Södertorg

Södertorg kan bli lika trevligt som Stora Torget med härlig eftermiddags- och kvällssol och dessutom med utsikt mot havet. Det är dags att påbörja planeringen för ett attraktivt och folkrikt Södertorg. Läs först om Södertorgs historia från medeltid och fram till nutid och om alla turer kring rivningshotade byggnader vid torget. Avsluta med att ta del av och begrunda ”Visioner” för torget.

Medeltiden

Södertorg ligger i södra delen av det område i Visby som kallas Söderklint, även om namnet Söderklint inte längre används så ofta. Här i den södra delen av Söderklint uppfördes ringmuren, delen Södermur, omkring 1285 med de båda marktornen Grå Gåsen och Store Henrik. Söderport uppfördes senare och troligen i samband med att muren förhöjdes omkring 1300-1350. På Söderklint fanns troligen ingen bebyggelse under medeltiden, möjligen enstaka byggnader. Rester från bebyggelse har inte funnits vid undersökningar. Marken användes istället som åker- och betesmark.

1600-talet

Först i slutet av 1600-talet började bebyggelse uppföras här i södra delen av Söderklint. I området närmast muren i söder uppfördes mindre byggnader, stugor med tillhörande kålgårdar. Enligt en karta av Schiller från 1696-1697, var nuvarande Södertorg en öppen plats med ett antal byggnader uppförda mot Södermur och mot Östermur. Här fanns också en väderkvarn. Norr om den öppna platsen fanns några större tomter markerade på kartan som var bebyggda under slutet av 1600-talet, medan det väster om området ännu inte fanns någon bebyggelse. Ursprunget till att den öppna platsen förblev obebyggd och senare blev ett torg kanske berodde på väderkvarnen som fanns här. Det var ju olämpligt att bygga så att vindarna för väderkvarnen försämrades. De öppna platsen var också en viktig väg från Söderport ner till hamnområdet.

1700-talet

Den öppna platsen för nuvarande Södertorg förblev ett öppet område när bebyggelse började uppföras här i större skala från mitten av 1700-talet. De små husen mot muren ersattes av större trähus med gårdsrum, kålgårdar och uthus samt började bebyggelse att uppföras också i större skala norr och öster om den öppna platsen. Efter det att militären etablerat en Artillerigård intill muren i västra delen av området, kom den västra delen av det öppna området att användas som exercisfält. Denna del kom därför att kallas Artilleriplan. På en karta från 1829 av Klingvall benämns platsen som Slottsplanen.

Klinteroten
Under 1700-talet och fram till 1938 benämndes fastigheterna med rote beteckningarna. Området kring Södra Torget tillhörde Klinteroten kvarter I, II och III. På situationsplanen ovan visas rotebeteckningarna och nuvarande fastighetsbeteckningar visas också för att underlätta orienteringen. Det flesta av fastigheterna har samma gränser idag som gällde i det här området för Klinteroten.

18 st bostadshus
Enligt husklassifikationen från 1785 framgår det att omkring 16 bostadshus fanns uppförda runt norra, östra och södra delen av det blivande torget. Ytterligare ett par bostadshus uppfördes senare vid torget under slutet 1700-talet och av dessa 18 bostadshus finns fortfarande sju kvar (2022), flertalet dock ombyggda med affärsverksamhet i gatuplanet. Till varje bostadshus hörde ett gårdsrum med kålgård och uthus. Uthusen inrymde vanligtvis brygghus, stall och lada.

Handelsgårdar
Tre av gårdarna etablerades som handelsgårdar under 1700-talet. I öster, Klinteroten III:96, fanns en stor handelsgård med anor från 1600-talet. Här bedrev släkten Johan Dahlman bryggeriverksamhet under senare hälften av 1700-talet och in på 1800-talet. Bryggeriverksamhet bedrevs också på handelsgården Klinteroten II:56, nuvarande hörntomten Södertorg-Adelsgatan. Släkten Michael Hemph hade här, sedan mitten av 1700-talet och in på 1800-talet, utöver bryggeriverksamhet även en rörelse som omfattade smedjeverksamhet. Den tredje handelsgården fanns i söder, Klinteroten I:61. Vilken verksamhet som bedrevs under 1700-talet är inte känt, men senare under 1800-talet var handelsvaran bl.a. ved.

