Kvarntornet
(T38). Kvarntornet ligger i Östermur strax söder om Österport. Det byggdes i den Gamla muren, innan muren höjdes och borde därför vara byggt i början av 1300-talet. Tornet har halvrund form vilket är unikt i Visby ringmur. Namnet är känt sedan början av 1600-talet. Namnet kommer från att tornet under en period användes för att mala malt och gryn. På tornets utsida kan man i fasaden se två stenblock som har splittrats av kanonkulor. De vittnar om gångna tiders strider.
Kvarntornet har inrymt många händelser och aktiviteter under årens lopp. Själva tornet och muren åt norr har under ett senare skede varit utsatta för kraftiga anfall, varvid övre delen av muren spolierats och vid lagningen fått ett från stadsmuren i övrigt avvikande utseende. På tornets utsida kan man i fasaden se två stenblock som har splittrats av kanonkulor. De vittnar om gångna tiders strider.
Kvarnverksamhet
I bottenvåningen finns en stor präktig spis med halvrund kupa, vilket kan tyda på att tornet varit bevakat av vakter året om. Tornet hade ursprungligen fem våningar med en övre krenelering. Sedan någon gång under medeltidens slut har tornet används som kvarn, vilket förklarar tornets namn. Användningen av medeltida torn till malning var vanligt i många utländska medeltida stadsmurar, bland annat i Rothenburg och Dinkelsbühl i Tyskland. Den danske historikern Jakob Langebek nämner i sin dagbok från 1753–1754 att han i Visby besökte Kvarntornet och såg ”tre våningar, alla var fyllda av handkvarnar på vilka borgarnas pigor malde malt och gryn”. Perioden som kvarn varade åtminstone till mitten av 1700-talet. Under 1800-talet maldes snus i en blygsam fabrik som hade inrättats i tornet.
Beskrivning av tornet
Tornet byggdes i en bräsch i den gamla muren och är uppfört samtidigt med 25 meter av muren söder om tornet. Inne i tornet kan man fortfarande se två ingångar från äldsta murens skyttegång. Murens halvrunda form är i främmande i Visby men vanlig i Baltikum. Förutom tornet i Söderport har inget annat torn så välbearbetat stenmaterial och så jämna skiftgångar som Kvarntornet. Att döma av skyttespringornas olika former och anordningar har tornet kanske blivit byggt i två etapper. Skarvarna mellan den gamla muren och det uppförda tornet kan fortfarande ses både i södra och norra delen. Till den dörr som syns i tornet en bit upp fanns fram till 1888 en trappa som ledde upp till tornets första våning. Trots sina fem våningar var tornet helt öppet mot insidan ända ner till marken. Först senare har man byggt en mur med dörr och två luckor på insidan. Översta våningsplanet har en brädvägg inåt staden. Över tornkrönet tillkom ett tegeltäckt sadeltak på 1700-talet. Strax söder om tornet är vallgraven ännu anmärkningsvärt djup.
Raset vid tornet
Strax söder om Kvarntornet rasade murens övre parti ända ner till arkadbågarna. Raset skedde den 17 januari 1849. Rasmassorna och vad som återstod av muren åtgärdades inte förrän nästan 40 år senare. Det var när Solbergaskolan byggdes som muren åtgärdades, år 1888. Man ville underlätta kommunikation inifrån staden och ut till skolan, se även Skolporten.
Vem äger tornet?
Enligt en publikation 2002 i P4 Gotland är det oklart vem som äger Kvartornet och Tjärkokeriet. Lantmätare Johan Stengård som utreder äganderätten till ruinerna, har även upptäckt att det är oklart vem som äger ”Tjärkoket”, som är en av byggnaderna i själva ringmuren. Det finns belagt i skrift att ett kungligt brev från 1907 anvisade pengar för inköp av Kvarntornet och Tjärkokeriet, båda belägna i ringmuren. För 1200 kronor ska repslagarmästaren Krysells ättlingar ha sålt de båda fastigheterna till Kungliga Majestätet – eller kronan. Men någon lagfart på att fastigheterna bytt ägare har inte hittats.