. Under åren 1835 till in på 1840-talet påbörjades plantering av mullbärsträd  vid Korsbetningen, Slottsbetningen (i Södergravar), vid Arbetshuset (Korsgatan), vid norra Tullhuset, Norra plantagen nordost om Visby samt på Silverhätteåkern vid nuvarande Paviljongsplan. Gotlands läns hushållningssällskap ansvarade för silkesodlingarna på Gotland till fram på slutet av 1850-talet.

Mullbärsträd
Det finns många olika sorters mullbärsträd, där trädet med vita mullbär, Morus alba, ansågs lämpligast för odling i Sverige tack vare sin något högre härdighet än den svarta varianten. Det vanligaste mullbärsträdet med svarta bär, Morus nigra (även kallat persisk mullbärsträd) har alltså nästan helt svarta bär, vilka är godare att äta än den vita varianten.

Silkesmasken
Silkesmasken äter inte bären utan bladen på mullbärsträdet. Kort tid efter det att silkesfjärilarna krupit ur kokongen, vilket sker på sommaren eller hösten, parar de sig. Fjärilshonan lägger sedan omkring 500 ägg, vilka förvaras över vintern i nära noll graders temperatur. Äggen kläcks nästa år till larver, även kallade silkesmaskar. Silkesmaskarnas huvudsakliga föda är bladen från mullbärsträdet. Under omkring fyra veckor ömsar silkesmasken skinn fyra gånger och äter då mycket, innan den börjar spinna in sig i en kokong när den skall förpuppas. Spinnprocessen tar mellan två och tre dagar och processen är mycket känslig för störningar. Kokongen är ungefär 4 cm lång och 2 cm tjock.

Kokongen
Kokongen består av en tråd som vanligen är mellan 500 meter till 2 000 meter lång, men det finns uppgifter om silkestråd på upp till 9,6 km från en enda kokong. Om inte kokongen skall sparas för avel dödas fjärilen med het vattenånga eller 80-gradigt vatten, innan den hunnit krypa ut och förstört kokongen. Silkestråden är mellan 0,015 – 0,025 mm tjock men stark. Tråden består av två parallella kärnor av fibroin sammanhållna av ett klistrigt ämne, sericin. Att kärnorna är två till antalet beror på att silkesmasken har två spinnvårtor tätt intill varandra på sitt huvud, och spinner ur bägge vårtorna samtidigt. Att dra ut tråden kallas att haspla kokongen och man tvinnar då ihop 5-7 trådar till garn. Det upphasplade silket kallas råsilke. Råsilket kokas för att få bort det kletiga sericinämnet och silkestråden är därefter färdig för t.ex. vävning till sidenprodukter.

Det senaste påstående verkar mest trovärdigt, eftersom odlingarna utökades väsentligt så sent som 1860 på Silverhätteåkern. Spår av silkesodlingarna finns ännu kvar idag vid Slottsbetningen, Paviljongsplan och Gotlandsänget, där vita mullbärsträd växer och vittnar om tillverkning av silke i Visby.

Brudklänning av gotlandssilke
Silket som producerades på Gotland skickades huvudsakligen till Stockholm, i början av perioden för silkesodlingarna som kokonger, men senare lärde man sig att haspla kokongerna, och man kunde då sälja hasplat silke till Stockholm. Ett företag som köpte silke från Gotland var K.A. Almgrens sidenväveri I Stockholm. År 1878 köpte Almgrens 5,6 kilo av det hasplade silket som producerats på Gotland. Silket kom sannolikt från silkesodlingen vid Silverhätteåkern som troligen var det den sista odlingen av silke på Gotland. Från tyget som vävdes av silket i Almgrens sidenväveri syddes det bl.a. upp gardiner till den blå salongen i familjen Almgrens hem, vilket inreddes efter en ombyggnad av bostaden på Götgatan i Stockholm. K.A. Almgrens sidenväveri grundades 1833 och är nu det enda industriella sidenväveriet som finns kvar i norra Europa med originalmaskiner. Oscar Almgren, som idag driver Almgrens sidenväveri, tillhör den femte generationen bakom sidenväveriet. Oscar återupptog sidenproduktionen på 1990-talet. Sidenväveriet drivs numera som ett museum med en stiftelse som ägare. Idag köper museet 4 kilo hasplat silke per år som räcker till 40 meter sidentyg av 60 cm bredd, berättar Oscar Almgren för Helagotland. Av de blå sidengardinerna från Götgatan syddes en brudklänning till Tuss Almgren när hon stod brud 2002 i Burs kyrka. Brudgummen var Oscar Almgren. Nu finns klänningen hemma hos familjen Almgren vid Hardings i Vall. Kanske kan den komma att ingå i en utställning som planeras om sidentillverkning. Brudklänningen av silkestråd från Gotland kan då bli ytterligare en påminnelse om silkesodlingarna på Gotland vid sidan om de kvarvarande vita mullbärsträden.

DBW och Paviljongsplan

Hans Petter Gustafsson (1818-1870) arbetade som lärare vid folkskoleseminariet i Visby och var även konsistorienotarie (1856). Han blev invald som medlem i Sällskapet De Badande Vännerna år 1853. Den 5 september 1854 inlämnade han en motion om ”att inrätta en läroanstalt med hufvudsakligt syfte att bibringa den uppväxande befolkningen i vår stad en säker och lefvande kunskap om naturen”. Sällskapet beslutade att tillsätta en kommitté för att utreda möjligheterna. Kommittén föreslog att en botanisk trädgård skulle anläggas och mark skulle inköpas omkring 300 tunnland, helst i eller nära staden.

DBW köper Silverhätteåkern
Vid den här tidpunkten pågick ännu silkesodlingarna vid Silverhätteåkerns norra delar, men den södra delen visade sig kunna vara lämplig åkermark för att anlägga en trädgård. Marken ägdes av ett dödsbo, och turligt nog, en av delägare var C.J. Bergman som också var en av medlemmarna i kommittén som utrett frågan om en botanisk trädgård. Delägarna i dödsboet kunde tänka sig att sälja marken till DBW och den 13 juli 1855 fattade sällskapet beslut om att köpa den Bergmanska åkern. Nedtrappning av silkesodlingarna pågick i Visby under 1870-talet och DBW kunde inlösa Ihreska åkern (ungefär nuvarande Paviljongsplan) 1874 där silkesodling tidigare pågått för att där uppföra Paviljongen. Senare förvärvades resten av området där silkesodling pågått ända fram till ringmuren, vilket skedde efterhand fram till mitten av 1880-talet. DBW var då ägare av hela Silverhätteåkern, där de tre åkrarna då kallades Bergmanska åkern, Ihreska åkern och Biskopsåkern, vilka nu kallas Botaniska trädgården, Paviljonsplan resp. Gotlandsänget. En sista liten del i sydöstra hörnet av Silverhätteåkern förvärvades 1903.

DBW:s paviljong

Sällskapet De Badande Vännerna hade efter det att sällskapet bildats 1814 ingen egen lokal för sina sammankomster utan mötena förlades till skolhuset eller hos olika restauranger och hotell. Ett ofta förekommande ställe för sammankomsterna var Blåa salen på Stadshotellet. Under mitten av 1800-talet började diskussioner om att uppföra klubbhus och ett förfriskningsställe för allmänheten vid Botaniska trädgården. Klubbhuset ansågs bli för kostsamt men resultatet blev dock att Sällskapet skulle lösa in Bingeströmska fastigheten. I samband med att Bingeströmska fastigheten hade anskaffats föreslogs att en sommarpaviljong skulle uppföras, vilket heller inte kunde beslutas, men man enades dock om att bilda en fond för ett paviljongsbygge. År 1873 kom till sist beslutet efter omröstning att uppföra en sommarpaviljong.

Finansiering av Paviljongen
Platsen för paviljongen skulle ligga i närheten av trädgården och nära den del av Silverhätteåkern som sällskapet redan ägde. Lämplig plats ansågs nära där den tidigare Chasseurska paviljongen funnits. Marken ägdes av Sällskapet för inhemsk silkesodling. Silkesodlingarna stod under konungahusets särskilda beskydd, men änkedrottning Josefina gav sitt bifall till försäljning, eftersom silkesodlingarna började läggas ner vid den här tidpunkten. Sällskapet löste in fastigheten 1874 och planeringen av Paviljongen kunde därmed komma igång på allvar. Skisser fanns framme till paviljongen och arkitekt Mauritz Frohm från Helsingborg anlitades som arkitekt för att ta fram ritningar. Frohms förslag kostnadsberäknades till omkring 15 000 kr. Till byggmästare utsågs E. J. Magnusson som bearbetade Frohms förslag och bantade något ner byggnaden till en kostnadsberäkning av 11 194 kr. Sällskapet avsatte 8 000 kr till bygget och ett aktiebolag skulle bildas för att stå som ägare till paviljongen. 81 aktier kom att tecknas på kort tid till ett belopp om 100 kronor per aktie och samtliga ledamöter i sällskapet tecknade minst en aktie var. Med ett kapital om 16 100 kr kunde man gå vidare. Efter en omröstning bland ledamöterna vann Magnussons förslag och bygget kunde komma igång. Sällskapet tog också beslut om att bearbeta omgivningar till park, kallad Paviljongsparken,  inför invigningsdagen. Vid Högtidsdagen den 9 juli 1876 invigdes Paviljongen av Sällskapet, och allmänheten fick den 19 juli tillgång till den nybyggda skapelsen.

Sommarrestaurang för festligheter
Sällskapet DBW hade äntligen efter många turer fått tillgång till en egen byggnad, där man kunde hålla sina sammankomster och allmänheten fick en sommarrestaurang med stort dansgolv och mycket musikunderhållning. Men Paviljongen föll nog inte in under den gamla målsättningen: att verka något nyttigt för det allmänna och gemensamma. Den stod som motsats till tidigare objekt: fattigskolan, sparbanken och Botaniska trädgården. Paviljongen byggdes närmast för allmänhetens nöje och fest. Restaurangen blev dock snart väldigt populär. DBW:s Paviljong var det officiella namnet men i folkmun blev det kort och gott ”Pav”. Paviljongen hyrdes under många år av Visby Spritvaruförsäljningsaktiebolag. Hyran var modest, under de första fyra åren 1877-1880 var hyran endast 1500 kr/år. Den höjdes något följande år men sänktes 1883 till det låga beloppet 1200 kr/år.

Träslott i schweizerstil
Paviljongen uppfördes exteriört i schweizerstil, d.v.s. med mycket trä i fasaden, med dekorativt utformade trädetaljer och med stora takutsprång, ett magnifikt träslott med många fönster i fasaden mot havet och verandor med storslagen utsikt. Visby hade fått ”ett ståtligare och påkostat palats än någon byggnad på Hasselbacken”. Det var säkert något som visbyborna och inte minst Sällskapet alla var stolta över. Selma Lagerlöf besökte Paviljongen och skrev om den i sin bok Troll och människor 1925:

 Efter middagen, då vi satt och drack kaffe på den övre verandan kom de och slöt sig till oss. 
 I hela Visby finns inte en vackrare plats än den övre verandan på paviljongen. Den är så hög, 
 att man därifrån kan se bort över både ringmur och trädtoppar och har hela himlen klar och
 öppen framför sig. När människor kommer upp dit, dra de in andan, som om deras bröst hade 
 blivit lättade från en tyngd, och ögonen börjar lysa av glädje över att kunna sända ut blickarna 
 så långt och så vitt utan minsta hinder.

hhh

Paviljongen interiört
Interiört dominerade den rymliga restaurangen på bottenvåningen med plats för ett stort dansgolv, högt till tak och med en magnifik ljuskrona i takets mitt. Balkonger runt den stora öppningen i restaurangen gav plats åt ytterligare restauranggäster. Plats fanns för 200 gäster. På bottenvåningen fanns också ett loungerum, kök, skafferi, kallskänk, sprit- och vinrum, förråd, diskrum, kontor och toaletter. Sannolikt hade Sällskapet ett mötesrum någon våning upp i byggnaden för sina sammankomster. Exakt hur Paviljongen såg ut vet vi inte, eftersom merparten av ritningarna inte finns kvar. Kanske brann de upp när Paviljongen brändes ner.