Bevarade 1700-talshus
Placeringarna av byggnader uppförda under 1700-talet eller tidigare är på situationsplanen ovan osäkra, eftersom korrekt historiskt kartunderlag saknas. Bostadshusens placering runt ”torget” är troligen relativt korrekta medan uthusen har placerats godtyckligt på tomterna. Merparten av bostadshusen är uppförda i skiftesverkskonstruktion. De två äldsta ännu bevarade byggnaderna är uppförda under mitten av 1700-talet. Det äldsta huset, Klinteroten II:57, uppfört 1745 i sten kallades länge för Säve-mors hus. Huset Klinteroten I:62 uppfördes i skiftesverkskonstruktion 1750 och har inhyst gästgiveri, restaurang, konditori och senast var det China Restaurang. Huset står nu och förfaller. Byggnaden Klinteroten I:63 uppfördes i skiftesverkskonstruktion 1790 och ersatte då ett bostadshus av trä. Här fanns tidigt ett gästgiveri och här kom senare Söderkrogen att etableras. På den stora tomten Klinteroten III:96, nuvarande Södertorg 23,  uppfördes ett skiftesverkshus sannolikt omkring 1790. Byggnadens stomkonstruktion och tidpunkten för uppförandet överensstämmer med merparten av övriga byggnader uppförda runt ”torget” under senare hälften av 1700-talet. Här fanns förmodligen tidigare ett stall.  Skiftesverkshuset är det idag rivningshotade s.k. Bulhuset. Ytterligare tre byggnader från 1700-talet finns ännu kvar, Klinteroten I:48, II:56 och I:57.

Rivna 1600 -1700-tals hus
Tomterna i den västra delen utmed muren började bebyggas omkring 1700-talets mitt med småskalig trähusbebyggelse, som kom att bebos av arbetare, sjömän och hantverkare. Endast en byggnad, nyss nämnda Klinteroten I:57, uppförd i skiftesverkskonstruktion 1790 finns fortfarande kvar, övriga är rivna i samband med att Artilleriet etablerades på platsen. På tomterna i den mellersta delen utmed muren kom främst ämbetsmän och handelsmän samt folk inom hamn- och sjönäring att bosätta sig. De tre byggnader som fanns där är rivna. Norr om ”torget” var tomterna i väster bebyggda med trähus som bostadshus. De är alla rivna och ersatta av nya byggnader utom nämnda Klinteroten I:48, ett bostadshus uppfört som skiftesverkshus omkring 1780.

Uthus
De flesta tomter runt ”torget” hade ett bostadshus och bakom bostadshuset fanns gårdsrum med kålgård och uthus. Uthusen var vanligtvis brygghus, stall och lada. Stallen användes för hästar och i lada fanns olika slags vagnar och trädgårdsredskap. Det fanns gårdar som också hade kostall, hönshus, fähus, slakthus eller smedja. Runt ”torget” och på många gårdar i staden var det ännu under 1700-talet och in på 1800-talet nästan som på landsbygden. Exakt placering och storlek på uthusen är inte känd utan endast antal och funktion. Nuvarande kvarteret Borgen och intilliggande Stopet och Ringaren eldhärjades 1722, då troligen en del hus brann upp, vilket förmodligen berörde en del uthus för dåvarande tomterna Klinteroten II:1, II:57 och II:56.

Artillerigården

Visby behövde ett försvar och den 20 maj 1710 befallde dåvarande landshövdingen Anders Sparfeldt att området mot muren, öster om det sprängda Wisborgs slott, skulle rensas från bebyggelse och ge plats för en artillerigård. Först 1726 kom arbetet igång med att uppföra byggnader utefter muren för artilleriets verksamhet. Artillerigården fanns kvar fram till 1887 då verksamheten flyttade till hamnområdet, nuvarande Gotlands Campus. Artillerigården intill muren bebyggdes bl a med ett tyghus, ett flertal förrådsbyggnader, vakt- och arrestbyggnad. Soldaterna var från början förlagda på S:t Hansgatan. De sista byggnaderna revs 1974.

1800-talet

Under 1830 startade vedförsäljning till staden på den västra delen av ”torget”, den delen som kallades Artilleriplan. Här såldes även hö och halm. Nuvarande namn fick ”torget” på 1850-talet och på Kollbergs karta från 1860 finns namnet Södra Torget angivet. Från år 1862 blev torget allmänt salutorg och samma år byggdes här också ett våghus. Ännu in på 1890-talet förekom exercis med hästanspänt artilleri på Södertorg. Torget lystes upp under den mörka tiden med en acetylendriven belysning från en stolpe mitt på torget. En sådan belysning gav ett vitt starkt sken, men ansågs dyr i drift. Söder Torg var under slutet av 1800-talet belagt med kullersten.

