Dalmanstornet
(T27). Dalmantornet ligger mitt i Östermur mot Östergravar. Det är ett porttorn, även kallat genomgångstorn. Det är byggt kring en tidigare port i den gamla muren. Namnet är sentida och kommer från vice landshövding L.R. Dalmans namn. Dalman lät bygga om tornet till sädesmagasin under svältåret 1784.
Tack vare sin höjd, ca 17 m, och höga placering har Dalmanstornet fungerat som ett inseglingsmärke för sjöfarare till Visby. När den gamla låga muren uppfördes här omkring 1280-1290 byggdes en port i muren så att visbyborna kunde tas sig in och ut till Östergravar. Det finns teorier om att platsen valdes med avsikt att lätt kunna transportera varor till Sankta Maria kyrka, till en större lagervind som finns ovanför kyrkans valv. Lagervinden kunde nås via en lastport som finns i nivå med bergsklinten. Det ligger onekligen något i denna teori för transportvägen från porten till lagervinden är både kort och rak.
Övervakningstorn
I slutet av 1200-talet eller i början på 1300, när den Gamla muren var färdigbyggd förstärktes muren med flera marktorn. Ett av dessa var Dalmanstornet som här byggdes kring den gamla porten som redan fanns i muren. Det mellersta valvet i den gamla porten finns kvar liksom bomrännor för dess portar. I dag kan man beskåda en rekonstruktion av det fällgaller som en gång prydde alla genomgångstorn in till Visby. Tornet är alltså ett porttorn eller genomgångstorn. Dalmanstornet byggdes högt ca 17 meter. Förmodligen var avsikten att från tornet övervaka stora delar av Östergravar.
Beskrivning av tornet
Tornrummet är byggt med ett tunnvälvt valv och har sittbänkar infällda i muren. Ovanför tornrummet finns kupan till en öppen spis kvar mot norra väggen. Rökgången från spisen mynnar ut under tornkrönet. På sidan inåt staden har det funnit parallella innervärnsmurar som förstärkte portens försvarskraft. Om fienden lyckades forceras portarna kunde de lättare nedkämpas genom att de måste tas sig fram mellan de båda innervärnsmurarna. På utsidan ovanför den ursprungliga portbågen syns ännu rester av en nisch avsedd för en helgonbild eller en vapentavla. När tornet uppfördes flyttades denna utsmyckning troligtvis från nischen till en plats över tornets fällgaller i det nya tornet. Bredvid tornet finns en dubbeltrappa, varav den ena ledde till murens skyttegång och den andra till tornrummet.
Spannmålsmagasin
Under nödåret 1784 byggdes tornet om till spannmålsmagasin och samtidigt murades den öppna sidan mot staden igen. Tornkrönet försågs då också med ett sadeltak. Det var på majoren och vice landshövding L.R. Dalman som spannmålsmagasinet kom till, och efter den här tiden kom tornet att kallas Dalmanstornet. Det var först år 1925 som porten åter öppnades på begäran av Visby stad för att underlätta kommunikationerna mellan Klinten och utanför liggande områden. Den medeltida bron över vallgraven utanför tornet rekonstruerades år 2002.
Muren svänger
Cirka 20 meter söder om Dalmanstornet viker muren av i rät vinkel åt öster. Här är murkrönet på en sträcka av 20 meter 1,5 meter högre än den Gamla murens övriga avsnitt. Orsaken till murens sväng kan vara att det fanns en byggnad här som kunde användas som förstärkning av muren genom att den inlemmades i muren. Spår på insidan av muren visar kvarvarande delar från ett hus äldre än muren.
Stentavla
På tornets sida åt staden sitter en stentavla ovanför porten. Dess test lyder: ”Detta. Förråds:Hus. Skall. Till. Efterwerlden. Förwara. Tacksamt. Minne. Af. Kongl: Maijts. Tro:Man. Vice: Landshöfdingen. Majoren. och Riddaren. Herr LARS REINHOLD DALMANS. Priswärda. Omwårdnad. För. Gothlands. Nödstälde. Inwånare. År. 1784. Då. Swår. Spanmåls. Brist. Trӱckte. Landet.”