Visbys nöjescentrum
Paviljongen blev synonymt med fest, dans och underhållning. DBW:s högtidsdag den 9 juli kunde nu firas som stadens egen ”nationaldag” med middag på Paviljongen och dans på planen framför Paviljongen. Studentfester, jämna årsdagar och andra glada tillställningar ägde rum på Pav. En fyrarätters middag kunde beställas för 2 kr och en helflaska spanskt rödvin serverades för 3 kr, idag inga pengar, men då var det säkert färre som hade råd att gå på restaurang i Visby än idag. Dans med orkester på DBW:s Paviljong utannonserade för onsdag-, fredag-, lördag- och söndagskvällar. Trädgårdsmästaren John May, som skötte Botaniska trädgården, fick 1878 arrende kontrakt att sköta även Paviljongsparken. Här i parken spelades den vita sporten på knaggligt underlag, kanske den tidigaste tennisen i Visby. För att locka extra gäster till restaurang avfyrades imponerande fyrverkerier vissa kvällar på planen framför Paviljongen. Nedan några notiser från tidningarna på Gotland om Paviljongen, vilka ger en viss uppfattning om vad som utspelats på Pav (markerat med fet stil).

Gotlands Allehanda Onsdagen den 8 Februari 1882.
Paviljongen i D. B. V:s botaniska trädgård med dertill hörande utskänkningsrättighet kommer äfven instundande sommar att arrenderas af källarmästare P. Malmqvist å stadshotellet.

Gotlands Tidning Onsdagen den 20 Juni 1883
Paviljongen i D. B. V:s trädgård synes i år vara af allmänheten mera ihågkommen och omhuldad än som under senaste 3 á 4 åren varit förhållandet. Onekligen göra också fröknarna Beckman allt hvad i deras förmåga står att tillmötesgå allmänhetens fordringar i afseende på förnödenheter såväl i mat som i dryck, och om mot ferm servering någon gång kan uppstå skäl till anmärkning, så blir detta nog efter hand rättadt. Att paviljongen är mer besökt i år måste naturligtvis väsendtligast tillräknas den omständigheten, att Stadshotellet med sin lilla trädgård är stängdt och under detta förhållande hafva fröknarna B. utan tvifvel att motse en önskvärd framgång, då de hafva öfvertagit en så förlustgifvande anstalt, som paviljongen hittills visat sig vara (hyran sänktes 1883).

Gotlands Allehanda Tisdagen den 31 Juli 1883
Paviljongen i Botaniska trädgården. Lördagen den 4 nästkommande Augusti anställes å paviljongen i Botaniska trädgården, till förmån för en här i staden brandskadad familj, ett enkelt aftonsamqväm med dans och utlottning af artiklar, skänkta för ändamålet. Inträdesbiljetter till aftonsamqvämet, som börjas kl. 6 e.m., erhållas i Nybergska bokhandeln och vid ingången emot ett pris af 1 krona för dam samt 1 kr. 50 öre för herre. Å dessa samma ställen säljas för 1 krona st. lotter till lotteriet; och kunna personer deltaga uti lotteriet utan att bevista aftonsamqvämet. Artiklar, som skänkas till lotteriet, torde aflemnas till någon af undertecknade damer, senast fredagen den 3 i förenämda månad. Lotterivinsterna få antingen genast på stället eller inom 14 dagar efter dragningen afhämtas uti Nybergska bokhandeln, der dragningslista blifver tillgänglig. Vinster, som ej inom sistnämda tid afhämtas, komma derefter att på lämpligt sätt försäljas för ofvanangifna ändamål.

Lov. Anjou. C. J. Bergman.
Maria Een, Th. Billing.
född Goyer.
Agnes Ekman, Rud, Cramér.
född Vendell.
Therése Hambraeus, C. Een.
född Kinberg.
Edla Hofgren, Joh. Hambraeus.
född Ström.
Anna Hägg, F. G. Hofgren.
född Gertz.
Emelie Kruse, Nic. Törnqvist
f. Wall,
Sophie Stjernereutz, Edv. Cramér.
född Palmqvist.
Anna Lemke, Viktor Reijhman.
Emelie Stenberg.

Gotlands Tidning Lördagen den 26 Juli 1884
Paviljiongen fortfar att, hvad den också bör, vara en för årstiden behaglig hviloplats och lustställe såväl för äldre som för yngre stadsbor och resande, hvilka sätta värde på en härförande utsigt och den mest förtjusande vextlighet inom ramen af vår åldriga, tornprydda stadsmur å ena och den amfiteatraliskt stigande staden med sina märkliga kyrkruiner å andra sidan. Att så är, synes äfven påverkas af den utmärkta ordning, hvarmed serveringen skötes och den allmänna belåtenheten hos gästerna. Att holmstrupska kapellet upphör med nästa måndagsafton att underhålla publikens smak för musik, blir onekligen en saknad; men man hoppas att hr Johansson söker på något sätt bereda ersättning härför. Holmstrupska kapellet afreser om tisdagen till Vestervik, afskedshelsas säkerligen af alla med; välkommen åter!

Gotlands Allehanda Onsdagen den 26 juni 1940
Beredskapvsrevyn ges på Paviljongen. ”Försöksmodell 1940”, den gotländska neutralitetsvaktens egen vy, som nu gjort en stadig succé ute bland trupperna, kommer på fredag kväll att framföras för visbypubliken i D. B. V:s paviljong. Hela revyprogrammet, inklusive den ryktbara herrbaletten, utföres då av de inkallade artisterna och man kan med all sannolikhet profetera om extra glad afton på gamla Pav. Revyn kommer att uppföras i två akter, den första börjar 8,30 och den andra 10,30. Det kan också meddelas att revyn medför sin egen dansorkester, vilken lär ha sitt ursprung från KA 3. Det kostar endast en krona att få delta i det förnämliga nöjet.

Ständiga reparationer av Paviljongen
Paviljongen kom att kräva omfattande underhållsarbeten och kompletterande tillbyggnader. År 1887 byggdes en terrass framför Paviljongen av byggmästaren C.F. Carlsson, som även asfalterade de fem balkongerna samma år. Under året 1893 byttes takpappen till ett plåttak och en musikläktare uppfördes också detta år. En kallskänksbyggnad tillkom 1894 för utöka det trånga köket och samtidigt uppfördes en tillbyggnad för toaletter. Året därpå utökades verandorna enligt ritningar av byggmästare Kihlberg och 1897 försågs den övre verandan med fönster. En omfattande utvidgning av Paviljongen genomfördes 1898 enligt ritningar av stadsingenjören Nils Börring som beräknades kosta 15 000 kr men kom slutligen att uppgå till 22 500 kr. Man kunde nu höja hyran till 1250 kr/mån samt med en viss procent av omsättningen. Med krögaren L. Berthelsen skrevs ett kontrakt som skulle gälla i tio år. Nya tak- och fönsterreparationer genomfördes för 1500 kr.

Paviljongen fick telefon indragen och under åren 1904-1905 fick Paviljongen elektrisk belysning. En ny arrendator, Hugo Ragnér, antogs för restaurangen 1908. Inför tillträdet tillkom nya yttertrappor, nya trägolv i sex rum, ny terrass och reparationer av fasader för sammanlagt 6 000 kr. Restaurangen renoverades bl.a. med en del nya snickerier och omtapetsering, men Ragnér kostade själv på utvidgning av källaren med tvättstuga inklusive en mangel. Verksamheten gick dock i konkurs 1912 och restaurangen fick drivas av konkursförvaltaren under 1913. För perioden 1911-1913 antogs Löfberg & Co:s vinhandelsaktiebolag som arrendator.  Restauratören Pehr Svanfelt anhöll 1917 om att bli befriad från sitt kontrakt på grund av nya restriktiva alkoholbestämmelser och nya utskänkningsregler. Sällskapet blev då tvungna att inlösa inventarier som ägdes av Svanfelt för 12 500 kr omfattande möbler och kökstillbehör. År 1918 utfördes reparationer för 1 400 kr och 1921 reparerades en hel del möbler. Terrassen som uppförts framför Paviljongen retade många ledamöter. Efter omröstning revs den 1922.

År 1923 utfördes en del reparationer och det året togs klängväxterna på fasaden bort. Hälsovårdsnämnden kom med en lång rad anmärkningar, vilket bl.a. medförde att man 1927 anslöt sig till det kommunala vattennätet. Paviljongen fick också samma år en ny yttre dyrbar brädfodring, trots stort motstånd, vilket medförde en förenkling av arkitekturen. Fasaden målades med ljusgrå oljefärg. På grund av restriktionerna var det svårt att få restauratörer för någon längre tid. Restauratören Emil V. Zimmerdahl gjorde sin andra konkurs 1929. I slutet av 1928 förslog Byggnadsstyrelsen att en musikpaviljong skulle uppföras på Paviljongplan. Initiativet kom från militärmusikdirektören Baltzar Bäckström. Efter många turer och ny motion från Knut Falck togs beslut om att uppför en musikpaviljong enligt ritningar av kapten Ivar Sellergren. Den kom att placeras söder om Paviljongsplan och inte väster om som Byggnadsstyrelsen tänkt sig, men där hade den stört utsikten. Musikpaviljongen revs under 1950-talet. Ytterligare nu omfattande reparationer behövde utföras 1934, men genomfördes bara delvis. Efter ny inspektion av Hälsovårdsnämnden 1936 måste de uppskjutna reparationerna ändå genomföras. Bl. a. efterlystes cementerade golv i matlagnings- och förvaringutrymmen.

Sällskapet var vid den här tidpunkten sannolikt väldigt trötta på alla bekymmer med att hitta arrendatorer och ständigt nya behov av dyra reparationer. En kommitté tillsattes 1937 för att undersöka hur man skulle förfara framöver med byggnaden. De förordade att Paviljongen skulle rivas och bortforslas när innevarande kontrakt löpte ut och till dess endast nödtorftigt underhålla byggnaden. År 1944 presenterade dåvarande arrendator Sven Larsson ett förslag att få köpa Paviljongen och året därpå inkom han med ett bud. Under februari 1946 beslöt Sällskapet att sälja Paviljongen med viss tomtmark till Larsson för 40 000 kr. Sven Larsson sålde senare Paviljongen till ingenjör Bror Eriksson för 65 000 kronor. Eriksson tillträdde Paviljongen den 1 januari 1951 och under julen samma år brann Paviljongen.

Paviljongen brinner
På juldagen 1951 stod Paviljongen i ljusan låga. En helgpyroman härjade i början av 1950-talet i Visby och på juldagskvällen den 25 december tände han på gamla Pav. Byggnaden som so till stor del bestod av trä brann som en fyrbåk, genom att den höga restaurangen mitt i byggnaden kom att fungera som en stor skorsten med god syretillförsel. Lågorna var enligt en uppskattning 100 meter höga. Det påstods att eldskenet hade sett tvärs över Östersjön i Västervikstrakten. Temperaturen var oerhörd hög. Paviljongen brann ner till grunden. Brandkåren kunde inte rädda byggnaden utan fick koncentrera sig på att bespruta väggar och tak på närbelägna byggnader, och man lyckades rädda dessa utan att elden spreds. Alla visbybor som kunde var där och tittade.

Paviljongen blev 75 år. Många kom att sakna gamla Pav och Visby miste en kulturklenod. Sällskapet DBW köpte tillbaka tomten där Paviljongen legat 1992.

Ny paviljong på Paviljongsplan
Det finns en stor önskan bland många av Sällskapets ledamöter att få egna lokaler genom att bygga en ny paviljong i ställer för den som brann ner. Under år 2016 togs beslut om att fortsätta ett påbörjat arbete med att få fram en arbetsplan för en ny byggnad. Arbetet avstannade dock framförallt med tanke på svårighet att få ekonomi för projektet.