Situationsplanen ovan visar att det runt Södra Torget 1860 fanns ca 13 byggnader uppförda på 1700-talet. Tre nya byggnader uppfördes under första halvan av 1800-talet och ytterligare fyra uppfördes under senare hälften av 1800-talet.  I samtliga fall ersattes äldre byggnader av de nyuppförda. Av 1800-talsbyggnaderna finns fem byggnader fortfarande kvar. I många av byggnaderna bedrevs handel och tre av gårdarna runt Södra Torget var, som tidigare nämnts,  stora handelsgårdar, Klinteroten II:56, III:96 och I:61. Den sistnämnda bedrev en omfattande vedförsäljning. En av byggnaderna som uppfördes under början av 1800-talet var nuvarande Södertorg 17, Klinteroten II:1. Byggnaden uppfördes av handlaren Evert Kahl och fastigheten ägdes av släkten Kahl under 1800-talet och in på 1900-talet. På gården bakom byggnaden parkerade bönderna sina vagnar och hästar när de skulle göra ärenden i staden. År 1953 revs det stora vinkelhuset för att ge plats åt ett nytt hus för landstinget. I byggnaden nuvarande Södertorg 16 fanns under 1800-talet Söderkrogen som hade ett något tvivelaktigt rykte.

1900-talet

Bebyggelsen runt Södertorg är relativt ung jämfört med övriga delar av innerstaden. Många byggnader är uppförda under 1890-talet och under början av 1900-talet. På norra sidan etablerades flera handelsföretag, vilka sålde en mängd olika varor. Till de mer kända hör Järn AB Södertorg och Lövfeberg & Pettersson. Under 1900-talet upphörde torghandeln och i stället blev torget delvis en parkeringsplats. Torget kom också att bli en plats för musikuppvisning och dans och framför allt som avmarsch för olika typer av aktiviteter. Här samlades deltagarna för att promenera inåt stadens centrala delar. Det började med marschmusik av militärorkestern 1838 och har följts av karnevalståg under Barnens dag, ”Majatåg” under midsommar och invigningsparad under Medeltidsveckan.

År 1953 uppfördes vid Adelsgatan 17 en ny byggnad åt landstinget, som ersatt släktens Kahls vinkelbyggda hus. Med adressen Adelsgatan 2 uppfördes 1931 en kiosk som kom att kallas Gottgluggen. År 1910 uppfördes det stora bostadshuset, Södertorg 12, kv Södertull 10, som ersatte ett bostadshus uppfört under slutet av 1700-talet. Den nya byggnaden kom att kallas Skandalhuset på grund av sin storlek, som kraftigt avvek från omgivande byggnader. Ett stort bostadshus uppfört 1882 revs och ersattes av ett bostads- och kontorshus 1960 vid Södertorg 10, kv Södertull 9. Även vid Södertorg 8, kv Södertull 14 revs ett bostadshus, uppfört omkring 1780, och ersattes av ett nytt bostadshus 1965. Situationsplanen ovan visar också omfattningen av uthus och övriga byggnader omkring år 1950.

Upptåg och avtåg Södertorg

Marschmusik från Södertorg

År 1838 anordnades den första marschen av militärorkestern med start från Södertorg. Att man började på Södertorg var naturligt, eftersom här fanns då ännu artilleriets verksamhet. Marschen gick Adelsgatan, via Stora Torget, Specksrum, Strandgatan och Donners plats fram till Residenset där överbefälhavaren tillika landshövdingen bodde. Under många år spelades reveljen varje morgon med start på Södertorg och marschen enligt den nämnda turen. Den dagliga marschvägen ändrades omkring 1860 och gick från Södertorg, Kommendantsbacken och till Residenset, där några musikstycken utfördes, vidare till Donners plats till bankhuset som då var hotell och officerskvarter. Här utfördes en stunds konsertmusik. Återvägen gick via Adelsgatan till Södertorg. De här marscherna upphörde så småningom. Åke Dohlin, som tillträtt som chef för militärorkestern 1957, återupptog marscherna, men endast på lördagarna. Marchen gick då från Södertorg till Stora Torget, där en kort konsert hölls, och tillbaka till Södertorg.

