Söderport

(T51). Söderport ligger i ringmurens sydöstra hörn där Östermur möter Södermur. Namnet Söderport är troligen från medeltiden och återfinns på de äldsta bevarade kartorna. Vid många av porttornen i muren har det funnits rester av en gammal riven port men inte för Söderport, vilket tyder på att här fanns ingen port tidigare och att Söderport byggts i ett senare skede. Gångportarna togs upp 1947.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Söderport ligger i den vinkel som muren bildar där Östermur möter Södermur. Namnet Söderport är troligen från medeltiden och återfinns på de äldsta bevarade stadskartorna. Det finns inga spår efter någon tidigare port där Söderport ligger vilket har funnits för Norderport, Österport och Dalmansporten. Det kan mycket väl tolkas som att någon infart från söder fanns inte här när muren uppfördes, utan mer sannolikt är att infarten då fanns där Skansporten nu ligger. Det verkar också logiskt eftersom de centrala delarna i staden då låg i västra delen, nedanför Klinten, och först senare förflyttades affärslivet längre österut. Söderport har därför troligen byggts först i samband med att muren förhöjdes, vilket borde ha varit omkring 1300-1350.  Därefter kom porten att bli en viktig öppning in i staden för färdande på landsvägen söderifrån. När järnvägslinjen Visby – Hemse öppnades 1878 med järnvägsstationen strax utanför Söderport blev denna port en ännu mer betydelsefull förbindelse till Södertorg och den inre staden. På grund av den ökade fordonstrafiken genom porten beslöts 1947 att på båda sidor om porten ta upp de nuvarande gångportarna.

Ännu i mitten av 1800-talet synes ingen mer omfattande bebyggelse funnits i närheten av porten. Efter järnvägens tillkomst 1878 uppfördes ett antal byggnader längs Söderväg. Teckning av P.A. Säve 1847. Bild från Visby förr i tiden.
Söderport, där gångportarna ännu inte tagits upp. Vykort från 1905. Bild från Gamla Wisbyminnen.

Tullhuset
Vid Söderport fick de som ville föra in varor betala tull, åtminstone under den period då den s.k. ”lilla lanttullen” gällde på Gotland, 1648-1810. Alldeles innanför Söderport fanns ett hus av sten i två våningar, som uppfördes som tullhus på 1750-talet. Till tullhuset hörde ett mindre uthus byggt samtidigt. Efter lanttullens upphörande användes huset som arrestlokal för artilleriets officerare och senare som bostadshus. Från byggnaden och fram till muren i söder fanns ett träplank med port. När gångportar skulle göras vid Söderport, 1947, revs tullhuset, som invändigt bland annat hade bevarade väggmålningar och kakelugnar, samt uthuset.

Söderport 1945. Bild från Gamla Wisbyminnen.
Skylten som manar att vara rädd om djuren. Uppsatt 1892 på initiativ av Fröken H. Bild från Gotlands Djurskyddsförenings minnesskrift 1885-1935.

Systrarna Hägg
Prinsessan Eugenie instiftade Gotlands djurskyddsförening och blev dess beskyddare. Systrarna Hägg från Visby var kända för att vara stora djurvänner och verkade inom denna förening. På deras initiativ sattes, 1892, upp en skylt på högra sidan utanför porten. En av systrarna, Vitorine Hägg, välkänd som Fröken H bekostade själv skylten. Skylten uppmanar och påminner om att vi skall vara rädda om djuren. Systrarna var döttrar till grosshandlare Hägg.

Ringmurens enda skulpturella utsmyckning, ett dubbelansikte.

Beskrivning av tornet Söderport
Tornet i Söderport är till skillnad från övriga porttorn fint bearbetat med mycket tunna fogar. Tornets murverk är endast bevarat till 6,5 meters höjd. Marknivån har inte förändrats sedan porttornet uppfördes och man ser därför porten i sina ursprungliga proportioner. Tornet har i genomgången, till skillnad från övriga porttorn, kryssvalv med långt nedgående spetsar. I det kryssvälvda tornrummet finns två sittnischer och en av valvsnibbarna i sydvästra hörnet har murens enda skulpturella utsmyckning. Det är ett eroderat dubbelansikte, där man nu endast med svårighet kan urskilja anletsdragen. Av tornets andra våning är bara den södra muren bevarad. Porten har genomgångar till skyttegångarna åt båda hållen och på norra sidan har det funnits en stor trappa från marken upp till tornrummet. Vid en undersökning år 1902 av golvet över portvalvet upptäcktes i ett brandlager en mängd föremål som var avsedda för tornets försvar. Här hittades både kammarstycken till vallbössor, pilspetsar och delar till eldvapen. Föremålen är från medeltiden och fram till 1600-talets början. Möjligen kan brandlagret sättas i samband med den förödande brand som rasade på muren och i staden år 1611. År 1934 hittades i tornrummet rester av en spis som tycktes påminna om spisen i Kvarntornet. Den yttre träporten fanns kvar på sina porthakar till år 1873.

År 1859 startades planteringsgillet i Visby som skulle göra staden grönare. Runt 1880 planterades en allé som skulle leda in till staden söderifrån. Fotot från 1920 visar att träden vuxit till sig under de 40 åren sedan planteringen. såsom gillet säkert avsåg. Foto av G. W-son Cronquist. Bild från Gamla Wisbyminnen.
Söderport inifrån mot Söderväg. Fotograf David Holmert 1940.

Kungörelser
På Söderport, liksom på de övriga stadsportarna och vid Stora Torget anslogs kungörelser och andra officiella meddelanden från magistraten. Det var först när Wisby Tidning började utkomma 1811 som detta upphörde.

Krutexplosion
Strax väster om Söderport finns en större inbuktning på murens övre del. Den uppstod antagligen i samband med att Kronans krutlaboratorium exploderade 1785. Byggnaden låg ca 70 meter söder om muren.