Under 2021 skickade sällskapet in en ansökan om förhandsbesked gällande byggrättens storlek för den fastighet där den tidigare paviljongen låg, kv Kräklan 9. Detaljplanen anger ingen exakt tillåten byggrätt. Det förslag som presenterade omfattade en byggnad i tre plan med höjden 17 meter, inrymmande café/restaurang, bostäder (hyresrätter), utställningslokal och kontor, med en största byggnadsarea för byggnaden på omkring 985 kvadratmeter. Restaurang och bostäder behövs för att kunna få ekonomi på projektet. En kommitté har satts samman med bl.a. Lars W Grönberg, tidigare stadsarkitekt och ordförande i DBW och Dan Carlsson. De arbetat fram en kulturmiljöanalys för paviljongen som ligger till grund för ansökan.

Ärendet har landat hos länsstyrelsen som lämnat ett negativt besked till förhandsbeskedet. Länsstyrelsen är dock positiva till en ny byggnad, men vill se en del förändringar. De anser att byggnaden är för stor och att bostäder inte är lämpliga på platsen.

Barnens dag på Paviljongsplan

Barnens dag arrangerades i Visby under 1906 till 1979. Evenemanget ägde rum på Paviljongsplan och ibland även vissa delar av Gotlandsänget. Barnens dag var inte endast en fest för barnen, utan i allra högsta grad även för de vuxna. Festligheterna under Barnens dag räknades som sommaren förnämsta attraktion

Barnens dag och sommarkollo
Idén med Barnens dag startades 1884 av folkskollärarinnan Agnes Lagerstedt efter schweizisk förebild med barnkolonier sommartid, för att stadens fattiga barn skulle få möjlighet till en tids sommarvistelse på landsbygden i Roslagen. Året därpå bildades Föreningen för skollovskolonier på initiativ av kronprinssessan Victoria. På flera orter började man samla in pengar till sommarkolonier genom att arrangera festligheter och på så sätt göra det möjligt för sommarkolonier för allt fler barn. Den första Barnensdagsfesten ägde rum 11-12 maj 1901 i Casselska parken i Grängesberg och för pengarna inköptes en fastighet på Öddö i Strömstad, dit barnen kunde åka på koloni under sommaren. I Köpenhamn anordnades en Børnehjelpsdag 1903 som gick ut på att samla in pengar med bössor. Det danska sättet togs upp av Stockholm 1905 och fler och fler orter började ordna Barnens dag.

Barnens dag 1906 -1979
Barnens dag lär har hållits första gången i Visby 1906. Sannolikt ägde festligheterna rum redan då på Paviljongsplan. Under ett antal år före 1914 arrangerades ingen Barnens dag, vilket framgår av en nedstämd insändare i Gotlands Allehanda 1913: ”Barnens dag tycks numera vara ett okändt begrepp i Visby. Det är ju rätt länge sedan någon sådan anordnades här, men då det otvfvelaktigt ännu finnes barn i Visby, som skulle behöfva komma i åtnjutande af landsvistelse kunde väl ändå en »Barnens dag» i år ha sitt berättigande.” Barnens dag kom dock åter igång (åtminstone senast på 1920-talet) och pågick på Paviljongsplanen och Gotlandsänget fram till 1963, för att sedan fortsätta på festplatsen Murgrönan t.o.m. 1979. Arrangemanget har givetvis ändras en del under den långa tid som festligheterna hållits, så de olika inslagen som beskrivs nedan har sannolikt inte ingått i firandet varje år. Barnens dag har normalt ägt rum första veckoslutet i augusti, inledningsvis under två dagar, lördag och söndag, senare med start 1943 tre dagar fredag, lördag och söndag. Barnens dag inleddes vanligen med invigning på Gutavallen och därefter tågande man till festplatsen Paviljongsplan, där Gotlandsänget ibland också utnyttjades liksom många år även Strandpromenaden. DBW:s Paviljong var som en del av festligheterna innan den brann ner 1951. Karnevalståget eller Barnensdagståget gick av stapeln på både lördag och söndag. Det var mycket populärt och drog stora skaror av folk till stadens gator där det tågade fram.

Barnens dag 1928
Barnens dag firades 1928 den 4-5 augusti med revelj kl 8 förmiddag och karnevalståg på lördag kl 15 och söndag kl 14. Entrén kostade 50 öre. Barn under 12 gick troligen in gratis. Efter att karnevalståget anlänt till Paviljongsplan var det ”Bazar” fram till kl 23. Det fanns dansbana, karusell, kasperteater och skjutbana. Servering erbjöds med kaffe, läskedrycker, smörgåsar, konditori m. m. Tombola pågivk med dyrbara vinster och ett fåtal nitar och med 100 utdelade tröstevinster. Uppvisning av folkdanser och humoristiskt uppträdande av Stille och Rosse. Storartat fyrverkeri m. m.
Cabaret i D. B. W:s Paviljong med förstklassig underhållning och dans kl. 8-1 e. m. Entré 2 kronor.

Invigning av Barnens dag
Under 1920-1930 invigdes Barnens dag med revelj kl 8 på lördag och söndag förmiddag. Från år 1943 utökades arrangemanget med festligheter även på fredag. Invigningen skedde då på Gutavallen med start 18:30 på fredagskvällen. Invigningen inleds med musik av Musikkåren och därefter invigningstal, som 1943 hölls av biskopen, varefter skämtsamma sporttävlingar äger rum. Långsamåkningen på cykel med dam på ramen, parlöpning herre och dam sammankopplade, herre på vågrät stång, skämtstafett och fotbollsstafett roade en stor publik. De tävlande kom bla från AIK:s, VIF:s och Gutes styrelse. Invigningen avslutades med att publiken och de tävlande tågade till festplatsen med musikkåren i spetsen.

Barnensdagståget

Barnensdagståget, även kallat kanevalståget och festtåget, var en av höjdpunkterna under Barnens dag firandet. Oklart om det förekom något karnevalståg då Barnens dag startade under början av 1900-talet, men på 1920-talet hade det inslaget kommit igång. Deltagarna samlade på Solbergaskolans skolgård, där tåget arrangerades. Tåget omfattade vanligen 10 – 20 fordon bestående lastbilar och vagnar dragna av traktorer. På de olika ekipagen fanns ofta flera grupper av spelmän och orkestrar och fullt av barn med insamlingsbössor

Karnevalstågets utsmyckning
Fantasin flödade här och vagnarna bryddes med mängder av blommor. Vissa ekipage kunde vara utsmyckade som en sjöorm, spökflygare eller som en Bulverksvagn. Olika teman förekom också hämtade från uppmärksammade händelser i Visby, på Gotland eller i världen, t.ex. en månlandare, stortjuven Nowak, Snoddas, damer som representerade de fyra årstiderna. Skämtsamma scener och gubbar fanns naturligtvis med på tåget, t.ex. en i tidningarna då aktuell omskrivna naken-flottisten med brädlappar och mycket annat skojigt. Under många år fanns årets rosendrottning och de utvalda kandidaterna med på en vagn och Barnensdagståget visade upp en egen BD-prinsessa krönt av någon BD general och ofta sågs någon berömdhet i tåget, t.ex. Alice Timander. Tåget bestod inte enbart av ett antal ekipage utan även vandrande clowner och annat fotfolk, t.ex. folkskolornas gossorkester, ofta i täten för festtåget, samt riddare med fanor.

Cykeltåget
Karnevalståget 1940 tål en lite mer detaljerad beskrivning. Bensinbrist och oro i världen under kriget kunde inte stoppa gutarnas festtåg i Visby. Bilarna var bannlysta i tåget och i stället gällde cyklar. I spetsen för 1940-års festtåg red en skön ryttarinna följd av tåget enda bil, en gengasdriven sådan som härbärgerade ett käckt hotband samt en herre med positiv, vilka växelvis underhöll publiken. Efter ”gengasaren” cyklade en tidstrogen klädd herre på en s.k. höghjuling, balanserande på gränsen vad som var möjligt. Därefter följde en lång rad cyklister på tvåhjulingar av en mängd olika årsmodeller. Här fanns brandsoldater, postmän, springpojkar, cykelambulans som bestod av en tandemcykel och kustartilleristen som färdades med en cykelbil och många flera cykelekipage. Tåget avslutades precis som det började med en vacker flicka till häst. Cykelkarnevalståget var troligen ett av det mest uppskattade barnensdagståg.

Karnevalstågets färdväg
Karnevalståget tog sig från Solbergaskolan till Södertorg, där starten skedde på lördagar kl 3 e.m. och på söndagar kl 2 e.m. Gatorna längs karnevalstågets färd kantades av stora folkmassor och för de med sparbössor försedda barnen och även vuxna gällde och locka av publikens småslantar. Under 1920-talet och 1930-talet var det nog mest ett, två och femöringar som trillade ner i bössorna. Från Södertorg ringlade tåget Adelsgatan fram, sedan Södra Kyrkogatan till Stora Torget, S:t Hansgatan till Hästgatan, Strandgatan och fram till Paviljongsplan (viss osäkerhet gäller för karnevalståget väg), där festen kunde börja för kvällen.

Festplatsen

Tivoli och dans
Aktiviteterna på Paviljongplan drog igång när musikkåren med följe anlände på fredagskvällen samt då barnensdagståget ankom på lördags- resp söndagseftermiddagen. För barnen var det väl förspänt med nöjen. Här fanns karusell, vissa år två karuseller, kaspersteater, berg- och dalbana, skjutbana, lilleputtjärnväg, karikatyrtecknare och pariserhjul m.m. En stor tombola med fina vinster, var fjärde lott var en vinst, lockade både barn och vuxna. Lotter såldes ute på staden, även under fredagen. Vinsterna kunde vara en brudkista med innehåll, tvättmaskin, cyklar, flyg- och båtresor m.m. och som vinst på nitlotterna kunde man vinna en Vespa. För de danssugna fanns det två utomhusdansbanor. En stor dansbana i nordöstra delen av Paviljongsplan med lite mer modern dans och en mindre dansbana utanför muren på Strandpromenaden nere vid havet för gammaldans, sålunda ”dans på bryggan”. För den moderna dansen svarade vanligen någon känd populär fastlandsorkester, t.ex. ”Bosse´s Monsters, som spelade på Nalen i Stockholm, medan ett lokalt band stod för musiken till gammeldansen. Dansen pågick också med liv och lust inne på Paviljongen, såväl nere på restaurangens parkett som uppe i kaféet.

Basar och mat
En stor basar med bl.a. presentbodar fyllde lediga ytor på Paviljongsplan och många stånd trängdes med tivolit och serveringsställen. Det serverades kaffe med bröd, läskedrycker, saft, smörgåsar, glass, spunnet socker, svagdricka och mycket mer. För de lite mer besuttna fanns förstås servering i Paviljongen, där det alltid var fulla hus under Barnensdagsfesten. Efter 1951, när Paviljongen var borta, utnyttjades Gotlandsänget för en tältrestaurang och också för den lilla gammadansbanan som tidigare år legat vid stranden.

Underhållning i parken
Underhållningen på festplatsen var årligen omfattande och varierade förstås från år till år. Folkdanslag som uppträder i sina fina dräkter. I ett stort tält trollbinder trollgubben Swallinger publiken med stor fingerfärdighet och munvighet. Svajmastfenomenet Wybierala ger publiken hisnande magkänslor. Orlando Girls, 5 lindansande flickor, de enda i världen, i sensationellt sång- och showprogram. Backy, sensationell luftakt på en 43 meter hög svajmast. Modellracerklubben Humlornas hastighetstävlingar och uppvisningar med ett modellflygplan samt modellracerbilar i 200 km/tim. Iso Beité – internationell humoristisk illusionist. Pekinggängets ungdomar från Arbetarföreningen i Norrköping med uppträdande alla tre kvällar med regissör fru Lilly Utter, kapellmästare Folke Eriksson i kupletter, duetter, baletter, akrobatik, sketcher samt crazy musikshow. ”Kronblom och Malin i toppform”, en Lisebergssensation, och ”Jonglörerna”, med premiärvisning i Sverige. Många kända musikartister uppträdde också under Barnensdagsfesterna, Max Hansen, Deltha Rhythm Boys, Zarah Leander och inte minst ABBA, som då ännu inte slagit igenom. Uppträdde gjorde också Visbys egen skådis, Bertil Hilbert, med sitt superminne. Publiken ropade upp namn och Hilbert kunde snabbt rabbla upp rätt telefonnummer till varenda en. På slutet fälldes skynket bakom Hilbert och där satt en man med telefonkatalogen i knäet och skrattade. På lördag- och söndagskvällen omkring kl 11 avfyrades ett sjudundrande jättefyrverkeri. Festen avslutades på lördagskvällen kl 01 och på söndagskvällen kl 24.