År 1988 bildades Gotlandsmusikens Blåsorkester, vars mål var att bevara de militära blåsorkestertraditionerna. Regementstrumslagaren Ingvar Sandström blev chef för Gotlandsmusiken. Den gamla traditionen med marschmusik genom Visbys gator fortsatte, dock endast under sommarmånaderna. År 2013 gick den sista marschen från Södertorg, nu via Adelsgatan, Hästgatan och till Öster Centrum. Bland stycken som spelades märktes bland annat ”Marcia Carolus Rex”, som på senare år blivit välkänd som vinjettmusik till det populära humorprogrammet ”Parlamentet”. En 175 års lång musiktradition med marschmusik från Södertorg gick därmed i graven. Ingvar Sandström avgick ett år senare efter att ha arbetat  50 år inom militärmusiken.

Barnensdags Karnevalståg

Barnensdagsfirandet började 1906 med festligheter på Paviljongsplan och Gotlandsänget med shower, karuseller, olika uppträdande och fyrverkeri. Invigningen skedde på Gutavallen med musik av vaktparaden och därifrån promenerade vaktparaden till Paviljongsplan, där festen fortsatte när den anlänt till festplatsen. Festligheterna pågick i regel under tre dagar. Senare (under 1950-talet) utgick ett karnevalståg från Södertorg, där deltagarna samlades för att i en lång parad av olika fordon ta sig till Paviljongsplan. På en av vagnarna fanns Rosendrottningen med följe. Under färden från Södertorg till Paviljongsplan deltog många barn med insamlingsbössor. Barnens dag firades sista gången 1962.

Midsommarfest och Majatåg

Under många är har det hållits midsommarfirande med midsommardans på Södertorg.  Från år 1995 firas midsommar på Paviljongsplan med traditionella lekar, musik och ringdanser. Firandet startar på Södertorg med samling och i takt till Gutebälgarnas toner tågar folket i ett ”Majatåg” med blommor och löv till Paviljongsplan. Väl framme kläs midsommarstången med hjälp av Visby folkdansgille och sedan kan festen börja.

Medeltidsveckan och invigningsparad

Sedan 1984 har man firat Medeltidsveckan i Visby. Under vecka 32, från söndag till söndag, förvandlas Visbys innerstad och blir lite som under medeltiden. Gator och torg fylls av människor med medeltida kläder och på Paviljongsplan/Gotlandsänget hålls en medeltida marknad. Under år 2014 lockade Medeltidsveckan 40 000 besökare till Gotland. Medeltidsveckan börjar alltid under pompa och ståt med en invigningsparad, som går från Södertorg genom staden till tornerspelsarenan eller Kruttornet. De medverkande i Medeltidveckans många arrangemang och även allmänheten deltar i paraden.

2000-talet

Visby springbrunn

Visby springbrunn skapades 1916 av skulptören Carl Fagerberg  (1878-1948)  på uppdrag av Gotlands bank. Springbrunnen placerades då på S:t Hansplan. Den är utformad med 8 reliefer, fyra av dessa är gudar ur den grekiska mytologin och fyra föreställer fiskar. De fyra gudarna är Neptunus -havets gud, Hera -himlens drottning, Hermes –Guds budbärare och Hefaistos –smedernas och vulkanernas gud. Springbrunnen renoverades 2001 under ledning av István Varga och flyttades detta år till Södertorg.

Öde torg med Boulebana

Aktiviteter lyser numera med sin frånvaro på Södertorg. Torget betraktas som öde och trist och utgörs huvudsakligen av en parkeringsplats. En boulebana med bar för enklare servering uppfördes 2019 för att få torget mera folkligt. Den skall vara öppen under 1 juni till 6 oktober och plockas sedan bort. Serveringen drivs av restaurang Pinchos. Kring jul finns det i alla fall en julgran på torget, en tradition sedan 1900-talet någon gång.

Skandalhusen

Södertorg har nu två byggnader som kan kallas skandalhus och de ligger granne med varandra.

Södertorg 12
Södertorg 12, kv Södertull 10, uppfördes 1910 med sådan höjd och storlek, helt avvikande från omgivande bebyggelse, och det kom därför att kallas skandalhuset på Södertorg. En omfattande brand härjade i byggnaden 1957 med stora skador som följd. Vid reparationer och ombyggnader efter branden kapades en våning och huset fick en annan exteriör.

Södertorg 14
Södertorg 14, kv Södertull 11, är en anrik byggnad uppförd omkring 1750 med en stomme i skiftesverk. Här har det tidigt varit gästgiveri och restaurang och under mitten på 1800-talet ägdes huset av sjökapten Karl Johan Procopé. Under 1940-talet till 1980 inrymdes Redners konditori och bageri i byggnaden för att därefter åter byggas om till restaurang, Kina Restaurang. Huset står nu och förfaller och ser förfärligt ut. En skandal i omhändertagandet av ett 1700-talshus i Världsarvstaden Visby. Uppenbarligen vill fastighetsägaren riva detta anrika hus och har inte fått rivningslov av förståeliga skäl. Det bygglov som beviljats för delar av fastigheten har överklagats och sedan gått ut. Läget är nu från maj 2021 enligt beslut av Miljö- och byggnadsnämnden att ansökan om rivningslov avslås.

Det är hög tid att ansvariga i Regionen och fastighetsägaren ser till att huset restaureras och inte rivs. Fastigheten ägs av Roy Abd-El Ahad.

Generellt rivningsförbud
För Visby innerstad måste generellt rivningsförbjud införas fortats möjligt. Vid köp av en fastighet skall det klart framgå att byggnader på fastigheten inte får rivas. Då behöver det inte bli långdragna förhandlingar om ev. rivning. Dispensförfarande kan i undantagsfall tillämpas för att t.ex. riva fallfärdiga gårdshus som inte har något kulturvärde. Tydliga regler måste också finnas för materialval och utseende vad gäller fasader, fönster, tak och övriga exteriöra detaljer vid ev. nybyggnader, ombyggnader och reparationer.

Gottgluggen och bulhuset

Det är inte bara Kinarestaurangen som hotas av rivning. Peter Nilsson, en av Visbys stora fastighetsägare, har planer på att öppna upp bebyggelsen mellan den stora köpmansgården och själva torget. Köpmansgården ligger intill muren öster om Södertorg. Därvid ligger tre byggnader ivägen, Adelsgatan 2 (Visby inredningsbyrå), Gottgluggen och bulhuset vilket inrymmer hemslöjsbutiken. I planerna igår att de tre byggnaderna skall rivas och ersättas av nya byggnader. Planerna stöds av Visby Centrum. Miljö- och byggnadsnämnden i Visby tycks inte särskilt intresserade att bevara innerstadens kulturvärden, utan har även här (liksom för del av Södertorg 14) beviljat rivningslov av byggnaderna. Läs mer om köpmansgården under Adelsgatan 2.

Vi är nog många som ställer oss undrande till idén att koppla samman köpmansgården med torget och vad det skulle ge för positiva effekter för torgets utveckling och köpmansgården. Ett torg skall rimligen ha en något så när sluten bebyggelse runt torget och Södertorg saknar snarare denna slutenhet och behöver inte ha flera ”öppningar”.  När det gäller den gamla köpmansgården så bör den bevaras till sin urgamla form och utvecklas som en egen enhet. Bättre är att om möjligt göra den tillgänglig genom att öppna en anslutning till gården längs muren mot Söderport.

Länsstyrelsen ha dock rivit upp byggnadsnämndens tillstånd för rivningen av Gottgluggen och Adelsgatan 2. Ärendet har gått vidare till regeringen som gått på länsstyrelsens linje, så nu tycks Gottgluggen få bli kvar liksom Adelsgatan 2.

När det gäller del lilla bulhuset ligger rivningsbeslutet kvar och har nått högsta instans. Sista ordet är dock inte sagt. Riksantikvarieämbetet har fört frågan vidare till Världsarvcentret i Paris.

Visioner för Södertorg

Visbyarks visioner

Visbyark fick ett uppdrag av Visby Centrum för att göra en framtidsbild över Södertorg. Så här formulerade man visionsbilden av det framtida Södertorg. ”Från parkeringsplats till att, från vår till höst, fyllas med uteserveringar i form av satelliter till omkringliggande verksamheter. Offentliga inslag som pop up-paviljonger innehållande exempelvis utställningar, torghandel, offentliga aktiviteter samt plats för sittytor och grönska. Ambitionen är att utforma Södertorg till en plats som man gärna besöker och uppehåller sig vid, men även lätt kan röra sig fritt igenom vidare på väg in och ut genom staden. Torget har ett oslagbart solläge under hela dagen med utsikt över hav och innerstad och att det finns stora möjligheter att skapa en plats där olika verksamheter och aktiviteter samlas.”