Underhållning på Pav
Hög stämning var det också inne på DBW:s Paviljong. Gästerna fyllde vanligtvis varenda vrå dessa Barnens dag kvällar i den annars så rymliga restaurangen. Förutom dans bjöds också på cabaré. Nämnas kan några uppskattade exempel. Sång av gotländskan Gurli Svedman och Star Brothers som uppträdde med salongsakrobatik. Ett livligt applåderat nummer var det inlagda dansnumret i vilket tre elever i fröken Astrid Malmborgs dansskola med grace och stort behag dansade en komposition med titeln ”Höstvindar”, till vilken ingen mindre än direktör Friedrich Mehler komponerat det musikaliska inslaget. Bland de medverkande i detta nummer märktes f. ö. lilla Eva Runsten, som ju redan vid tidigare Barnens Dagar tilldragit sig en smickrande uppmärksamhet från publikens sida. Stor uppmärksamhet fick även det duktiga och välspelande munspelskapellet, vilket kom lika bra till sin rätt här som ute på planen. Publiken bjöds också på några alldeles särskilt förnämliga prestationer, nämligen sång av operasångerskan Ruth Moberg och operasångaren Leon Björkers och festdeltagarna tackade med stående applåder. Festligheterna i Paviljongen pågick till klockan ett på natten.

Fakta om Barnens dag

Barnens dag drog stor publik. År 1942 uppgick publiken under de tre dagarna till 23 000 deltagare, 1950 till 27 500 och 1973 blev det publikrekord med 40 000 deltagare (inklusive barn). År 1928 var entréavgiften 50 öre. För år 1943 var avgiften för fredag 50 öre för både barn och vuxna och för lördag-söndag 1 kr för vuxna och 25 öre för barn under 12 år. Entréavgiften hade för år 1952 stigit till 2:50 för vuxna och för barn under 12 år var entrén det året gratis. Under året 1943 uppgick intäkterna till 51 000 kr, pengar som huvudsakligen kom från insamlingsbössorna, entréavgifterna och lotterier. Barnens dag drevs av Barnkrubban och Mjölkdroppen, två föreningar var syfte var att stödja barn och ungdomar. De arrangerade Barnens dag vartannat år, men från 1958 tog Barnkrubban över arrangemanget för varje år. Samordning och ansvar för Barnens dag låg hos BD-generalerna av vilka kan nämnas Per Pelling, Knut Rehnman, Carl Sundström, Folke Daun, Agne Persson och Leif Hörling. Pengar från Barnens dag finns fortfarande kvar och har vuxit genom avkastningar på kapitalet. Varje år delas några 100 000 ut till föreningar, organisationer och privatpersoner. Under Barnens dag flaggades allmänt på Ringmuren. Det fanns också ett speciellt Barnensdags märke i blå/gult som man gärna skulle fästa på kläderna. Extra tåg sattes in från Visby till Lärbro och Burgsvik under Barnens dag för att underlätta för deltagare från landsbygden.

Friluftskonsert å Paviljongsplan

År 1838 anordnades den första marschen av militärorkestern med start från Södertorg, via Adelsgatan och vidare över Stora Torget fram till Residenset. År 1860 ändrades marschvägen och gick från Södertorg via Kommendantsbacken till Residenset. De här marscherna upphörde så småningom och ersattes av friluftskonserter på Paviljongsplan?

Under 1930- och 1940-talet och sannolikt in på 1950-talet arrangerades friluftskonsert av Kungl. Gotlands musikinfanterikår och senare I 18:s musikkår på Paviljongsplan vid ett flertal tillfällen under sommaren. År 1932 ägde sommarens första konsert rum på Paviljongsplanen den 25 juli kl. 1-2 e.m. med följande program.

1) The Corcoran Cadets, marsch, Sousa;
2) Uvertyr till Flotte Bursche, Suppe;
3) Promenade des Amoureux, intermezzo, Kåhrman;
4) Svensk midsommarvaka, rapsodi, Alfvén;

Sommaren sista friluftkonsert för sommaren 1932 ägde rum på kvällen den 26 augusti kl. 6:30 – 7:30 med följande verk.
1) Käcka gossar, marsch, Widner
2) Patriel Dramatisk uvertyr, Bizet
3) Les Derniéres Gouttes, vals, Kratzl
4) Potp. ur Leendets land, Lehár
5)Trumpetsolo, (solist: musikserg. Petterson)
6) a. Kungl. Gotlands infanterikårs marsch, Teike
6b) Svenska arméns tapto, Walch.

År 1936 den 9 juni framförde Enskede folkskola musikkår, från Stockholm, under ledning av lärare Westberg en friluftskonsert. Musiken inleddes med marsch från Donnersplats till Paviljonsplan. Inträdet var fritt.

Friluftskonserten fortsatte under 1940-talet med musik av I 18:s musikkår.

Friluftskonsert å Paviljongsplanen uppfördes den 26 juni 1940 torsdag kl. 7,15 – 8,15 e. m. då I 18:s musikkår under ledning av musikdirektör Baltzar Bäckström utförde följande program:
1) Till anfall, marsch (Malm);
2) Exeelsior-balett (Marenko);
3) Duett ur ”Lohengrin” (Wagner)
4) Wienerblod, vals (Strauss);
5) Potp. ur ”Rose-Marie” (Friml-Stothart);
6) Svensk flygarmarsch (Damberg).

De marscher som tidigare utförts från Södertorg enligt ovan återupptogs av Åke Dohlin, som tillträtt som chef för militärorkestern 1957.  Marscherna utfördes dock endast på lördagarna. Marchen gick då från Södertorg till Stora Torget, där en kort konsert hölls, och sedan tillbaka till Södertorg. År 1988 bildades Gotlandsmusikens Blåsorkester, vars mål var att bevara de militära blåsorkestertraditionerna. Den gamla traditionen med marschmusik genom Visbys gator fortsatte, dock endast under sommarmånaderna. År 2013 gick den sista marschen från Södertorg, nu via Adelsgatan, Hästgatan och till Öster Centrum. 

Lottakårens riksmöte 1933

Lottornas Riksmöte år 1933 hölls den 17-19 juni på Paviljongsplan, Visby. I mötet deltog 600 lottor från hela Sverige, och lottor deltog också från Finland och Norge.
Riksmötet blev en stort succé, skriver Ulla Årefeldt i jubileums skriften Visby lottakår 70 år 1926-1996. Visby lottakår fick mottaga många översvallande tackbrev och telegram efter mötet.

Tiljans talanger

Tiljans talanger har haft stor betydelse för att upptäcka unga lovande gotländska artister. Denna Gotlands stora talangtävling startade 1951 och drog snabbt till sig stor publik. Tävlingen ägde rum på Paviljongsplan och pågick där under 59 år fram till t.o.m. 2010, och fortsatte ytterligare några år på Kneippbyn.

Tiljans talanger på Paviljongsplan

Erik Gadd initiativstagare till Tiljans talanger
Upprinnelsen till talangjakten var sannolikt att tidningen Aftonbladet under andra världskriget, på initiativ av de inkallades beredskapssoldaterna familjer, startade en stor amatörgala kallad ”Vi som vill opp” för att samla in pengar till soldatfamiljerna, som ofta drabbades hårt då statens insatser var otillräckliga. Talangjaktens upphovsman på Gotland, Erik Gadd, fick en förfrågan från Aftonbladet om att hjälpa till med talanger till deras tävling ”Vi som vill opp”.  Arrangörer till Tiljans talanger har under alla åren fram till 2010 varit Gotlands Tidningar och Gotlands Hemvärnsråd. Från början utgjordes scenen av en estradvagn på Paviljongsplan, men senare uppfördes en riktig scen för de tävlande talangerna.

Evert Taube på Tiljans talanger
I samband med att Tiljans talanger skulle äga rum 1953 fick Erik Gadd höra att Evert Taube befann sig på Gotland och filmade. Efter att ha ringt runt till alla hotell lyckades Erik lokalisera var Taube befann sig och att han stod i baren. Erik skickade då två hemvärnsmän för att försöka hämta honom och få honom att komma till Tiljans talanger. De berättade om Tiljans talanger och Hemvärnet och när Evert fick klart för vad det rörde sig om yttrade han. – Har Hemvärnet nå´n luta. Och det lovade de båda hemvärnsmännen att ordna. Evert kom till Paviljongsplanen, möjligen lite rund under fötterna, men Erik lyckades övertala honom att inta scenen. Evert gjorde ett fantastiskt uppträdande på Paviljongsplanen till publikens stora förtjusning. När Erik efter framträdandet vände sig till Taube med orden –Tack så mycket herr Taube, så replikerade Evert. – Herr, säg skriftställaren.  Erik svarade. – Vad blir vi skyldiga skriftställaren. – Det skall jag säga min unge herre, när man kommer hit för att sjunga och hjälpa försvaret på denna härliga ö, då tar man inte betalt.

10 000 kr till Hemvärnet
Tiljans talanger för 1965 gav ett rekordstort överskott, tack vare stor publiktillströmning. Vid ett möte under mars 1966 på A7:s officersmäss kunde representanter för tidningen Gotlänningen, redaktör Bertil Kahlström och direktör Axel Larsson överlämna en check på 10 480:11 kr till militärbefälhavaren generalmajor Brandberg för vidare befordran till Gotlands hemvärns förtroendenämnd, välbehövliga pengar för hemvärnets verksamhet. Närvarande var också kapten Tore Dahlgren, Hemvärnets och Tiljans talangers allt i allo. Tore Dahlgren kunde vid möte meddela att årets Tiljans talanger kommer att äga rum 13 juli under medverkan också i år av Sigge Fürst och Karl-Erik Eriksson.

Sigge Fürst jurymedlem
Tiljans talanger utvecklades och intresset för talangtävlingen växte år från år, inte minst tack vare att sommargotlänningen och kändisen Sigge Fürst från år 1962 engagerades som jurymedlem. Folke Daun, Gotlands Tidningars försäljningschef, tog över som TT general efter Tore Dahlgren och från år 1974 leddes tävlingen av Tommy Wahlgren som konferencier, vilken roll han kom att ha många år framåt. Vid tävlingar i Tiljans talanger 1975 kom det 4200 åskådare, vilka fullt ut njöt av underhållningen att döma av applåderna. Tävlingen pågick under 2 timmar med 17 unga amatörer som tävlande i tre olika klasser.

1975 års Tiljans talanger
För år 1975 berättas här lite utförligare vad som hände på Pavijongsplan under tävlingskvällen. I den äldsta klassen deltog 19-åriga Eleonor Nilsson från Visby tillsamman med sin fästman 20-åriga Kent Larsson från Endre. Eleonor hade tidigare deltagit med egna visor och då sjungit tillsammans med Ulla Rohnström, vilket resulterat i en tredje och andra plats. I årets tävling framförde Eleonor och Kent en egen tolkning av Svante Pettersons och Gustaf Larssons ”Soli gynnar hälle”. Deras framträdande gick hem hos både publiken och de tre jurymedlemmarna Sigge Fürst, Olle Lind och Rolf H. Wahlgren. Eleonor och Kent vann därmed den äldsta gruppen där sju uppträdande tävlade. På tredje plats kom 16-åriga Susanne Alfvengren från Ala som sjöng ”Min soldat”. För två år sedan vann hon yngsta gruppen. En tjej som kom att få stor framgång.

I gruppen som ännu inte fyllt 15 år segrade två 12-åriga flickor som nästan bor grannar i Barlingbo, Pernilla Östberg och Lisbet Pettersson. De framförde ”Kors i Jösse namn” i konkurrens med sex andra inslag. På andra plats kom kvällens yngsta deltagare blott 10 årige Håkan Jakobsson från Visby. Han sjöng Sjösala vals till eget gitarrackompanjemang. Han fick kvällens längsta applåd när han berättade att han spelat gitarr endast i sex månader.