MittVisbys vision Södertorg

Södertorg har många förutsättningar för att bli ett folkligt torg med liv och rörelse, åtminstone under sommarsäsongen. Oslagbara förutsättningar är härlig eftermiddags- och kvällssol med utsikt mot havet. Dessutom är närheten till hamnen en stor fördel, varifrån gäster lätt kan ta sig torgets utbud.  

Samlingsplats
Den befintliga springbrunnen flyttas till ett centralt läge på torget (utan att skymma utsikten för Brödboden och Gottgluggens uteplatser). Runt brunnen ordnas sittplatser, låga buskar och rabatter. Springbrunnen skall ”porla” under hela sommarhalvåret. Ev uppförs en helt ny vattenkonst på den centrala platsen, vilken kan bli en trevlig samlingsplats för södra delen av innerstaden.

Ny byggnad
Södertorg är betydligt större än Stora Torget. Den ”aktiva” delen av Södertorg kan gärna vara något mindre och kan med fördel avgränsas åt väster med en ny byggnad. Byggnaden kan bli ett fint tillskott till torget med restaurang och affärer i bottenvåningen. Höjden bör kunna vara två våningar med inredd vind, med övervåningen inredd till kontor eller någon offentlig verksamhet och vinden inredd till bostäder. Hushöjden måste förstås noga studeras när det gäller skymmande utsikt och anpassning till omgivningen. Byggnaden måste få en påkostad och vacker fasad, så att huset ger torget ett extra lyft. Byggnadsrätten till den nya byggnaden bör kunna kopplas till upprustning av byggnaden gamla China restaurangen Södertorg 14. Den lilla byggnaden Bistro Torget från 1966 kan flyttas till norra gaveln vid den nya byggnaden, som då måste kortas av något (markerat på planen ovan). Om den lilla byggnaden inte har något speciellt kulturhistoriskt värde kan den istället rivas.

Planer har funnits tidigare på att uppföra en byggnad på Södertorg. År 1931 och 1945 utarbetades ritningar för ett Folkets hus på torget men det blev inget gehör för förslagen och inte heller ett senare förslag till kongresshall genomfördes.

Biltrafik
Södertorg görs helt fri från biltrafik, åtminstone under sommarhalvåret. Nyttotrafik till Adelsgatan leds om till infart genom Kajsarporten och vidare Södra Murgatan fram till Adelsgatan. Söderport stängs av för biltrafik. Nödvändig trafik till Bredgatan kan ske via Visborgsgatan och Artilleribacken.

Bilparkering
Nuvarande bilparkering på Södertorg flyttas till en ny parkering placerad bakom det nya huset. Ett trettiotals platser kan inrymmas för de boende i området och som allmän parkering. Nuvarande grönområde naggas lite i kanten, men samtidigt får området en bra parkering diskret placerad bakom det nya huset. Från parkeringen kan affärer i bottenvåningen nås på ett bekvämt avstånd. Trafiken till parkering kan även här ske via Visborgsgatan.

Restauranger, caféer, barer
För närvarande finns restaurang Pinchos etablerat vid Södertorg och caféet Brödboden samt baren Gottgluggen, samtliga med tillgång till uteservering. Nya restauranger och caféer kan med fördel komma att etableras på torget, så att Södertorg blir ett intressant restaurangtorg. Tidigare restaurang China kan åter bli restaurang med uteservering och vid den nya byggnaden finns ett bra läge för en stor restaurang med uteplats, vilket också gäller byggnaden fd Odds Guld. Ytterligare möjligheter finns för etablering av serveringslokaler med möjlighet till uteservering vid torget.

Salutorg
Torget kan åter bli ett salutorg med torghandel såsom det tidigare varit. Området mellan samlingsplatsen och den nya byggnaden upplåts till torghandel för att göra torget mer ”levande”.

Aktivitetstorg
Området öster om samlingsplatsen reserveras för olika aktiviteter. Platsen skulle kunna utnyttjas för konstutställningar och liknande evenemang och under några sommarkvällar skulle musikgrupper kunna lockas att underhålla gästerna på torget med musik. Maja tåget från Södertorg inleds med dansuppvisning på torget innan promenaden startar mot Paviljongsplan. Invigningsparaden under Medeltidsveckan startar med uppvisning på torget av gycklare, eldslukare eller liknande.

Stadspark
Grönområdet i västra delen av torget  rustats upp till en liten stadspark, en grön lunga för boende och besökare i södra delen av innerstaden.