Trion Thomas Wallin, Fredrik Hultin och Leif Norberg från Visby framförde ”trumpetpotpurriet”, Trumpets wild, med stor bravur, vilket medförde första plats i musikklassen.

Karl-Erik Eriksson, piano, Ante Fröberg, bas och Lars Ahnell, trummor, var ackompanjerande trio för kvällen. Det bjöds också på underhållning utöver amatörtävlingen. Uppträdde på scenen gjorde också de tre jurymedlemmarna, fjolårsvinnarna Åsa Söderström och Marianne Frännesjö och Gutebälgarna. Regionmusiken spelade bl.a. ”Down by the riverside”. Var det möjligen samtidigt en hyllning till Folke Daun? Och Allan Nilsson uppförde två nummer från Närrevyn. En liten flicka kallades upp på scenen för att dra lottvinster för Rädda barnens lotteri. Hon fick frågor från Tommy Wahlgren – vad heter du – Cecilia – och var kommer du ifrån – Sverige. Det rappa svaret gjorde att Tommy kom av för ovanlighetens skuld. Publiken förstod nog att hon inte kom från Gotland utan från Sverige (fastlandet). Så småningom fick Tomma fram att hon kom från Söderhamn. Allt detta tillsammans med roliga vitsar från Tommy Wahlgren blev en uppskattad kväll på Paviljongsplan för publik, tävlande och arrangörer.

Semifinaltävlingar i Slite och Hemse
Nya talanger ”upptäcktes” hela tiden. År 1978 segrade Susanne Alfvengren i den äldre gruppen och 1989 sjöng 10-åriga Josefin Nilsson ”Fritiof och Carmencita”. År 2003 vann Philip Jalmelid, som senare fick stora framgångar. Tiljans talanger växte hela tiden och man införde kvalificeringstävlingar i Slite och Hemse, alltså semifinaler där de omkring 18 bästa deltagarna gick vidare till finalen på Paviljongsplan.

Tiljans talanger på Strandgärdet

Tiljans talanger flyttades till Strandgärdet från år 2006.

Nya regler och nya ledare
Som programledare har Tommy Wahlgren senare fått Linda Sippmanne vid sin sida. Juryn har fått tre tävlingar att bedöma och har under åren bytt medlemmar och utökats till Rolf ”Herman” Wahlgren, Emmy Zettergren-Lindqvist, Danne Attlerud och Winny Sandström. Medlemmarna i den  ackompanjerande orkestern har också bytts till Rolf Wahlgren, Janne Lind och Curre Eklöf. Däremot har Gotlands Tidningar och Gotlands hemvärn hela tiden fungerat som arrangörer. En ny tävlingsgrupp tillkom 2006, en mogengrupp där de omkring 40 år och uppåt fick vara med på Tiljans talanger. Regeln att man inte fick tävla flera gånger i samma klass om man redan vunnit ett år togs bort 2007. Tommy Wahlgren är programledare för sista året efter att ha medverkat under 33 år. Året därpå, 2008, leds tävlingen av Linda Sippman och Erik Larsson. Åldersgränserna för deltagarna tas bort. I orkestern spelade från detta år Thomas ”Walle” Wahlström, Adam Alvermark, Magnus Pettersson och Martin Olsson. Årets jury bestod av kulturskolerektorn Winni Sandström, producent- och DJ-legendaren Robert Wåtz och sångerskan Velvet.  Publiken uppgick till omkring 3 000 personer. Till semifinalerna 2009 skall 46 alster väljas ut och 17-18 skall alltså gå vidare och bedömas av juryn Winni Sandström, bröderna Magnus och Henrik Rongedal samt av Thomas Deutgren, känd från TV:s Dansbandskampen. Till vinnare i den yngre klassen 2009 utsåg juryn Clara Klingenström, 14 år från Garda, med sin egna låt ”My own way”. Clara kom snart därefter att utvecklas till en stor artist.

Tiljans talanger läggs ner
Ekonomin för Tiljans talanger blev allt sämre under 2000-talet bl.a. på grund av minskad publik och år 2010 hölls tävlingen för sista gången efter att ha utförts under 59 år. Ulf Hammarlund och Göran Lundin från Gotlands Tidningar och Gotlands Hemvärn var tvungna att ta det tunga beslutet att lägga ner tävlingen, vilket skedde under februari 2011. Flera organisationer visade intresse att ta över tävlingen och så småningom blev det klart med fortsättning av tävlingen på Kneippbyn sommaren 2011.

Tiljans talanger på Kneippbyn

Tiljan talanger skulle få uppleva 60-års jubileum trots det tidigare beslutet att lägga ner tävlingen. En ny organisation tog över talangtävlingen som kom att drivas i samarbete med Gotlands Tidningar och Kneippbyn. Bakom organisationen fanns Julia Bendelin och Annen Jacobsson, som båda varit med och tävlat i Tiljans talang tidigare och fått ett hedersomnämnande. Einar Steen som kan det mest om ljud och scener samt Eva Werkelin fanns också med i organisationen. Blossom Tainton hade rollen som konferencier och från GT ingick Ulf Hammarlund. Reglerna var något ändrade med endast en klass för de tävlande och inga semifinaler. Efter uttagningen den 29 juni 2011 på Kneippbyn hölls finalen den 20 augusti inför en publik som uppgick till 1 300 personer trots dåligt väder. Segrade gjorde Clara Klingenström med ”What Do You Do”.

Även år 2012 gick Tiljans av stapeln under augusti på Kneippbyn med ungefär samma upplägg som året innan. Julia Bendelin var konferencier Femton finalister uppträdde inför en publik på omkring 300-400 personer. Juryn bestod av operasångerskan Filippa Maurin, Dag Franzén och Thomas Sundström. Vann gjorde Estelle Laakso som kommer från Slite med Mumfords and sons , ”Awake My Soul”.

Många kom att sakna Tiljans talanger, som fått fram så många duktiga artister från Gotland. Publiken svek tävlingen som drog 3 000 personer så sent som år 2008 men endast 300 – 400 personer 2012. Svensktoppen Nästa har i viss mån fått ersätta Tiljans talanger. I en direktsänd Gotlandsfinal i Radio Gotland 2012 vann Clara Klingenström med ”It makes me crazy” och får vara med i den stora riksfinalen.

Tiljans framgångsrika artister

Tiljans talanger har sannolikt varit mycket positivt för unga gotländska amatörartister. Här har de fått möjlighet att tävla med likasinnade och fått professionell bedömning av sina färdigheter. Genom att arenan för tävlingen varit lokalt placerad, har de tävlande kunnat ta sig dit utan större kostnad. Flera av deltagarna i Tiljans talanger har förmodligen gjort sitt första offentliga framträdande på denna arena och tack vare positiva omdömen har artisten blivit uppmuntrad att gå vidare. Tiljans talanger i Visby har ”upptäckt” flera unga artister som lyckats väl i sitt fortsatta artisteri. Några av dessa beskrivs nedan lite kortfattat.

Babben Larsson
Barbro ”Babben” Larsson f 1956, kommer från Dalhem. Det är lite osäkert när Babben debuterade på Tiljans talanger, men det borde ha varit omkring 1970. Hon sjöng då ”När festen är slut”, men det blev ingen första plats den gången. Babben fick teaterroller i sin ungdom i den fria gruppen Gotlands teater och hon gick ut Teaterhögskolan i Stockholm 1980. Året därpå var hon med och startade föreningen som först kallade sig ”Föreningen för banden” och sedan ändrade namnet till ”Musikföreningen Förbandelse”. Man höll först till i Bryggeriteaterns lokaler i Visby. Föreningen ville skapa möjligheter för unga gotländska musiker att få tillgång replokaler och spelningar inför publik. Sedan har det rullat på för Babben med egna kabaréer på Gutekällaren, teater bl.a. i den tragikomiska pjäsen Obesvarad kärlek på Intiman i Stockholm där hon spelade den falsksjungande operadivan Florence Foster Jenkins med Loa Falkman som motspelare. Babben har också agerat som stå-upp komiker, haft egen TV-show och varit programledare på TV bl.a. Bäst i test. Vidare för Babben finns på meritlistan  jazzsångerska, julvärd på TV, filmroller, deltagare i ”På spåret” och ”Parlamentet” samt mycket, mycket mer. Hon har också skrivit en bok, ”Jag vägrar dö nyfiken” och blivit prisbelönt ett flertal gånger.

Lyssna på Babben som komiker på Skansen. You Tube.

Susanne Alfvengren
Susanne Irene Alfvengren, f 1959, kommer från Ala. Hon vann den yngsta klassen 1974. Som 16-åring deltog hon i Tiljans talanger 1975 med sången ”Min soldat” med 3:e plats som resultat och 1978 vann hon i den äldsta klassen. Efter vårdutbildning arbetade hon på Visby lasarett och Sabbatsbergs sjukhus. År 1982 engagerade hon sig vid Bryggeriteatern i Visby. Susanne slog igenom 1984 med låten ”Magneter” sedan följde bl.a. ”När vi rör varann” och 1987 med ”Som stormen river öppet hav”, en duett med Mikael Rickfors och många, många fler bra låtar. Flera av låtarna låg länge på Svensktoppen. Hon har givit ut 12 musikalalbum och gjort en mindre filmroll i PS Sista sommaren 1988.

Lyssna på ”När Vi Rör Varann” av Susanne Alfvenren. YouTube.

Ainbusk
Ainbusk (ursprungligen Ainbusk Singers) var en kvartett som alla kom från den lilla socknen När på Gotland. Kvartetten bestod av Marie Nilsson Lind, f 1961, Josefine Nilsson, f 1969 (d 2016) , Annelie Rosvall, f 1964 och Birgitta ”Bittis” Jakobsson. Marie och Josefin var systrar. Josefine Nilsson deltog 1979 som 10-åring då hon sjöng ”Fritiof och Carmencita”. Alla i Ainbusk Singers lär ha uppträtt på Tiljans talanger, dock oklart vilket år. De bildade gruppen Ainbusk Singers 1983 och fick sitt stora genombrott 1984 då de vann talang -84 i Stockholm. Ainbusk satte upp den första kabarén ”Händerna på täcket” 1985 och ”Raka lakan” 1987 i samarbete Babben Larsson. Under 1990-1991 sattes showen ”More Amore” upp på Göta Leijon i Stockholm i samarbete med Benny Andersson, som skrev musiken till de flesta av låtarna. Två av låtarna gavs ut som singlar, ”Jag mötte Lassie”, som snabbt hamnar på första plats på Svensktoppen och ”Älska mej” som blivit en av de mest spelade sångerna på bröllop.

Olle Hedberg
Olle Heberg f 1981, kommer från Stenkyrka, men har också i ung ålder bott i Vänge och Visby. Olles band Berras tean deltog i Tiljans talanger 1999 med med Marlickos Vendla av Berra Alvengren och fick ett hedersomnämnande. Olle prövade på lite av varje efter Tiljans talanger och jobbade i restaurangbranschen och som byggjobbare, dels på Skanska där han jobbade som rivare och dels i Stockholm med fasadarbeten på ett hotell vid Älvsjömässan. Parallellt med olika arbeten spelade han som bakgrundsmusiker mingelpartyn. Någon bagare har Olle däremot inte varit. Han började också plugga till civilekonom och försökte finansiera utbildningen med ströjobb. Han hade precis blivit färdig med sin civilekonomiutbildning när han 2010 anmälde sig till Idol. Olle blev kändis under tiden med Idol och blev Idol-Olle. Han var den förste gotlänning som lyckats ta sig ändra fram till slutaudition, där han knep en bronsplats. Han inledde sin slutaudition med att berätta att han är bagare och bor på en segelbåt. Han framförde ”No diggity” som fick Anders Bagge att vifta med armarna av förtjusning. Olle framträdande ansågs som ett av de bästa någonsin och har visats mer än 1.7 miljoner tillfällen på You Tube. Pengarna från Idol räckte till köp av en lägenhet för Idol-Olle. Under tre år levde han på musiken och spelade runt om i Sverige och Finland. Han skrev också en egen låt ”Wonderful” under denna tidsperiod. Olle kände att musiklivet inte gick att kombinera med ett familjeliv och mycket annat man vill hinna med lämnade karriären som artist. Olle bor nu med familj i Stockholm och arbetar med vindkraft på ett internationellt bolag. Numera spelar han ibland på barndop och bröllop.

Lyssna på ”No diggity” från Olle Hedbergs slutaudition. YouTube.

Lyssna på gruppen Berras tean med Olle Hedberg, Marlickos Vendla 1999, (längre ner på sidan), SR P4 Gotland.

Philip Jalmelid
John Philip Jalmelid, f 1982, kommer från Ekeby. Philip vann den äldsta klassen i Tiljans talanger 2003 med ”Anthem” ur Chess. Målsättningen därefter för Philip var att slå igenom som musikartist, därför gick han en musikalutbildning på Kulturama 2004-2006. Ett annat intresse började växa inom honom, så han fortsatte sina studier på Teaterhögskolan i Göteborg under åren 2006-2009. Redan 2008 fick han en roll i ”Jesus Christ Superstar” på Operan i Malmö och 2009 i ”Sunset Boulevard” på Wermland Opera. Sedan har det fortsatt med nya roller, West Side Story, Hair, Les Misérable och nio år efter ”Anthem” på Tiljans talanger fick han spela Anatolij i Chess. Insatsen som Anatolij blev Philips stora genombrott. Han började nu att jämföras med Tommy Körberg. Ytterligare roller följde för Philip Jalmelid som Chris i ”Miss Saigon” och Maxim de Winter i Rebecca. För att ytterligare nämna några roller spelade Philip rollen Karl-Oskar mot Sanna Nielsen i ”Kristina från Duvemåla”. Han har också spelat huvudrollen som Daniel i musikalen ”Så som i himmelen” på Oscarsteater och många fler. En imponerande meritlista. Phili Jalmelid har också medverkat i Allsång på Skansen, Så ska det låta och i Lotta på Liseberg. År 2014 fick Jalmelid Sten A Olssons kulturstipendium 2014.

Lyssna på Anthem ur Chess av Philip Jalmelid. YouTube.

Lyssna på ”Den tid jag har” av Philip Jalmelid. YouTube.

Clara Klingenström
Emma Clara Idun Klingenström, f 1995 i Visby, växte upp i Garda på Gotland. Redan som 6-åring skrev hon egna låtar och vid endast 9 års ålder deltog hon i Tiljans talanger första gången. År 2009 vann hon yngsta klassen med låten ”My on way” som hon skrivit själv. Hon fick mycket beröm från juryn. – Hon sjunger med en otrolig stabilitet, mycket musikaliskt och stadigt. Samma år fick hon en uppmuntran, ett stipendium från STIM, vilket gjorde att hon kunde köpa sin allra första gitarr. Clara vann två år senare, 2011, då Tiljans talanger uppfördes på Kneippbyn. Till den vinnande låten ”What Do You Do”, var både text och musik utförda av Clara. Som 16-åring hade hon hunnit skriva omkring 200 låtar vid den här tiden. Hon tävlade sammanlagt 5 gånger på Tiljans talanger. Det stora intresset för musiken gjorde att Clara Klingenström flyttade till Stockhom för att studera på Rytmus Musikgymnasium. Det fungerade inte så bra för Clara, så hon återvände till ön, men längtan ut blev stor och hon flyttade så småningom till Miami, där hon hittade ett ”sound” som hon ville arbeta vidare med. Under 2019 gjorde hon sin debutsingel ”Ensam i en stad” som mottogs väl och hon fick göra debut med singeln i Lotta på Liseberg. Samma år följde därefter singeln ”Engelbrekts väg”, och året därpå ”Sthlm, allt är förlorat”, ”Sommarminnen” samt ”Så slut”. I slutet av 2020 blev det klart att Clara skulle delta i Melodifestivalen 2021 med låten ”Behöver inte dig idag”, som hon skrivit tillsammans med Bobby Ljunggren och David Lindgren Zacharias. Clara blev femma och fick sitt stora genombrott. Låten gick snabbt upp till första platsen på Svenstoppen. I november 2021 meddelade Clara att hon släpper sitt första fullängdsalbum 10 december med titeln “Claras Dagbok”. Albumet består av 17 låtar Clara skrivit från när hon var 11 år till idag. -“Texterna är vackert författade och uttrycket unikt. Artistens låtskrivartalang lovar en lysande framtid”, skriver Popmuzik. Under 2022 kom ”Jag vill inte ha dig tillbaks” tillsammans med Lancelot, samt ”Hångel på balkongen”. Clara Klingenström fick 2021 ta emot sin första Rockbjörn för årets genombrott och  i januari 2022 blev det klart att Clara nominerats till GAFFA-priset 2022 i kategorierna årets soloartist samt årets pop/rock. 

Lyssna på ”Behöver inte dig idag” av Clara Klingenström. YouTube.

Vinnare på Tiljans talanger

Här är en sammanställning av en dela av alla vinnare på Tiljans talanger.

Tiljans talanger pågick 1951 – 2012.

1964
Börje Wessman – dragspel/accordeon
1973
Susanne Alfvengren, Ala
1974
Åsa Söderström och Marianne Frännesjö
1975
Eleonor Nilsson, Visby och Kent Larsson Endre, ”Soli gynnar hälle”
Pernilla Östberg och Lisbet Pettersson Barlingbo, ”Kors i Jösse namn”
Thomas Wallin, Fredrik Hultin och Leif Norberg, Visby, ”Trumpets wild”
1978
Susanne Alfvengren, Ala
1979
Josefin Nilsson, När, ”Fritiof och Carmencita”
1999
Berras Tean med Olle Hedberg m.fl. uppförde Marlickos Vendla av Berra Alvengren och fick ett hedersomnämnande
2003
Philip Jalmelid, ”Anthem”
2006
Lee Gotvik, Väskinde
Razmus Nyström, Kräklingbo, yngre klassen
Arita Werkelin, Rute, mogna klassen
2007
Wilhelm Blomgren, Visby, ”Kanonsången” ur Tolvskillingsoperan
Alice Löfqvist och Gabriella Gardell, ”Ingen sommar utan sol”
2008
Saga Björling, Ekeby, ”Gabriellas sång”
Alexandra Pallin, Havdhem, ”Spider’s Web”
2009
Andreas Arvidsson, Visby (piano) och Elina Lindberg Sanda (sång) ”Only hope”
Clara Klingenström, Garda, ”My own way”
2010
Alexandra Pallin
2011
Clara Klingenström, ”What Do You Do”.
2012
Estelle Laakso, Slite.

Medeltidsveckan

Medeltidsveckan har gått av stapeln på Gotland sedan 1984 och då främst i Visby. Redan från starten la man fast att Medeltidsveckan skulle anordnas v32 med start på söndag v31. Tidpunkten valdes för att något försöka förlänga turistsäsongen. Visby innerstad förvandlas under denna vecka och blir lite som under medeltiden. Gator och torg fylls av människor med medeltida kläder. På Gotlandsänget och Paviljongsplan hålls en medeltida marknad med gyckelspel och försäljning av hantverk och god mat och i stadens gamla kyrkor erbjuds medeltida evenemang. Under 2014 lockade medeltidsveckan 40 000 besökare till Gotland. Många olika aktiviteter med anknytning till medeltiden, ibland upp till 600 aktiviteter, arrangeras under denna vecka i Visby och även på den gotländska landsbygden.

Marknadsplats
En medeltida marknad fanns med från början i konceptet som också skulle innehålla aktiviteter med anknytning Valdemarståget, Valdemarstavlan och brandskattningen. Medeltidsmarknaden hölls från början på Strandgatan, Donnerplats och Almedalen och då huvudsakligen under helgerna runt vecka 32. Marknaden växte från år till år och år 2003 flyttade den till Strandgärdet i anslutning till tornerspelsarenan. Året därpå upplät DBW Paviljongsplanen och Gotlandsänget som marknadsplats, och från det året har det där sedan dess varit marknad alla dagar under medeltidsveckan.

Årliga återkommande medeltida evenemang
På marknaden kan man köpa allehanda tidstypiska hantverk. För att sälja på marknaden krävs ett speciellt ansökningsförfarande för att undvika försäljning som inte hör hemma under medeltid. Förutom marknad anordnas flera årligen återkommande aktiviteter, varav några höjdpunkter kan omnämnas här. År 1987 ordnades tornerspel för första gången av tornerspelsteamet Ultiathule. Året därpå genomfördes Tornerspelen där riddare ur Riddarsällskapet medverkade liksom bågskyttar från bågskytteklubben Vildkaninerna och kämpar från Styringsheim. Sedan har Tornerspelen fortsatt år efter år under medeltidsveckan. Medeltidsveckan inleds sedan 1997 med en invigningsparad från Södertorg till tornerspelsarenan eller Kruttornet, i vilken många av de medverkande från olika arrangemang och också allmänheten deltar. Sedan 2011 genomförs, ungefär vart tredje år, Battle of Wisby, där flera 100 deltagare från närmare ett 20-tal länder deltar i ett historiskts återskapande av Valdemar Atterdag krig mot Gotland. Sedan 1996 uppförs Trix eldcirkus i Nordergravar. Ett tältläger ordnas varje år i Östergravar/Galgberget för deltagare som kommer till Visby för att delta i Medeltidsveckan. Loke vid S:t Göransporten har blivit ett måste för medeltidsveckan. Varje år sedan 1997 reser Loke Nyberg från Göteborg till Visby för att sjunga sina egenskrivna låtar i vallgraven utanför S:t Göransporten.

Stort antal varierande evenemang
Förutom ett antal årligen återkommande aktiviteter ordnas ett stort antal medeltida evenemang under veckan, vilka kan variera från år till år. De äger rum i Visbys kyrkoruiner, Nordergravar, Kapitelhusgården, på torg och platser, Gotlands Museum, domkyrkan och många andra platser. Aktiviteterna kan vara t.ex. Kurs i stenhuggning, Bygg din egen träbåge, Berättaren sagor i tid & otid, Mässa i medeltida ton, Häxans trolldrycker, Heroes Äventyrsspel, Historiska sagor och sägner. Sy medeltida kläder, Medeltida ost- och ölprovning och många många fler. Program för aktiviteterna finns på medeltidsveckans hemsida.

Läs mer om Medeltidsveckan.

Midsommarfirande

Firandet av midsommar i Visby sker varje år på Paviljongsplan med traditionella inslag som att klä midsommarstången, ringdans runt stången, allsång, folkdansuppvisning m.m. Firandet börjar kl 12:30 med majatåg från Södertorg till Paviljongsplan och på Paviljongsplan börjar firandet kl 13:00. Midsommarfirandet på Paviljongsplan startade omkring 1988. Tidigare har midsommar i Visby firats bl.a. vid Högklint och på Södertorg. Sedan 2003 har firandet arrangerats av Wisby midsommargrupp ideella förening, (gruppen bildades maj 2003) med stöd av Sällskapet DBW, BredaBlick, Visby Innerstadsförening, Gotlands Gille, Joda, Helagotland, Ragnar o Lydia Nilssons stiftelse m.fl.

Att fira midsommar

Midsommar i tiden
Midsommar firas huvudsakligen i norra Europa. I Sverige och Finland kan vi fira lite extra eftersom vi har en extra helgdag vid midsommar. Man tror att firandet började redan på medeltiden, men säkra källor saknas. Midsommarfirandet var ursprungligen en kyrkohögtid som tillägnades Johannes Döparen, vars kalenderdag var den 24 juni. En av de tidigaste källorna för midsommarfirandet är biskop Olaus Magnus Historia om de nordiska folken från 1555. I den skildrar Magnus att ”på den helige Johannes döparens afton … plägar allt folk utan åtskillnad till kön och ålder samlas i skaror på städernas torg eller ute på fria fältet, för att där glättigt tråda dansen vid skenet av talrika eldar, som överallt tändas”. Intressant är att Magnus nämner midsommareldar, en sed som funnits kvar in i vår tid. Johannes Döparen dag den 24 juni blev sålunda vår ursprungliga midsommardag i Sverige. Midsommarafton var alltså den 23 juni fram till 1952. Året därpå bestämdes att midsommardagen alltid skulle var på en lördag, så att firandet av midsommar bättre skulle passa in med arbetsveckan och sedan dess firar vi midsommarafton en fredag.

Därför firar vi midsommar
Midsommar är vid sidan av julen den kanske viktigaste högtiden i Sverige. Historiskt firande man midsommar och reste midsommarstången för vårens spirande växtlighet. I bondesamhället innebar midsommar en brytpunkt av arbetsåret och midsommarafton ansågs vara full av magiska krafter och övernaturliga väsen. För att dra nytta av de magiska krafterna var det lämpligt att samla läkande växter och att spå in i framtiden. Man kunde också rulla sig naken i midsommardaggen för att stärka hälsan och spara en krans från midsommarnatten och lägga den i julbadet. Något av detta lever kvar än idag då vi lägger sju eller nio sorters blommor under huvudkudden på midsommarnatten. I drömmen får man då se vem man kommer att få leva med. Numera är midsommar starten på en tid av ledighet och semester. Midsommardagens funktion som en högtid inom kyrkan har successivt försvagas och har nu i stort sett upphört. Till skillnad mot julen som firas med familjen sker midsommarfirandet mer i vänkretsar.

Midsommarstången
Midsommarstången är den främsta symbolen för midsommar. Midsommarstången kallas också för majstången, där namnet inte kommer från månaden maj utan från att maja stången, alltså smycka stången med löv. Det engelska ordet maypole däremot är förknippat med månaden maj. Maypole dancing förekommer i många Europeiska länder och startar vanligtvis 1 maj. Traditionen med midsommarstång kom troligen från Tyskland till Sverige redan under medeltiden. En av de tidigaste avbildningar är från Erik Dahlberg Suecia Antiqua, utgiven successivt under sent 1600-tal och 1700-talets början. Man tror att djäknar, den tidens studenter, och drängar drog runt från midsommarplats till midsommarplats och ”sjöng maj” samtidigt som de tiggde mat och pengar. Midsommarstången hade länge ett varierat utseende, t.ex. ringar trädda över pålen, men från 1800-talets första hälft har den normalt fått den utformning vi ser idag med en tvärslå och två ringar hängande därunder. Majstången kläs vanligtvis med björklöv och dekoreras med vilda blommor. Att midsommarstången skulle vara en symbol för penis avfärdar forskare som felaktigt och är inget annat än en seglivad myt från 1800-talet. Däremot har midsommarstångens lövning varit en fruktsamhetssymbol under bondesamhället där man med magi försökte påverka att få en god sådd, växtlighet och sedan skörd.

Midsommarafton
Midsommarafton förknippas vanligtvis med glädje och fest och det är då vi träffas vid midsommarstången med familj och vänner för att på kvällen avnjuta en god måltid. När Sverige industrialiserades under slutet av 1800-talet skedde en stor inflyttning till städerna. Inför midsommar ville många till staden inflyttade hälsa på släkt och vänner på landsbygden för att fira midsommar. SJ satte in extra tåg till midsommar och under andra världskriget, då mycket var inställt, lugnade SJ tidningsläsarna att extra tåg skulle sättas in trots det pågående kriget. Firandet under midsommaraftonen inleds med att midsommarstången kläs och när den är rest dansas ringdans kring stången under dragspelsmusik, kanske också med fiol och gitarr, då både barn och vuxna deltar. Små grodorna, björnen sover och karusellen och många fler är några traditionellt spelade visor på midsommaraftonen. Uppvisning av folkdans är vanligt förekommande inslag liksom lotteri och förstås servering av kaffe med bullar, varm korv och fruktbål m.m. På kvällen följde vanligtvis basar med utomhusdansbanor fram till 1970-talet, dit framförallt ungdomen drogs. Numera samlas man med vänner till en god måltid utomhus med sill, färsk potatis, öl, kanske ”dricku”, snappsvisor, gubbröra, gravad lax med hovmästarsås och mycket annat. Bordet är ofta dekorerat med midsommarblommor som vallmo och blåeld och svenska flaggan. Flaggans ankomst till midsommarbordet skedde först under 1900-talet. Framåt småtimmarna är stämningen ofta på topp lite beroende på valda drycker. Något fler barn lär födas nio månader senare är vid övriga tider på året. Ett gammalt talesätt lyder: ”Midsommarnatten är inte lång, men sätter 7 och 70 vaggor igång.”

Midsommarfirande på Paviljongsplan

Midsommarfirandet på Paviljongsplan har ungefär samma upplägg från år till år sedan många år tillbaka. Från år 2003 arrangeras midsommarfirandet av Wisby midsommargrupp ideella förening.

Majatåg från Södertorg
Midsommarfirandet startar sedan 1995 med majatåg från Södertorg. Under två pandemin år, 2020-2021, har firandet varit inställt, men 2022 är festen åter igång. Med häst och vagn, Gutebälgarna, dansare, blommor och löv och övriga midsommarfirare avgår tåget kl 12:30 från Södertorg och drar fram på stadens gator ner till Paviljongsplan.

Midsommarstången kläs
Hanna Wiman ansvarar för arrangemanget och har planerat för att det skall blir ett trevligt midsommarfirande. Festen leds av konferencier Thomas Jankert och Annika Fehling. Firandet startar kl 13:00 på Paviljongsplan med att midsommarstången kläs med hjälp av Visby Folkdansgille och vilda blommor som många firande tagit med sig. När majstången är lövad och rest kan festen börja.

Ringdans kring midsommarstången
Spelmännen i Gutebälgarna spelar upp och ringdansen tar fart med hjälp Visby Folkdansgille. ”Så går vi runt om ett enerissnår” och andra klassiska sång- och danslekar klingar snart ut över Paviljongsplan och havet. ”Små grodorna” tillhör också de traditionella sångerna för midsommar. Låten bygger ursprungligen på en fransk melodi som brittiska soldater använde som en nidvisa om fransmännen under napoleonkriget på 1800-talet. Melodin dök upp i en sångbok på 1920-talet och blev snabbt populär.

Uppvisning  av Visby Folkdansgille
Uppvisning i folkdans utfördes av Visby Folkdansgille med musik av Gutebälgarna. Visby Folkdansgille bildades 1948 och har deltagit en ett stort antal uppvisningar och tävlingar runt om i Sverige och även utomlands. Antalet medlemmar Visby Folkdansgille är om kring 60.

Allsång
Alla midsommarfirare kunde delta i allsång under ledning av Annika Fehling och Thomas Jankert till tonerna av Gutebälgarna.

Häst och vagn för de små
För barnen fanns det möjlighet att åka en runda med häst och vagn till självkostnadspris, så länge hästen orkade.

Underhållning
Midsommarfirandet på Paviljongsplan omfattar också underhållning av olika gotländska artister. Midsommar 2015 uppträdde Gotländska Glimra, Ida Andersson band och Calle Karlsson med sång och gitarr av Evert Taubes visor, 2016 kunde publiken lyssna till Annika Fehling Trio, Mikayla och Lazy Afternoon. År 2017 fanns bl.a. Clara Strauch på scenen och 2022 framträdde Vocalis, Anna Fehling med Christer Jonasson Tolv och de Lyttas kapell. För underhållningen 2023 fanns på scenen Ingrid Robebjer, Annika Fehling med Christer Jonasson Tolv och Robert Wahlström samt Janne Bertholds trio.

Servering
För de firandes trevnad finns kaffe, bröd och glass att köpa.

Sjätte juni firas på Paviljongplan

 Svenska flaggans dag

 Svenska flaggans dag tillkom 1916 och har under många år firats på Paviljongsplan. När traditionen startade där är inte bekant, men firandet pågick sannolikt under 1930- och 1940-talet.

År 1936 firades Svenska Flaggans dag på Paviljongen enligt upplysning i Gotlands Allehanda den 4 juni. Bakom arrangemanget står GOM, en kommitté med representanter från flera olika håll. Firandet startar kl 7:30 på kvällen. Tal kommer att hållas av landshövding Rodhe. Allmänna sången och infanterikårens musikkår kommer att medverka. Stadens olika scoutorganisationer kommer att tåga till festplatsen med fanborg i spetsen och de kommer sedan att paradera vid högtidligheten. Efter det mera officiella programmet ger Infanterimusiken en promenadkonsert på festplatsen. Flaggning kommer att ske på ringmuren.

Året därpå, 1937, sker ett liknande arrangemang den 6 juni. Biskop Ysander talar för svenska flaggan och KFUM- gymnasterna visar sina färdigheter.

Firandet av svenska flaggan 1940 har förändrats något jämfört med 1936. Ett ”demonstrationståg” går från Gutavallen till Paviljongsplan. I tåget deltar scouter, idrottsföreningar, lottor, ungdomsorganisationer, politiska föreningar, fackföreningar och nykterhetsföreningar m.fl. Samling sker kl 6:30 em och tåget avgår kl 7:00 med musikkåren i täten. Firandet på Paviljongsplanen startar kl 7:30. Fil.dr Ivar Öman från Stockholm håller årets tal och Infanteriregementets musikkår och Visby allmänna sångförening medverkar också. Firandet sker enligt följande schema:

1 a) Hör oss Svea .. Wennerberg. Musikkåren
1 b) Vårt land. Josephsson. Musikkåren.
2) Högtidstal av riksdagsmannen fil. dr. Ivar öman.
3) Du gamla, du fria. Unison sång.
4 a) Standarsång. Widén.
4 b) Blommande sköna dalar. Enderberg
4 c) Sveriges flagga. Alfvén. Allmänna sången
5) Fanöverlämnande. Landshövding Ola Jeppsson.
6) Sverige. Stenhammar. Morgon. Eklöf. Musikkåren.

Efter högtidligheten fortsätter infanterimusikkåren under ledning av musikdirektör B. Bäckström med en friluftskonsert på Planen, varvid följande program utföres:
1) Under blågul fana, marsch (Widqvist).
2) Ouvertyr till Värmlänningarna (Randel).
3) I sommarnatt, vals (Söderström).
4) Söderman-mosaik (arr. Rudolf).
5) Gotländska folkvisor och danser (arr. Myrtelius).
6) Marcia Carolus Rex (uppt. Harteweld).

Inför firandet har stadens skolbarn fått sälja flaggmärken av metall till ett pris av 50 öre/st. Intäkterna från försäljningen var tänkt skulle täcka kostnaderna för flaggdagens firande.

 År 1951 firades Svenska flaggans dag på Gutavallen.

Sveriges nationaldag

Sverige får en nationaldag
Svenska flaggans dag blev också 1983 Sveriges nationaldag. Svenska flaggans dag och nationaldagen blev helgdag från och med år 2005. Många länder firar nationaldagen till minne av när landet blev ett eget fritt land, men Sverige har inte varit ockuperat och därför har vi inte haft någon självklar dag att fira. Den viktigaste händelsen i vår historia anses vara när Svea rike och Göta rike förenades till ett land av Gustav Vasa, genom att han blev vald till kung för Sverige den 6 juni 1523. Eftersom det kanske var ett lite klent minne las minnet av 1809 års regeringsform till firandet, eftersom reformen skrevs under den 6 juni, detta trots att dåvarande regeringsform gällde endast fram till 1974.

Folkligt firande runt om på Gotland
Till skillnad mot Svenska flaggans dag kom nationaldagen (och därmed Svenska flaggan) att firas i mycket större utsträckning runt om landet och inte bara på större orter. Även på Gotland kom nationaldagen att firas på flera orter runt om på den gotländska landsbygden bl.a. Tingstäde, Fårösund, Hemse och Roma. Många kommuner eller länsstyrelser arrangerar officiella nationaldagsfirande, där stående inslag normalt omfattar högtidstal av någon representant för kommunen/länsstyrelsen, överlämnade av svenska flaggan till organisationer eller privatpersoner, nya svenska medborgare välkomnas och ortens musikkår spelar. Andra inslag kan vara att några lokala sångartister uppträder, körsång och att uppvisning sker av folkdanslag och gymnastikgrupper. Marknad kan också vara ett komplement på nationaldagens firande.

Det officiella nationaldagsfirandet
När och var nationaldagen började firas i Visby är inte bekant. Möjligen pågick firandet av Svenska flaggans dag på Gutavallen fram till om med 1982 och att nationaldagsfirande startade i Almedalen 1983. Känt är att nationaldagsfirandet ägde rum i Almedalen 2009 och 2012 samt sannolikt även åren 2013-2015. Åren 2016 -2019 firades den officiella nationaldagen på Roma Kungsgård och åren 2020-2021 arrangerades endast firandet från Residenset över nätet på grund av pandemin. År 2022 utfördes ett splittrat nationaldagsfirande i Tingstäde och på Visborgsområdet.

Nationaldagsfirande 2023 på Paviljongsplan
Det officiella nationaldagsfirandet 2023 ägde rum på Paviljongsplan i Visby med start kl 15:30, arrangerat av Region Gotland. Och det är på Paviljongsplan som nationaldagsfirandet rimligen hör hemma, här i den natursköna lummiga parken intill havet och med ringmuren som historisk inramning. Årets nationaldagsfirande var också ett jubileumsår, eftersom det var 500 år sedan Gustav Vasa blev kung över Sveriges rike. Gotlänningarna välkomnade både firandet och val av plats. Över 1000 personer i alla åldrar hade samlat sig runt om i området med picknickkorgar och filtar förväntansfulla på den stundande underhållningen från den uppbyggda scenen. Arrangemanget sköttes av konferenciererna förra årets kulturpristagare Lennart Bäck och skådespelaren Stina Norberg. Regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin höll tal om att Sverige firar 500 år som nation och passade på att tacka gotlänningarna för det gångna året. Firandet omfattade även medborgarskapsceremoni, där nya gotländska medborgare hälsades välkomna. Danseleverna på Visby Dansskola i åldrarna 8-13 år bjöd på ett sammansatt jazz-, hip-hop och discodans till tonerna av ”Put your hands up” med Samir och Viktor.

Marie Nilsson från tidigare Ainbusk uppträdde med musik och tal om den gotländska själen. Gotländska Lee Gotvik framträdde med egenskrivna låtar tillsamman med Gotlandsmusikens jazztrio. Thomas Sandström, Länsteatern, var mycket nöjd med att få delta i firandet genom att en historisk minimusikal med Stina Nordberg uppfördes, kommenterad av Jeremy Hardy från Gotlands Museum. Lite allsång blev det också. Firandet avslutades med att artisterna och allmänheten tillsammans sjöng nationalsången. Projektledaren och producenten Christoffer-Robin Maurin var nöjd med både valet av plats och ett från publiken uppskattat engagemang. Planeringen började redan i mars, berättade en nöjd projektledare. Valet av plats känns helt rätt och nu är det bara att hoppas på att fortsättning följer nästa år ”i det gröna” Paviljongsplan.

Nöjesparken Paviljongsplan

Paviljongsplan som nöjespark startade med uppförandet av DBW:s Paviljong 1876. Här roade sig visbyborna under många år, men det var endast de som hade det lite bättre beställt som hade råd att besöka Pav. Som nöjespark för allmänheten kom Paviljongsplan att fungera när Barnens dag började arrangeras här från år 1906 och framåt till 1964. Militärmusiken spelade här under 1930-1950 talet och Svenska Flaggans dag ägde rum här i parken under 1930- 1940-talet. När nöjesparken Murgrönan öppnades 1949 utanför Skolporten, kom Murgrönan att ta över som scen för både gotländska och gästande fastlandsartister fram t.o.m. 1986 då Murgrönan stängdes. Kvar på Paviljongsplan fanns Tiljans talanger under åren 1951 – 2005 och omkring 1988 började midsommarfesten firas på Paviljongsplanen. Paviljongsplanen har också utöver de återkommande arrangemangen används för enstaka uppträdanden av musikgrupper och artister. Några exempel anges här:

1981
Musikfest för gotländska artrister
Det fanns i början av 1980-talet många grupper som ville spela men det fanns inga scener där de kunde framträda. I slutet av sommaren 1981 anordnades en musikfest på Paviljongsplan i Visby där flera nya gotländska band fick spela och det var troligen startskottet för att bilda en förening med namnet ”Föreningen för banden”, som snare blev Kulturföreningen Roxy.

1994 26 juli
Magnus Uggla uppträder på Paviljongsplan
Magnus gav ut sitt debutalbum 1975, ”Om Bobbo Viking” och slog igenom med ”Fula gubbar” (Albumet Den döende dandyn, 1986) och ”Jag mår illa” (35-åringen, 1989). Den mest kända av Magnus låtar ”Kung för en dag” kom några år senare (Karaoke, 1997). Besöket på Paviljongsplanen ingick i turen Rocktåget.

2023 13 juli
Tommy Körberg på Paviljongsplan arrangerat av Paraply
Tommy Körberg gör ett bejublat uppträdande med sin väl genomarbetade show ”Grand Finale”, som han uppträtt med i Stockholm och Göteborg och som han förutom Visby och skall uppträda med på ytterligare några orter i Sverige. Trots svåra ryggsmärtor genomför Tommy hela showen och med berättelser och anekdoter ur sitt liv blandat med sånger som ”Drömmen om Elin”, ”Judy min vän”, ”The winner takes it all”, ”Fattig bonddräng”, och förstås ”Anthem” och ”Stad i ljus” och flera väl framförda låtar. Kvällen blev en välförtjänt succé.

2023 14 juli
Johan Glans uppträder på Paviljongsplan
Johan Glans drog en stor publik till Paviljongsplan på fredagskvällen den 14 juli. Åskådarna blev inte besvikna. Standup komikern Johan kom att få publiken att bubbla av skratt, när han gav sin föreställning ”Johan Glans sommarturné, en standupshow”. Standup och sommar hör ihop enligt Johan Glans. På scenen kan han vara både fumlig, tafatt och råka ut för livets alla förargliga spratt och han kan vara skärpt, vara sig själv, skådespelare eller sångartist. En skicklig artist som älskas av publiken.

Sport och fritid på Paviljongsplan

Vårruset

Idén med att arrangera ett lopp för enbart tjejer kom troligen från en studieresa utomlands av Marathon Grupp omkring 1987. Två år senare 1889 startade Vårruset i Sverige och 15 000 tjejer anmälde sig som deltagare på sex olika orter. Vårruset kom att starta i Malmö som första ort och ägde sedan rum på ort efter ort under våren och avslutades som sista ort under flera år i Visby. Organisationen för Vårruset följde med till de olika orterna och hjälpte till med arrangemanget. Flera kända personer deltog på de olika orterna som konferencierer under åren, Claes af Geijerstam, Peter Siepen och Blossom Tainton Lindquist. Bakom arrangemanget på Gotland stod också Gotlands friidrottsförbund. År 1999 deltog 14 städer med totalt 139 000 deltagare varav 1316 var med och tävlade i Visby. Vårruset startade detta år under maj månad i Malmö och avslutades den 8 juli en varm sommarkväll i Visby. Loppet är 5 km långt på alla orter. Banan i Visby gick utefter havet på Strandpromenaden och avslutades med en sväng in genom muren med mål på Paviljongsplan. Möjligen var det 1999 som Visby deltog första gången. Vårruset har sedan 2000 samarbetat med välgörenhetsorganisationer. Först ut var BRIS, sedan SOS Barnbyar och 2017 startades samarbete med Barncancerfonden och i samband med det ökades kraften i Vårrusets välgörenhetsarbete. År 2017 samlade Vårruset tillsammans med sina deltagare in 1,6 miljoner kronor till Barncancerfonden. Vårruset i Visby sprangs på Strandpromenaden med mål på Paviljongsplan under åren 1999 – 2001. År 2001 uppgick antalet deltagare i Visby till 2118 och totalt detta år till 146 000. Antalet deltagare hade ökat rejält och även i Visby med följd att det blev för trångt på Paviljongsplan och 2002 flyttades start och mål till Strandgärdet. Vårruset pågick t.o.m. år 2011 i Visby, men det arrangeras fortfarande i många städer.

Ladingsränne och Smafolksränne

När nu inte Vårruset längre skulle genonomföras i Visby uppstod ett tomrum vad gäller ett omtyckt tjejlopp. Nya krafter kom fram till att Tjejruset skulle kunna ersätta Vårruset. Samtidigt diskuterades ett lopp även för det manliga könet och så småningom blev det klart med Ladingsränne och Smafolksränne, där alla kunna delta på sina egna villkor. Drivande var Svaide Roma SOK, och ett motionsarrangemang som går av stapeln under slutet av maj på Paviljongsplan hade tagit form. Deltagarna kan springa, jogga, lunka, promenera eller rulla fram med eget ordinarie hjälpmedel helt i egen takt. Loppen är i första hand inga tävlingar utan är tänkt som motion, glädje och fest, där alla kan delta, ung som gammal, tjej eller kille. Ladingsränne/Smafolksränne ägde rum första gången 2012 och har sedan dess hållits varje år utom 2020-2021, pandemiåren. Eldsjälen bakom arrangemangen är Nils-Erik Åkesson, som har sett till att loppen har kunnat genomföras år efter år. År 2019 uppgick antalet deltagare för Ladings- och Smafolksränne till 501 deltagare. År 2022 var antalet deltagare för motsvarande lopp 438. År 2023, ägde loppen rum onsdagen den 24 maj med start kl 19:00 och det var också 10-års jubileum för Ladings- och Smafolksränne. Härligt sommarväder rådde med 20 grader i luften. Antalet deltagare 2023 var 439 för Ladingsränne. Efter genomförda lopp samlades många för picknick på Strandpromenaden.

Ladingsränne
Ladingsränne betyder Vårloppet (ränne=springa) på gutniska och är ett lopp för de lite äldre, där deltagarna kan välja mellan 2,5 km, 5 km och 10 km. De första åren genomfördes arrangemangen på Strandgärdet norr om Nordergravar. Den långa banan, 9 km, gick då ut till vändplanen vid Snäcks badplats. Efter flytten till Paviljongsplan märktes en 5 km långa bana upp och deltagarna kunde välja ett eller två varv. År 2019 infördes en kort bana 2,5 km. Sträckan var ursprungligen tänkt som en bana för de som vuxit ifrån Smafolksränne, men där 5 km ännu var för långt för dem. Den korta sträckan kom att användas också för rörelsehindrade sedan man anslutit sig till Parasportförbundet. År 2022 vann Tobias Andervang herrarnas långa distan 10 km och Lin Mandelberg damernas 10 km. År 2023 vann favoriten Fred Grönwall herrarnas 10 km, Sofie Kindberg var snabbast bland damerna 10 km.

Smafolksränne
Smafolksränne är ett lopp om 400 meter för de yngsta barnen i ett eget arrangemang. Loppet är avsett för barn från det att de kan gå upp till det att de kan delta i 2,5 km i Ladingsränne. Man anmäler sig spontant vid starten och betalar 30 kr per deltagare. För det får man efter loppet förfriskningar och den speciella Smafolksmedaljen. Start sker i mindre grupper kl 18:00, 18:30 och 19:10. Speakerbevakning liksom målgång sker på samma sätt som för det stora loppet.

Friluftsliv

Paviljongplanen är också med sina gröna ytor, lummiga grönska och lugn en lämplig plats för promenader, kanske picknick och soldyrkan men också utövning av olika sporter. Här har det bl.a. spelats pärk, kastats varpa, kastats frisbee, spelats kubb och  tävlats i gotländsk femkamp. Och här på Paviljongsplan bildades Wisby Bollklubb, en idrottsklubb med mycket gamla anor, en tisdagskväll den 27 augusti 1878. Grundaren av klubben var fabrikör J.W. Klintberg, som även blev klubbens ordförande. Förutom varpa, pärk och gotländska femkamp idkades också stångstörtning i klubben och senare tillkom friidrott och fotboll.